Ettårigt gymnasium

Björklund har inte lärt sig av sin läxaTrots kraftig kritik kommer regeringen att införa möjligheten för ungdomar att välja en ettårig gymnasieutbildning helt utan teoretiska ämnen.
– Grundidén är att det är bättre att en ung människa fullföljer en kortare utbildning än att man hoppar av en lång utbildning, säger Jan Björklund. (DN)
Lärarförbundet anser att att regeringen borde ha dragit lärdom av hur det gick när man avskaffade den grundläggande behörigheten till högskolan på gymnasieskolans yrkesprogram.

Det visade sig ju tydligt att det inte hjälpte att dra ned på ambitionerna, säger Eva-Lis Sirén. För att minska problemen med avhopp från gymnasiet så krävs det individuella lösningar och att man i grundskolan satsar på att ge individuellt stöd till de elever som behöver det, enligt Sirén. (DN)

Jag är inte riktigt klar över vilka ungdomar som rent praktiskt skulle erbjudas dessa korta utbildningar utan teoretiskt innehåll. Jan Björklund uttrycker att det är ”tonåringar med otillräckliga grundskolebetyg, eller som är på väg att hoppa av”. Vilka elever som har otillräckliga grundskolebetyg har vi ju koll på, men vilka som är på väg att hoppa av är svårare att avgöra… Björklund säger också att han hoppas att ”ett par tusen elever per år ska ges möjlighet till en kortare gymnasieutbildning”, samtidigt som han säger att det är tio till tjugo tusen ungdomar som hoppar av i dag.

Nå ja, oavsett det så tror jag att en viktigare åtgärd än både kortare gymnasieutbildning och individuellt ämnesstöd i grundskolan är att öka den studie- och yrkesvägledande verksamheten samt tiden som både grundskolans och  gymnasieskolans mentorer lägger ner på coachande samtal med eleverna. Jag vet att många elever i år nio som står inför gymnasievalet känner sig ganska vilsna, både inför vad som gäller rent praktiskt och inför vad de egentligen vill satsa på. Det finns en risk att de ”skoltrötta” eleverna som alla pratar om i den här debatten tar den enklaste utvägen utan någon större tanke på vad det innebär för framtiden. Det tillhör liksom ungdomsåren att upprättandet av realistiska framtidsplaner kräver ett ganska stort mått av guidning.

Mer att läsa: ”På 30 minuter blev vi informerade om 80 olika program” (DN), Ordklyverier, ”Regeringens förslag andas djup uppgivenhet” (SvD), ”Regeringens förslag är ett olyckligt snedsteg”, skriver företrädare för Företagarna. (SvD)

Länkar till andra bloggar om: , , , , , , , ,

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Det här inlägget postades i Debatt och politik, skolpolitik och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

15 kommentarer till Ettårigt gymnasium

  1. Ping: Jan Björklunds outbildning « Flumpebloggen

  2. Linda O skriver:

    Nu är jag lite hemmablind, men varför inte lägga pengarna på yrkesintro som ett andra eller tredje år av Introduktionsprogrammen. Alla som är skoltrötta efter nian misslyckad inte, men för några kanske en ettårig väg kan vara något. Det ska dock var efter att de byggt självförtroende och funderat över sina mål i en miljö där de får tid att i lugn och ro gör det.

  3. Göran Tullberg skriver:

    Kvalitén på högskolans program har redan sänkts så mycket att en del högskoleprogram måste starta med förberedande gymnasiekurser innan själva högskoleundervisningen sätts in. Det känns också konstigt att betyg i gymnastik och sång räknas med vid intag till helt teoretiska högskoleprogram. (Det var så förr och jag har inte hört att det ändrats).

    FÖRSÖK HÅLLA UPPE KVALITÈN PÅ HÖGSKOLAN – OM DET GÅR.

    Vi har tidigare haft ettåriga kurser på gymnasiet. De fungerade bra. Vi hade en ettårig kurs för mät-tekniker. Sju elever tog kursen och fick bra jobb.

    • ChristerMagister skriver:

      Jag är ingen expert på arbetsmarknaden, men om det finns tusentals jobb för sjuttonåringar utan grundskolebetyg men med ett års praktisk utbildning bakom sig så undrar jag varför denna möjlighet inte sedan länge finns öppen för alla arbetslösa ungdomar som redan hoppat av sitt gymnasieprogram? Det låter mer som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd än som en skolpolitisk.

  4. Maths skriver:

    Det här måste väl i så fall paras med att de ungdomar som sedan vill uppgradera sig ska ha möjlighet till det på KomVux, om de nu skulle ångra sig. Frågan är bara vad man egentligen ska plocka bort? Vad skulle ungdomarna klara sig utan när de sedan ska söka jobb?

