Friskolor

Det är viktigare att förbättra den kommunala skolan än att gnälla på friskolesystemet skrev jag senast i går kväll i en kommentar till inlägget om valfrihet, men då handlade det om hur de kommunala skolorna kan lägga upp sitt pedagogiska arbete för att minska risken att friskolesystemet leder till ännu större segregering i landet.

Det här handlar om hur riskkapitalister tillåts använda hänsynslösa metoder för att lägga hundratals miljoner av våra skattekronor i sina kassaskrin i stället för att använda dem som det var tänkt; till elevernas utbildning.

I dag är runt 14 procent av landets grundskolor och 44 procent av gymnasieskolorna friskolor och intresset från investerarna är stort, vilket är ganska självklart. Det är en i stort sett kassaskåpssäker investering, det säger de själva. (SvD) Det svenska folket öser glatt in pengar i ett system som använder eget arbete under eget ansvar (lärarlös tid) som affärsmodell. Fristående skolor tjänar pengar på att ha färre lärare anställda. I genomsnitt har de kommunala gymnasieskolorna 8,2 lärare på 100 elever, riksgenomsnittet för fristående skolor är 6,8. (DN)

I konkurrensens hårda verklighet har betygsinflationen ökat, liksom utgiftsposten för reklam, och tveksamma metoder används för att locka till sig kunder (elever). Att elever drabbas när skolor tvingas lägga ner av olika anledningar vet vi redan, och vi står förstås inför ett liknande bekymmer om den privata ägaren anser att den stora vinsten i företaget (skolan) redan är gjord och väljer att dra vidare på nya äventyr med högre tillväxt.

Även folkpartister (Helena von Schantz) är tveksamma till systemet, men det här med ägarformen, en affärsmodell som drabbar eleverna och fusk med betygen handlar om saker som går att rätta till med hjälp av ändrade regler och hårdare kontroller. Inget av våra grannländer tillåter att skattepengar läcker ur systemet på det här sättet. Man behöver inte gå emot sin ideologiska övertygelse om valfrihet för att kämpa för att förändra dessa delar. Lars Ohly och Rosanna Dinamarca tycks ha planer på att göra detta till en valfråga (se DN-artikeln), och det kan vi nog alla vinna på.

(Jag är ibland så pass positivt naiv att jag tror att det politiska bröstandet kan leda till överenskommelser som alla har glädje av. Se vidare i inlägget Borgfred om betygen.)

Den ideologiska grunden till friskolorna är som sagt valfrihet, men det är långt ifrån ett glasklart ställningstagande. Alla har inte samma möjligheter att välja, och vems valfrihet värnar vi egentligen? Läs om, och kommentera gärna, den dimensionen i inlägget Valfrihet.

Länkar till andra bloggar om: , , , , , , , ,

Advertisements

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Det här inlägget postades i Debatt och politik, skolpolitik och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

46 kommentarer till Friskolor

  1. Senaste rapport från Statskontoret: I grundskolans årskuser 6-9 är det inte ens hälften av lärarna som har både lärarexamen och utbildning i det ämne de faktiskt undervisar i.
    Vinsterna är inte det som påverkar eleverna utan utbildning som ” behöriga ” lärare saknar, enligt mig som rektor.
    Kostnaderna och förlust eller vinst beror på annnat än antalet lärare. Om skolan sköter sin ekonomi väl exempelvis genom att använda ICT till ekonomi administration kan kostnaden sjunka avsevärt. Skolan byggs och förvaltas med företag som får vinster. Bokförlagen som leverera böcker får vinster. Maten som äts levereras ges vinster. Leverantören av toapapper lever på sin verksamhet. Lärare som är rätt utbildade och fortbildade och följer sitt ämnesområdets utveckling och är kunniga på nätmiljöer, ger mera för våra barn och ungdomar i våra skolor.
    Kommunerna ger olika resurser till skolorna . Skolan ägs inte av staten som kan detaljstyra ?
    marja-riitta ritanoro, rektor

    • Christermagister skriver:

      Handlar rapporten från statskontoret om friskolor, kommunala skolor eller båda formerna tillsammans?

      Visst finns det många variabler att ta med i beräkningarna och kvaliteten varierar förstås något enormt både inom friskolor och kommunala skolor.

  2. Plura skriver:

    Ursäkta Christer var är problemet?

    Med nuvarande skollag har du ett större friutrymme att fixa skolan. Skäll inte på fristående skolor utan se till att de inkompitenta kommunpolitikerna istället fixar det de ska.

    Om det, som det verkar på dig, de rödgröna kommer till makten lär du få se på detaljstyrning i planekonomisk snitt som jag inte tro du eller andra i professionen önskar er. Då blir ofriheten stor.

