Så var vi igång igen då!

Höstterminen var intensiv och den traditionstyngda semesterförkylningen var ovanligt envis i år. Under den första arbetsdagen på den nya terminen kände jag mig allt annat än utvilad och pigg, och en kass utbildningsdag gjorde inte saken bättre.

I går kom jag dock hem ifrån jobbet med lite överskotts-energi och med mer glädje i kroppen än på länge!

Orden ”Dagens ungdom…” brukar många sucka och se uppgivna ut. Jag säger ”Dagens ungdom!” med ett stolt utropstecken och glädje! Min arbetsplats är fylld av härliga och inspirerande individer på gränsen till vuxenvärlden, och det är jag oerhört tacksam för.

En ny termin är igång och den här terminen ska vi lyckas ännu bättre, och ha precis lika roligt och trevligt som den förra!

Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, lärare, utbildning, Läraryrket

Snökaos

En elev funderar på hur hon ska ta sig hem i dag, tittar ut genom fönstret och säger fundersamt:

- Jag kommer att dö ensam i en snödriva…

Ogiltig frånvaro i betygen

Det kändes både lite konstigt och upplyftande att stå och förklara och försvara nyheten med att elevernas ogiltiga frånvaro ska skrivas in i terminsbetygen på föräldramötet. Föräldrarna ställde samma frågor och kommentarer som jag själv gjort tidigare:

- Men… Ska vi behöva vänta tills terminsbetyget kommer för att se om eleven haft ogiltig frånvaro?! Ni slår väl i alla fall larm tidigare om frånvaron är hög?

- Ja, självklart! Precis som tidigare kommer vi att meddela er omedelbart om en elev är frånvarande utan giltigt skäl. Om frånvaron skulle bli hög så kommer vi också att kalla er till ett speciellt möte för att diskutera hur vi kan vända på den utvecklingen. Noteringen i betygen kan ni se som en sammanfattning av terminens frånvaro.

- Men varför ska sammanfattningen stå i betyget? Frånvaron har väl ingenting med betyget att göra?

Nej, det stämmer. Hög frånvaro kan förstås påverka måluppfyllelsen på flera olika sätt, eleven missar genomgångar och även tillfällen att visa vad h*n kan, men när vi sätter ett betyg bedömer vi elevens kunskapsnivå utan hänsyn till eventuell frånvaro.

Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, skolpolitik, skoldebatt, utbildning, utbildningspolitik, betyg, skolk, ogiltig frånvaro

Ettårigt gymnasium

Trots kraftig kritik kommer regeringen att införa möjligheten för ungdomar att välja en ettårig gymnasieutbildning helt utan teoretiska ämnen.
– Grundidén är att det är bättre att en ung människa fullföljer en kortare utbildning än att man hoppar av en lång utbildning, säger Jan Björklund. (DN)
…Lärarförbundet anser att att regeringen borde ha dragit lärdom av hur det gick när man avskaffade den grundläggande behörigheten till högskolan på gymnasieskolans yrkesprogram.

– Det visade sig ju tydligt att det inte hjälpte att dra ned på ambitionerna, säger Eva-Lis Sirén. För att minska problemen med avhopp från gymnasiet så krävs det individuella lösningar och att man i grundskolan satsar på att ge individuellt stöd till de elever som behöver det, enligt Sirén. (DN)

Jag är inte riktigt klar över vilka ungdomar som rent praktiskt skulle erbjudas dessa korta utbildningar utan teoretiskt innehåll. Jan Björklund uttrycker att det är ”tonåringar med otillräckliga grundskolebetyg, eller som är på väg att hoppa av”. Vilka elever som har otillräckliga grundskolebetyg har vi ju koll på, men vilka som är på väg att hoppa av är svårare att avgöra… Björklund säger också att han hoppas att ”ett par tusen elever per år ska ges möjlighet till en kortare gymnasieutbildning”, samtidigt som han säger att det är tio till tjugo tusen ungdomar som hoppar av i dag.