    Det tokiga är väl att det här till och med är sämre än de 2-åriga yrkesutbildningarna som fanns när jag och mina bröder var unga på 70-talet.

  5. KenthSundlöf skriver:

    Ok, så om jag förstår detta rätt: Ni (de elever som inte når målen) är så dåliga i teoretiska ämnen att vi tänker erbjuda er ett års praktik och sedan ett jobb på Samhall. Ergo; ta er ur ekvationen så vi får fart på svenska skolans resultat igen.

    Vi har sett arbetsmarknadspolitiska åtgärder som konstruerats för att snygga till siffrorna förut. Funkade de då?

  6. Video skriver:

    Man kan kommentera som Baylan: innän allting blivit idealiskt för alla har vi inga
    konkreta förslag och gör därför ingenting åt problemet.
    Löjligt att döma ut en utbildning som ett läsår på nacken. LF larmar bl a därför att
    ett antal tjänster i teoriämnen blåser bort om den nya ettårsutbildningen blir populär.

    • ChristerMagister skriver:

      Det är inget fel på tanken med själva verksamheten, ett års praktisk utbildning med målet att snabbt komma in på arbetsmarknaden, men jag tycker att den möjligheten ska erbjudas som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd till de ungdomar som redan hoppat av gymnasiet eller inte kommer in. På det sättet når vi rätt målgrupp med åtgärden utan att lägga fram det som ett fullgott alternativ till en gymnasieutbildning.

  7. Ping: Företag och Fack sågar Björklunds 1-årsförvaring « Röda Berget

  8. trkmgstr skriver:

    Varför är det bättre med en längre utbildning än med en kort utbildning? Är det bättre om det tar två timmar i kassan än en halvtimme? Är det bättre med tjugo års psykoanalys än fyra månaders kognitiv beteendeterapi. Uj, nej….det får inte vara kort och enkelt! Krösa-Maja ler i mjugg.

  9. Mr D skriver:

    Den nuvarande gymnasiestrukturen är ett misslyckande för väldigt många unga idag. Jag tänker inte på de studieförberedande programmen som säkert håller en bra kvalitet och innehåll. Vad jag menar är att vi gick från en gymnasieskola tidigare som var tvåårig för de yrkesförberedande utbildningarna. Där kunde eleverna få en grundläggande yrkesutbildning. Den största delen av denna 2-åriga utbildning var praktisk. Eleverna hade få pedagoger vilket ofta ledde till bra relationer. Många av dessa elever var trötta på skolan efter nio år.de fick två gymnasieår som i många fall blev två bra år och som gav dem ett godkänt betyg att gå vidare men. Det var i dessa yrkesutbildningar bara ett fåtal betyg. I de nuvarande yrkesförberedande utbildningar ska alla elever oavsett intresse eller förutsättningar gå igenom samma grundämnen. Detta har lätt till en gigantisk mängd misslyckade elever/studenter. Jag möter dessa allt för ofta. Varför kan vi inte ha en gymnasieskola som är tvåårig och som med ett extra frivilligt år ge eleverna möjlighet att komplettera för vidare studier. Jag säger inte att allt var bra med den gamla Gymn-utbildningen, men detta är ett vansinne. Vi skapar misslyckande. Att motivera denna modell med att det krävs i vårt samhälle en gymnasieutbildning med alla dessa ämnen är inte hållbart.

  10. Kristian Grönqvist skriver:

    Man behöver inte vara samlare av Orwelliana, ej heller en inkrökt dystopiker, för att begripa att Sten Andersson i sin famösa beskrivning av Bengt Westerberg om att mannen var felprogrammerad i huvudet, kom ytterst nära en sanningsbeskrivning.
    Westerbergs senaste förslag om att skolan, med statens hjälp, skulle lära barn de åsikter HAN förfäktade och ansåg vara tillfyllest och av staten skulle bibrigas hjälp med resurspersoner till detta, ekar av 1984, nyspråk samt statlig ”riktig” uppfostran.
    Den lärare som inte får hjärnblödning av dylika tankar, hoppas jag verkligen inte att mina barnbarn behöver få som lärare.
    Jag hoppas innerligt att samtliga lärare i Sverige inkompetensförklarar mannen och försöker bereda en plats för honom på boende för senildementa…

  11. Kristian Grönqvist skriver:

    Vidare till ämnet.
    Själv har jag ett plastbarnbarn som kör grävskopa som proffs på olika byggen som 15-åring. Han kommer att bli maskinentrepenör vad det lider. Han ser med förskräckelse fram mot gymnasiet.
    För honom skulle ett ettårigt gymnasium komma som en välsignelse. Han behöver inte bli professor i grävskoperi för att bli entrepenör i grävmaskiner. Han kan redan det han behöver…
    Jobb finns hur mycket som helst.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s