    Det ända som kan råda bot på detta är att lärare slutar att snacka form och börjar prata innehåll och börjar på allvar jobba utirfrån läroplaner och leverera enlever med kunskap. Det är ert uppdrag. Läs gärna Anne-Maries blogg om att bygga en läroplan.

    • Christermagister skriver:

      I det här inlägget tar jag upp problemen som kan uppstå när riskkapitalister med höga vinstkrav tillåts styra skolorna. De driver koncerner som sliter för att dra ner på utbildningskostnaden så att vinsten blir högre, och det drabbar både elever och personal. De inför ”eget arbete under eget ansvar” som pedagogik, inte för att de tror att det är bra, utan för att det sparar in på lärartimmar. Jag har pratat med flera elever som gått i dessa skolor som själva säger att de fått höga betyg utan att göra speciellt mycket. Som exempel fick ett par elever G i franska genom att varje vecka plugga in 10 st glosor. De träffade i stort sett aldrig läraren utan fick glosorna via mail och förhördes i storgrupp i slutet av veckan. För att få högre betyg fick man själv söka upp läraren för att boka in lektioner där man t o m pratade (!) lite franska. De här tonåringarna tyckte inte att det var värt besväret, och självklart klagade de inte; de hade ju massor av tid att ligga på gräsmattan utanför och lyssna på musik. Jag har en massa sådana exempel och jag orkar inte dra dem alla, men tro mig, jag är inte negativ till dessa skolor p g a någon slags avundsjuka, utan för att jag tror att de är skadliga på många sätt. (Inte alla förstås.)

      (Se Helenas inlägg för fler negativa konsekvenser)

      Försök inte dra in mig i någon diskussion med en massa politiska färger, jag är för eller emot förslag och företeelser med grund i hur jag bedömer deras praktiska effekter, inte efter vem som har lagt dem. När det gäller hur jag röstar så tar jag hänsyn även till annat än skolpolitik, faktiskt.

      I min yrkesroll fokuserar jag förstås på innehållet och på att göra det bästa jag kan utifrån läroplanerna, men även lärare måste väl få snacka form? Den påverkar ju våra förutsättningar att lyckas.

  3. Christer, jag tycker valfriheten i skolan är överskattad. Elevens val på högstadiet är en axelryckning för de flesta, språkvalet likaså. Vi ger massor av valmöjligheter ifrån vårt vuxenperspektiv, men den valfrihet vi borde erbjuda är den eleverna själva efterlyser – givetvis vägt mot rimliga mål. Då handlar det nog mera om att påverka lektionsinnehåll och rastaktiviteter än om att välja skola och ämnen.
    Jag har också skrivit ett inlägg om det här nu. Lätt var det inte, men är man motvallskärring så är man.

    • Christermagister skriver:

      Ja, jag menar lite mer organiserad och genomgående valfrihet än så. Jag har jobbat på kommunala skolor som har både klasser/avdelningar med en speciell pedagogik (Montessori) och profilklasser (all undervisning på engelska). Det här kan man utveckla ytterligare genom att t ex låta arbetslagen i år 6-9 ha var sin profil (teknik, språk, drama, idrott osv, beroende på intresset) och använda både timmarna från ”elevens val” och ”skolans val” för att utveckla den egna profilen, förutom att man integrerar profilen lite extra i de ”vanliga” ämnen där det är möjligt.

      Alla undersökningar visar också på att vi mycket riktigt måste bli bättre på att ta tillvara elevernas önskemål när det gäller lektionsinnehållet och utformningen, men det är ju lite mer en individuell läraruppgift att ta tag i.

    • Jan Lenander skriver:

      Vi behöver en skola med riktig valfrihet tidigare vilket jag skrev om på min blog och i den tidigare debatten om valfrihet. Jag hoppas vi kan bli många som börjar kämpa för det. Det har blivit en hjärtefråga för mig!

      • Christermagister skriver:

        Du har inte direkt basunerat ut att du startat en blogg! Jag upptäckte det först häromdagen. När du började kommentera här ledde inte länken i ditt namn någonstans, så det hade jag missat.

        Problemet med tidig valfrihet är ju att det ofta inte är eleverns valfrihet vi talar om…

        • Jan Lenander skriver:

          Bloggen är ganska nystartad och den är också betydligt torrare än din med mer fokus på några få skoldebatter. Jag har en facebook-grupp ”Lärare är bra att ha” med mer av trivia och korta små skojigheter.

        • Jan Lenander skriver:

          Att tidig valfrihet blir mer föräldrarnas valfrihet än elevens är förstås synd. Ifall man gör valfriheten tydlig och förknippad med sådant som eleven har en uppfattning om tror jag ändå att många föräldrar handlar i sitt barns intresse. Ett tidigt extra språk med diffusa framtidsmöjligheter bör inte vara valfritt medan val av infärgning från teknik, ekonomi eller kultur kan vara det.