Nå ja, oavsett det så tror jag att en viktigare åtgärd än både kortare gymnasieutbildning och individuellt ämnesstöd i grundskolan är att öka den studie- och yrkesvägledande verksamheten samt tiden som både grundskolans och  gymnasieskolans mentorer lägger ner på coachande samtal med eleverna. Jag vet att många elever i år nio som står inför gymnasievalet känner sig ganska vilsna, både inför vad som gäller rent praktiskt och inför vad de egentligen vill satsa på. Det finns en risk att de ”skoltrötta” eleverna som alla pratar om i den här debatten tar den enklaste utvägen utan någon större tanke på vad det innebär för framtiden. Det tillhör liksom ungdomsåren att upprättandet av realistiska framtidsplaner kräver ett ganska stort mått av guidning.

Mer att läsa: ”På 30 minuter blev vi informerade om 80 olika program” (DN), Ordklyverier, ”Regeringens förslag andas djup uppgivenhet” (SvD), ”Regeringens förslag är ett olyckligt snedsteg”, skriver företrädare för Företagarna. (SvD)

Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, skolpolitik, skoldebatt, utbildning, utbildningspolitik, Björklund, gymnasiet, gymnasieval

Edutainment

I Metro läser jag om ”edutainment”, en ihopslagning av orden education och entertainment. Man kan ha åsikter om både olika engelska termer som förs in i det svenska språkbruket och om modeuttryck, men erkänn att det klingar bättre än ”lustfyllt lärande”!
.

Och edutainment är ”da shit”, ”fett nice” eller ”tjockt bra”, för att fortsätta med det moderna språkbruket (ja, jag jobbar med tonåringar! ). Att arbeta för att innehållet i  utbildningen inte bara är viktig inför framtiden utan också underhållande är värt den extra tid som planeringen kanske tar. Eleverna ”vaknar” och blir mer mottagliga för innehållet och de får något minnesvärt att ”hänga upp” kunskapen på. Kan man dessutom flytta ut utbildningen i den verkliga världen (som Gröna Lund…) finns det en chans att eleverna funderar aktivt på och bearbetar undervisningens innehåll även på fritiden.
(Mer om det i inlägget Fotomatte)

Länkar till andra bloggar om:
skola, skolan, pedagogik, flumpedagogik, skoldebatt, utbildning

Välförtjänt

Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, utbildning, lärare

Krill i dill?

Under en lektion om näringskedjor i år 5 berättar läraren att världshaven är fulla av plankton och krill.
- Är det någon som vet vad krill är?
- Jag brukar äta makrill ibland!

Taggad av skolstarten

På väg hem från jobbet i dag tänkte jag på hur lyckligt lottad jag är som har ett jobb som jag trivs så bra med. Jag har återgått till att i huvudsak arbeta med tonåringar och det var ett riktigt bra beslut. Dagens ungdomar är så oerhört trevliga, roliga och vitala!

Men när jag kommer hem och skummar igenom dagens nyhetsrapportering möts jag bara av artiklar om mobbning (DN), nedskärningar (DN), hot, våld och trakasserier (DN). I media är den negativa bilden av skolan och ungdomar överväldigande och försöken att lyfta fram de positiva sidorna tycks inte nå fram (Lärartycket, För det vidare, Skollyftet).

Det finns mycket att stångas med inom utbildningsväsendet och tyvärr tar problembeskrivningarna ofta över även här i min blogg, men de dagliga mötena med eleverna väger upp alla bekymmer. Jag önskar att fler kunde förstå det. Då skulle vi inte ha så svårt att rekrytera nya lärare!

Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, utbildning, lärare

Utbildningsprogram på UR.se

”I dag, måndag, lägger UR ut 8.000 utbildningsprogram på nätet.
Fritt och utan lösenord.” (DN)

Rubriken i DN lyder ”Absurd brist på datorer i de svenska klassrummen”, och visst är det tragiskt att förutsättningarna ser så olika ut för landets elever, men just i dag väljer jag att fokusera på vilken fantastisk möjlighet UR.se är för oss som har god tillgång till datorer. För det är precis som Erik Fichtelius skriver: ”Att rätt program är tillgängligt i rätt ögonblick blir därmed avgörande för hur vi kan lära oss med våra sinnen, alla våra sinnen.”

Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, utbildning, utbildningsradion, UR

Lärarstrejk

Läget är nu så låst i avtalsrörelsen att medlare tar över på tisdag. Om förhandlingarna strandar utesluter inte lärarfacken strejk, (DN, AB) men en strejk leder inte till högre löner.  – En strejk skulle vara en nödvändig missnöjesaktion. Det skulle handla om att visa den ilska och frustration som finns hos lärarna, säger Eva-Lis Sirén. (LN)

Tomma gester för att visa ilska och frustration känns inte värdigt, snarare omoget. Jag skulle föredra att vi fokuserade på behovet av att öka yrkets attraktionskraft för att garantera tillgången på utbildade lärare.
.

Länkar till andra bloggar om:
skola, skolan, skolpolitik, skoldebatt, utbildning, utbildningspolitik, lärare

Men lägg av!

Sensommarens nyhetsflöde har inte direkt har ökat förtroendet för skattesystemet och våra folkvalda representanter skrev jag i min musikblogg för snart en vecka sedan, och det blir inte bättre! (DN)

För ett soundtrack, klicka här

Första dagen efter semestern…

I dag arbetade jag min första dag efter semestern, men det var inte alls så ångestfyllt som det låter. Jag har varit ledig länge och börjar på en ny arbetsplats, så det känns mest spännande!
…När något ska byggas nytt är det sällan det blir klart i tid, och i det här fallet är det hela skolan som ska färdigställas… Således startade vi upp terminen på en byggarbetsplats. Vi har bara tillträde till några få rum, möblerna har inte kommit och hur det blir med datorerna får vi se… Men det fixar sig, det gör det alltid!

Även de färdigställda lokalerna behöver några smärre justeringar. Till exempel är toaletterna utrustade med rörelsestyrda lampor, men man har varit snål med tiden. Efter bara 5-6 sekunder slocknar lampan och om man inte är klar med sina bestyr på den tiden måste man sätta igång och flaxa med armarna (eller benen…) för att tända lampan igen… Vi karlar kom överens om att det var säkrast att sitta ner när vi kissade!

Förlorare när privata aktörer går i konkurs

I dagens DN kan vi läsa:

Förmånliga statsbidrag och gynnsamma villkor har skapat en fri gymnasieskola som i dag står med för stor kostym när antalet elever sjunker. Eftersom vi har ett marknadsstyrt skolsystem riskerar de att gå i konkurs och tusentals elever kan stå utan utbildning och förlora flera år i studietid.

Det här är förstås inget nytt problem, jag har själv varit med om det för över 10 år sedan och har skrivit om det vid flera tillfällen (ex 1, ex 2).  Problemet är inte heller isolerat till skolans värld. Det är precis samma sak inom vården och äldreomsorgen: när de privata aktörerna går i konkurs måste kommunen reda upp härvan till en enorm kostnad och brukarna hamnar i kläm.

Vad kan man då göra? Ja, förutom den uppenbara lösningen som känns orimlig i dagens politiska klimat kan jag bara se en lösning. De privata aktörerna måste ha en ekonomisk buffert som de är skyldiga att använda för att lösa brukarnas fortsatta situation om affärerna går dåligt. I DN-artikeln jämför Sten Svensson ett privat skolval med att välja en bank utan insättningsgaranti, så då får man väl se till att alla företag inom skola, vård och omsorg har en form av ”insättningsgaranti”.

Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, skolpolitik, skoldebatt, utbildning, utbildningspolitik, friskola, friskolor, privata skolor,

Life On Mars – Death On Earth

Sonden Curiosity har framgångsrikt landat på Mars och på Nasa jublar man. (DN) Jag vet att man inom rymdforskningen har skapat en massa fantastiska saker som vi har nytta av här på jorden, men jag tycker ändå att rymdfärder är oerhört onödiga och tramsiga, ja kanske rent av skadliga. Inte nog med att vi riskerar att knuffa till ett getingbo fyllt med ilskna utomjordingar, nej, det finns också en risk att vi låter vår inneboende självdestruktiva ådra styra oss och som samhälle totalt löper amok.

Mänsklighetens överlevnad kan hänga på Mars

Det rullande laboratoriet Curiosity ska leta efter livets förutsättningar på grannplaneten Mars. Forskningen kan säkra mänsklighetens framtid och möjliggöra kolonier på andra planeter i framtiden, säger rymdforskaren Maria Sundin
(SvD)

Nej du, Maria Sundin, jag tror att det är precis tvärt om. Rymdforskningen kan tippa oss över avgrundens kant, för om vi nu börjar tro att vi kan kolonialisera rymden, varför ska vi då rädda jorden? ”Blicka inte nostalgiskt tillbaka: framåt i utvecklingens namn!”