          Föräldrarnas valfrihet är bättre än ingen riktig valfrihet.

  4. Jan Lenander skriver:

    Tre stora problem med friskolereformen:

    1 Betygsinflationen, den accelererade med friskolorna och nonchalerades av skolverket. Ett friskolesystem behöver mer uppföljning för att fungera och jag har sett alltför många exempel på nonchalans mot kunskapsuppdraget.

    2. Obehöriga lärare är en varningssignal om ett kortsiktigt perspektiv där man väljer billigt. Kunnig personal kan också vara obekväma i samband med trendiga ogenomtänkta ideer men är för samhället en garant mot de sämsta ideerna.

    3. Svenska skolan har en omfattande värdegrund där man aktivt försöker påverka eleverna i en viss riktning under hela skoldagen. Detta uppdrag bör ändras med öppna beslut och inte genom vilken friskola hittar bästa kryphålen. Den här uppfostringsbiten är inte betydelselös.

    Jag tror att friskolor kan vara nāgot bra men görs det inte något kraftfullt åt dessa tre problem så kan det bli rejält dáligt.

    • Christermagister skriver:

      Jag kan bara hålla med och lägga till punkterna vi diskuterade i inlägget ”Valfrihet”:

      4. Eftersom den reella valfriheten inte ser lika ut för alla finns det en risk att vi i stället för att öppna upp för att eleverna ”bryter sig ur sin omgivning” låter dem sorteras i olika fack tidigt.

      5. Eftersom det oftast är föräldrarna som väljer finns det en risk att vi i stället för att erbjuda eleverna valmöjligheter låser fast dem. Det är inte säkert att en elev som placeras i en viss skola med mycket speciell pedagogik/filosofi upplever någon valfrihet.

      • Jan Lenander skriver:

        4. Att tvinga in elever i ett visst allmänt spår kan vara mycket mer destruktivt än de inlåsningseffekter dåliga val ger. Vi behöver öka valfriheten kring sådant eleverna kan ha åsikter om.

        5. Valen mellan olika friskolor är i dagsläget ett stort svåröverblickbart val med olika värdegrunder, pedagogik etc. som eleven inte har en chans att förstå. Det är ett ytterst olämpligt val för många och en viktig invändning mot friskolor. Dock relaterad till punkt 3.

        • Christermagister skriver:

          I punkt 4 tänkte jag mest på att man brukar framhålla att skolvalet minskar segregationen genom att det ger elever en möjlighet att gå i skolan i ett annat område än där de bor, men som vi vet är det inte alla föräldrar som har kunskapen/viljan/möjligheten att låta barnen gå i en annan skola. I stället kan segregationen öka genom att en viss typ av elever söker sig bort från området.

    • Plura skriver:

      Din skrivning under punkt 1 är relevant i ett histroiskt perspektiv. Från hösten 2008 är det Skolinspektionen som har hand om detta. Både granskningen av lagligheten och kvaliteten samt överrätta nationella prov. Därtill kommer tillståndsgivningen som är Skolinspektionens huvudvärk. Vad jag vet gör man tätare granskningar nu mera.

      Punkten 3 är intressant på sätt att idag är det flytande och var väl en av tankarna bakom friskolereformen en gång i världen. Med nya skollagen är golvet satt för alla skolor. Samma läroplan, kursplan och ämnesplan ska gälla oavsett driftsformen. Däremot finns det möjlighet att inom de nationella läroplanerna att bygga sin egen läroplan, sådan Anne-Marie är inne på sin blogg.

      Staten har krav på VAD (centrala innehåll, riktlinjer och mål) och VARFÖR (syftet), men HUR är upp till varje skolenhet och lärare att fritt använda sin pedagogik för att nå de nationella målen. Det som på ett finare språk kallas mål- och resultatstyrning.

      • Jan Lenander skriver:

        Vällovliga förbättringsinitiativ men inget av dem har nått verkligheten än och absolut inte fått några effekter. Jag hävdar också att när det gäller betygen måste man gå längre för att orka med de påfrestningar som friskolereformen utsätter systemet för.