Curiosity killed the cat…

Mer musik i min musikblogg

Länkar till andra bloggar om:
rymdforskning, Mars, Nasa, curiosity, Maria Sundin, David Bowie

Så blev han medlem i Södertäljes maffia

Polisen fruktar nyrekrytering i vakuumet som uppstått efter den lyckade insatsen mot ”Södertäljenätverket”. (DN 1, DN 2, DN 3)
….Den främsta ”rekryteringskällan” är förstås utanförskapet, men inte långt därefter kommer media. Jag hörde någon försvara bildpublicering av, och bakgrundshistoria om, kriminella med att det finns ett ”allmänintresse”… Vad är det för BS-argument?! Det finns ett intresse från stora delar av allmänheten att se en massa saker. Det är konsekvenserna som borde vara grund för argumenten, inte intresset.

Länkar till andra bloggar om: media, Södertäljenätverket

Turister göder Sverige med pengar

”Sveriges intäkter från utländsk turism ökar. Vi ligger nu på plats 21 i världen, och får in mer pengar än både Sydafrika och Mexiko.” (DN)

”Turister göder Sverige med pengar” är rubriken i DN – och vi göder dem med korv, replikerar jag efter dagens promenad i stan.

Det här var mitt andra inlägg på raken om korv, men det är ju trots allt semestertider! Skoldebatten får lov att vila lite, men jag har återupplivat min musikblogg och både skriver om musik och publicerar bilder där, välkommen! (Klicka här)

Vill du smaka korv?

En reklamskylt där röda kvinnoläppar omsluter en tjock grillad korv har tydligen orsakat rabalder i Simrishamn och nu är den anstötliga skylten borttagen. (SvD, DN)

Jag undrar om den här (goda) tyska korven har någon framtid som exportvara till Sverige…

Blodsugare!

Efter fyra år i Malmö har jag vant mig av med att ständigt vifta efter mygg, jösses vad irriterande de små rackarna är! Jag antar att det blåser för mycket för dem i Malmö, men mina skånska vänner tycker att jag borde förstått hur det skulle bli när jag flyttat till Stockholm: Hela stan är ju full av blodsugare!

Ideologisk blackout

Att konkurrensutsätta bilprovningen och apoteket måste väl ända vara höjden av ideologisk blackout?! Nu har företaget som inspekterar min bil en stark drivkraft att antingen godkänna min bil trots brister eller att hitta fel som den anslutna verkstaden ”måste” åtgärda och ett besök på apoteket börjar allt mer likna Kiviks marknad:
- Köp tre förpackningar huvudvärkstabletter så får du magsårsmedicin på köpet!

Uppdatering: Om apoteken i SvD, artikel 1, artikel 2

”Problemet med situationen ”Inga läkemedel på grund av sjukdom” illustrerar hur komplicerat det är att privatisera en verksamhet som skall lämna basal samhällsservice till medborgarna. Konkurrens och valfrihet räcker inte för att upprätthålla dessa funktioner.”

För att få ut någonting positivt av det här bjuder jag på lite 80-talsnostalgi:

Barn i riskzonen

Hans Dahlgren skriver i SvD att Centerpartiets välfärdsgrupp nu föreslår en rad åtgärder för att samhället ska bli bättre på att ”upptäcka barn och ungdomar i riskzonen för att utveckla ett normbrytande beteende”. (Länk)

Två delar i det hela tycker jag extra mycket om. Den ena är att han skriver att ”den stora utmaningen handlar om att riva stuprören och att få förskola, skola, socialtjänst och polis att arbeta tillsammans” och den andra att han poängterar att både skydds- och riskfaktorer bör identifieras i det förebyggande arbetet. ”I dag läggs nästan alla ansträngningar på riskfaktorerna men det är lika viktigt att uppmärksamma till exempel trivsel i skolan eller ett starkt socialt nätverk som att sätta in insatser mot exempelvis skolk.”

Samarbete mellan olika instanser och yrkesgrupper, förebyggande arbete och satsningar på skyddsfaktorer, det är ord som går hem i ett specialpedagoghjärta!

Länkar till andra bloggar om:
skola, skolan, skoldebatt, skolpolitik, utbildningspolitik, specialpedagogik

I huvudet på en specialpedagog

Jag är fortfarande låst till telefonen när det gäller uppkoppling till nätet, men jag har hunnit med en intervju som nu har publicerats på Skolverkets sida ”För det vidare”.

http://fordetvidare.se/redaktoren/2012/06/i-huvudet-pa-en-specialpedagog/

Tillfällig ”blogg”

Eftersom jag fortfarande inte har fått något bredband inkopplat ”bloggar” jag tillfälligt via Twitter och Instagram. Följ mig på Twitter (klicka på symbolen uppe till höger) så missar du ingenting.

Ett spännande experiment om inte annat!

Nyinflyttad

Skruvar, bankar, målar, drar sladdar…

Fortfarande ingen TV eller bredbandsuppkoppling. Kanske lika bra det. Det blir mera gjort på det sättet!

Christermagister omlokaliserar

Efter fyra år i Malmö har det blivit dags att flytta norröver igen. Jag kommer att sakna den lagom stora staden där man kan cykla vart man än ska. Jag kommer att sakna närheten till havet, de milda vintrarna och den internationella känslan i staden. Jag kommer att sakna möjligheten att gå på konsert eller nattklubb utan att behöva boka biljett flera veckor i förväg eller stå i långa köer; och jag kommer förstås att sakna mina kollegor och elever.

Men jag ser fram emot att utforska Stockholm ordentligt och hittar säkert nya favoritställen, och jag ser fram emot att möta nya kollegor och elever. Jag är född och uppvuxen i Södertälje och instinktivt känns huvudstaden lite för stor och grå… Jag har garderat mig genom att bosätta mig söder om city i en villa som byggts om till fyra stycken bostadsrätter. Här kan jag slappna av på uteplatsen med en kopp kaffe och paj med mina egna rabarber och ändå ha city på bekvämt avstånd. Lägenheten nere till höger är vår. På baksidan finns en stor trädgård och i källaren finns en liten relaxavdelning med bastu!

Jag återkommer snart med lite information om min nya arbetsplats, men flytten innebär att jag bara kommer att ha sporadisk tillgång till dator och nät den kommande veckan.

Negativ uppmärksamhet – är det vanligt med självplågare i våra klassrum?

Ännu en gång har jag dragits in i denna lilla återkommande konversation:

Random lärare (upprört): ”Jag är så trött på att killarna tar sådan plats i klassrummet. De får så mycket mer uppmärksamhet än tjejerna!”

Jag (försiktigt): ”Men är det inte så att killarna får väldigt mycket negativ uppmärksamhet, skäll och tillsägelser för att tala klarspråk?”

RL (indignerat): ”Det är bättre än ingenting. De hittar ju på en massa saker hela tiden för att få den här uppmärksamheten! De tar tiden från tjejerna med sitt larv!”

Ibland fortsätter jag konversationen, men ibland orkar jag inte helt enkelt. Jag skulle tro att det är oerhört få elever (oavsett kön) som är nöjda med att få skäll och tillsägelser och som ställer till saker för att stjäla tiden från någon. Deras ”larv” är en reaktion på något som händer i klassrummet och utskällningen som följer kan visserligen dra uppmärksamheten från det ursprungliga problemet, men det är knappast så att de är nöjda. Och utskällningen löser oerhört sällan disciplinproblemet i längden. Brukar en ”busig” elev ofta förvandlas till en studiemotiverad mönsterelev efter en utskällning?
Nej, knappast, eftersom det grundläggande elevproblemet kvarstår.

Vår uppgift som pedagoger är att lista ut vad det grundläggande problemet för eleven består i och att försöka åtgärda det. Först då kan vi ens hoppas på att se en förändring i elevens långsiktiga beteende.

Jag misstänker att en feltolkning av Hjalmar Söderberg delvis är orsaken till den underliga föreställningen om att elever skulle vara nöjda med tillsägelser och skäll; för visst kan en utskällning vara bättre än att bli osynliggjord, men det grundläggande problemet är ju att den positiva bekräftelsen saknas.

Man vill bli älskad,i brist därpå beundrad,
i brist därpå fruktad,
i brist därpå avskydd och föraktad.

Man vill inge människorna någon slags känsla,
själen ryser för tomrummet
och vill kontakt till vad pris som helst.

Hjalmar Söderberg
ur ”Doktor Glas”

Läs även mitt tidigare inlägg Pojkar och flickor i skolan, men du kan faktiskt bortse från genusdimensionen i ett första steg. Den spelar ingen roll för det jag vill lyfta fram i det här inlägget. I mitt exempel tar jag upp gruppen pojkar bara för att det är det vanligaste, men samma princip gäller förstås om du har en besvärlig flicka, eller en grupp flickor, i klassrummet. I ett nästa steg är det däremot intressant att fundera på varför det är så mycket vanligare att lärare har problem med pojkarna…

Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, skoldebatt, pedagogik, specialpedagogik, relationspedagogik, Hjalmar Söderberg,

Ordinationsrätt för lärare

Jag tycker att dagens dialog om ordinationsrätt för lärare mellan Gustav Fridolin och Jan Björklund i DN och SvD är intressant och talande. För mig blir det tydligt att problemen inte grundas i skolans styrdokument, utan i skolans rutiner och huvudmännens genomförande; om du läser förra veckans inlägg ”Diagnoser krävs för att få extra stöd” så tror jag att du förstår vad jag menar. Jag tolkar det som att en viss ordinationsrätt redan finns.

Jag tycker inte att den enskilda läraren ska ha ordinationsrätt, men däremot tycker jag att skolans elevhälsoteam ska ha det. Kortfattat: pedagogerna som undervisar en viss elev skriver tillsammans med specialpedagogen en pedagogisk kartläggning och presenterar denna för skolans elevhälsoteam. I skolans elevhälsoteam finns skolledning, kurator, psykolog och specialpedagog och det som beslutas i detta forum ska också genomföras.

Miljöpartiet oroar sig för att elevstödet inte kommer fram i tid, för att det ofta (felaktigt) krävs en medicinsk diagnos för att en elev ska få särskilt stöd och för att rektorn inte har tillräckliga kunskaper om specialpedagogiskt stöd. Jag delar denna oro, men med ett elevhälsoteam som inkluderar ovanstående yrkesgrupper och en huvudman som kan ställas till ansvar om inte besluten följs så finns de formella förutsättningarna på plats. Om någon större förändring ska ske så tycker jag att det är införandet av Lex Sarah; en självanmälningsplikt skulle säkra upp systemet ytterligare och minska risken för att eleverna inte får det stöd de har rätt till.

Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, skolpolitik, skoldebatt, utbildning, utbildningspolitik, specialpedagogik, Gustav Fridolin, Jan Björklund, lex Sarah,

Låt kungahuset betala för Eurovision Song Contest

Bildlänk till DN

Först och främst vill jag gratulera Loreen till den fantastiska segern: Grattis Loreen!

Men konfettin har knappt lagt sig innan man på olika forum börjar oroa sig för kostnaden för att genomföra finalen i Eurovision Song Contest nästa år. Jag tror inte att vi behöver oroa oss; på SVT har man tydligen redan börjat förbereda sig (SvD) och kostnaden borde kungahuset kunna stå för. Jag menar, kungahusets huvudsakliga uppdrag som reklampelare för landet blir ju helt överflödigt under april-maj när Europas ögon ändå kommer att vara på oss och våra representanter är av en helt annan klass (i anslutning till det måste jag säga att jag tycker att Sarah Dawn Finer gjorde en nästan lika stor insats som Loreen i går). Låt kungahusets representanter vila upp sig under en tid och dra av några procent på apanaget så är finansieringen fixad!

Länkar till andra bloggar om: Loreen, Eurovision Song Contest, ESC, kungahuset

Lärare ska tåla lite misshandel

Bildlänk till DN

Skadeståndsfrågan är förstås inte det viktiga i det här ärendet, utan formuleringen ”lärare måste ha beredskap för att visst hot och våld kan förekomma vid ett ingripande mot en elev, på samma sätt som exempelvis en ordningsvakt eller polis”.

Om vi inte har absolut nolltolerans mot hot och våld mot lärare (precis som mot elever förstås) så riskerar vi en farlig utveckling.

Har tingsrätten i Gällivare precis nödvändiggjort en ny typ av lärare; den ordningsvaktsutbildade läraren? För inte kan vi ställa upp på att vara ”tillsynspliktiga” under dessa förutsättningar utan utbildning och risktillägg?

Det kommer att bli svårt att hitta rastvakter de kommande…
50 åren?

Uppdatering, Björklund uttalar sig i frågan:
- Poliser är ju beväpnade och har särskild utbildning för att hantera våldssituationer. Jag tar mig för pannan. (SvD)
– Det är väl inte säkert att sista ordet är sagt rättsligt, det kan hända att det överklagas. Men skulle det här bli normerande, då kommer lagen behöva ses över. (DN)
- Jag kan som utbildningsminister inte acceptera att Sverige skulle ha inställningen att lärare får ta stryk och finna sig i det. Det skulle helt urgröpa läraryrkets auktoritet. (SR)

Uppdatering 2: Domaren Ingemar Taavola kommenterar saken i ett pressmeddelande (DN) och visst är det ursprungliga yttrandet taget ur sin mening och går till viss del att förstå när man enbart ser det som en fråga om ersättning för kränkning eller inte, men saken är den att vi måste upprätthålla ett absolut tabu mot att bruka våld mot lärare. Detta tabu är det enda som kan göra att en äldre dam eller herre på 48 kg även i fortsättningen ska kunna vara tillsynsansvariga för hormonstinna tonåringar på den dubbla vikten. Detta är redan ett problem, men ruckar vi på gränserna ytterligare genom liknande uttalanden så kan situationen bli ohållbar.

Länkar till andra bloggar om:
skola, skolan, skolpolitik, skoldebatt, utbildning, utbildningspolitik, rastvakt

Kamrateffekten

I kommentarerna till mitt inlägg Skolvalet och segregationen blev det diskussion om ”kamrateffekten” och jag försöker här konkretisera med tre vardagsexempel. Kortfattat kan man säga att kamrateffekten verkar på tre plan; kamrater kan fungera som positiva förebilder, som hjälp till de som inte riktigt förstått och som grädde på moset befäster de som förklarar för sina kamrater sina kunskaper på ett effektivt sätt; alla är vinnare!

1) Elever i år 6 arbetar med arbetsområdet ”yrken” och ska i grupper om 3-5 elever genomföra en intervju med någon ur en vald yrkesgrupp. Intervjun och en kort faktatext ska sedan sammanställas skriftligt på en dator så att den kan sammanföras med de övriga gruppernas arbete och bilda en ”tidning” som alla elever får utskriven.

Några elever är duktiga på att komma på frågor, andra på att intervjua, på att uttrycka sig väl skriftligt eller på att sammanställa det hela på datorn; en grupp sammansatt av elever med samtliga dessa olika egenskaper lyckas förstås bäst och under arbetet överför de en del av sina kunskaper och färdigheter till sina kamrater. Eleverna sporras förstås också av andra gruppers resultat och det de lär sig kan användas i nästa arbete av liknande typ.

2) I år fyra arbetar man med ordklasser på ett ganska traditionellt sätt, men en enkel liten tävling livar upp stämningen. Klassen delas in i grupper och läraren förklarar hur man bygger en ordkedja där sista bokstaven i ett ord utgör första bokstaven i nästa. Den första tävlingen handlar om substantiv och grupperna får 1 minut på sig att diskutera hur de ska göra, sedan ger läraren klassen det givna första ordet och den grupp som efter 2 minuters skrivande har flest korrekta substantiv vinner. En kedja kan alltså se ut så här: bil, lås, sagobok, kotte, ekorre, eka, apa …. Man fortsätter sedan med adjektiv och verb och diskuterar till slut vilken ordklass som var svårast att komma på ord till och hur det kan komma sig. ”Träna er på att använda adjektiv i era texter så kommer det att bli lättare nästa gång vi kör den här tävlingen!”

Under den förberedande minuten förklarar de som är säkra på vad som utmärker en ordklass det för sina kamrater och jag kan faktiskt nästan dagligen höra elever i den här klassen påminna varandra om att använda adjektiv i texterna.

3) I år fem får eleverna flera matematiska problem att lösa i grupp. När tiden är ute väljer läraren ut en elev från varje grupp som får redovisa gruppens lösning för resten av klassen. De redovisade lösningarna diskuteras i helklass och jämförs med andra gruppers lösningar och det blir uppenbart att samma problem kan lösas på många olika sätt.

Den här formen av grupparbete gör att alla i gruppen måste vara säkra på hur lösningen och metoden ser ut, eftersom vem som helst kan bli ansvarig för att redovisa gruppens tankar. Man utnyttjar alltså kamrateffekten både i själva grupparbetet och senare när de olika lösningarna jämförs; och det är inget snack om att många elever suger åt sig mer av sina kamraters lösningar och resonemang än när läraren går igenom lösningar själv. (Självklart ger även läraren sin input.)

Jag är övertygad om att många av mina läsare har fler exempel, så fyll gärna på!

Länkar till andra bloggar om:
skola, skolan, utbildning, pedagogik, kamrateffekt, kamrateffekten

Skolvalet och segregationen

Skolverkets rapport om ökande klyftor i Sveriges skolor i har slagit ned som en bomb i skoldebatten. I en ny studie i projektet ”Den svenska skolans nya geografi” visar vi att de privilegierade grupperna utnyttjar skolvalet för att undvika kontakt med de underprivilegierade. Vi kan också visa att boendesegregationen inte är den drivande kraften.
(DN)

Bo Malmberg, Eva Andersson och John Östh från Kulturgeografiska institutionen på Stockholms universitet ger sig in i skoldebatten med dunder och brak; man är ju inte riktigt van vid begreppen ”underprivilegierade” och ”synliga minoriteter”…

Att rapporten slagit ned som en bomb i skoldebatten är väl att ta i, den har länge varit aktuell (jag skrev mitt första inlägg i frågan i november 2007), men precis som de skriver har den konsekvent viftats bort av ledande politiker med hjälp av lobbyister.

Skolverket och gruppen från SU pekar ut samma orsaker till att skolvalet leder till ökad segregation och sämre resultat som länge diskuterats här och i olika skolbloggar:

De orsaker som Skolverket pekar på är en ökad sortering, i kombination med kamrateffekter och att lärarnas förväntningar på eleverna påverkas av elevsammansättningen.

Efter att ha stångat huvudet i väggen under lång tid har jag insett att det inte är rimligt att vrida tiden tillbaka och göra reformen ”det fria skolvalet” ogjord, och kommunaliseringen tycks även den vara svår att upphäva. Jag försöker nu i stället fokusera på vad vi faktiskt kan göra, i stort sett omedelbart, under dagens premisser.

Några exempel på vad vi kan göra:

- Se över skolornas antagningsprocesser för att försäkra oss om att ingen segregering sker här; kanske även byta ut köprincipen mot lottning? (länk)

- En nationell kampanj om det fria skolvalet riktat till elever och föräldrar, på olika språk, så att alla är medvetna om vilka möjligheter som finns och hur man går tillväga.

- Införa generösa regler för bidrag till kollektivtrafiken så att den ekonomiska faktorn inte blir lika stor.

- Se över utjämningssystemet så att resurserna hamnar på rätt ställe.
”I dag används i genomsnitt bara 6 procent av skolbudgeten för att jämna ut sociala skillnader. Många kommuner struntar helt i att kompensera skolor som har svårare förutsättningar.” (länk)

- Erbjuda riktigt höga löner och goda arbetsvillkor till lärarna som arbetar i utmanande områden så att man lyckas locka till sig de mest engagerade och kunniga lärarna.

- Satsa stort på kontinuerlig handledning och kompetensutveckling för lärarna i de utmanande områdena så att inte hopplöshet och lågt ställda förväntningar påverkar undervisningen negativt.

- Kraftigt minska riskkapitalisters intresse i skolbranschen genom att begränsa möjligheterna att plocka ut vinster och tvinga dem att skriva något slags kontrakt på att man åtar sig att driva skolan under en viss tid.

Det vara några förslag, från smått till stort; du kan säkert komma på fler kloka förslag, så fyll gärna på med dem i kommentarerna!

Några av mina tidigare inlägg: Friskolor och segregation, Friskolornas utmaning, Det fria skolvalet – segregationen och resultaten, Valfriheten i skolan ökar betygsklyftorna, När vinstintresset får styra, (mer om vinstintressen som styr: länk, länk, länk, länk)

Mer i ämnet: DN, AB,

Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, skolpolitik, skoldebatt, utbildning, utbildningspolitik, friskolor, det fria skolvalet, skolval, segregation,