      • Christermagister skriver:

        Ditt stora HUR påminner mig om att vi aldrig har berört dimensionen av att läraren kan ha betydligt mindre frihet att variera sin pedagogik efter elvernas intressen och behov i en friskola med en tydlig profil. Vi har ju faktiskt en hel del skolor i dag där man som lärare är ganska fast knuten till ett färdigt material, t o m till den graden att man får instruktioner om exakt hur man ska uttrycka sig. Hur påverkar det interaktionen mellan lärare och elev? Vad gör det med lärarens nyfikenhet och utveckling? Jag tror att jag personligen skulle ha svårt att hålla lågan brinnande någon längre tid om jag undervisade efter ett färdigt manus…

        • Jan Lenander skriver:

          Ja, jag studerade lärarens roll på en friskola med mycket förberett material och insåg att den rollen skulle passa mig ytterst dåligt. Det skulle ta mig längre tid att läsa in förberett material än att förbereda eget och jag skulle vara ytterst hämmad under lektionen. Både jag och eleverna skulle ha det mycket tråkigare.

          När jag var ny och grön lärare var det fint att ha en annan tekniklärare som gav mig mängder av lektionsidéer men absolut inte nu längre.

        • Plura skriver:

          Där har du en point. Det är definitivt inte meningen i en mål- och resultatstyrd skolan att du har paketerade utbildningar på det sättet. Det fungerar bara i distansutbildningar.

          Ska definitivt bli intressant att se hur fristående skolor klar de nya kraven om mindre än 11 månader.

  5. Christermagister skriver:

    När det gäller vinsterna tycker jag att Mp verkar ha bra förslag till en kompromiss som motverkar att vinstintresset drabbar verksamheten. Se Mats Pertofts blogg:

    http://matspertoft.blogspot.com/2010/08/vinster-skall-kontrolleras-inte.html

    • Jan Lenander skriver:

      Jag tycker att snacket om vinster får oss på felspår. Det centrala är att begränsa utformningen av friskolorna så att inte viktiga värden går förlorade. Det enkla första steget är att begränsa nya friskolor tills vi har bättre strategier kring dem.

      • Christermagister skriver:

        Kanske är det så, men jag tycker att det är viktigt att man kontrollerar att miljonvinsterna inte beror på att man bedriver en undermålig verksamhet. Inspektionerna sker ju trots allt inte med en sådan regelbundenhet att det inte finns en möjlighet att förändra verksamheten och plocka ut miljonvinster mellan dem. Därför tycker jag att det verkar vettigt att skolorna blir inspekterade precis innan de plockar ut vinsterna.

        • Jan Lenander skriver:

          OK! det handlar bara om att inspektionerna ska vara smarta och söka tidpunkter då de har mest möjlighet att hitta brister. Att de behöver förbättras är vi överens om.

  6. Jan, du beskriver min erfarenhet när jag sökte och fick jobb på Kunskapsskolan mitt i prick. Jag kände att jag hellre skulle sadla om än bli en sådan lärar/kontorist.

    När man lägger ihop Christers och Pluras kommentarer om valfrihet tycker jag att man landar här: eleverna ska ha mycket att säga till om när det gäller metod och material, men inte när det gäller ämnen och mål. Eller också är det jag som tolkar in min egen syn på valfrihet i era kommentarer vad vet jag? Det är i alla fall min bestämda åsikt att det är vuxenvärlden som har ansvaret för att kunskapsryggsäcken är rätt packad när skolan är slut. Vi ska reda ut vad det är rimligt att man kan och sedan stå för det.

    • Christermagister skriver:

      Ja, ämnen och mål är ju beskrivna i kursplanerna, och de tycker jag att vi kan vara ganska nöjda med (trots att jag skulle kunna tänka mig lite justeringar). Däremot tycker jag att eleverna ska kunna påverka även fördjupningar under ”elevens val” och ”skolans val” enligt ovanstående kommentar. Jag är också öppen för nivågrupperingar (motivationsbaserad) så länge det är öppna och flexibla grupper och för speciella inriktningar i pedagogiken inom olika arbetslag. På det sättet kan den kommunala skolan möta konkurrensen från friskolorna utan att eleverna behöver bli separerade i olika enheter där de aldrig träffar elever med andra intressen och av olika typ. Spridningen av goda idéer blir också bättre inom en skola.

      (Jag inser att vissa delar av detta förutsätter ganska stora skolor, annars blir det ju inte mycket till variation och valmöjlighet för eleverna.)

      • Jan Lenander skriver:

        Jag upplever att det är ytterst viktigt att även de fritt valda delarna också har tydliga mål. Mina upplevelser från elevernas (helt) fria val på högstadiet har inte varit så upplyftande.

        Ett undantag, jag fick leda ett gäng med tillval extra teknik i en riktig tekniksal och de byggde och skapade på ett sätt som var helt fantastiskt.

        • Christermagister skriver:

          Det finns förstås många sätt att lösa det här på, jag har varit med om både lyckade och misslyckade försök, men om man vill utveckla det mot något som kan konkurrera med friskolor och elitklasser så menar jag att man kan låta eleverna välja klass/arbetslag efter ett intresse och inom den gruppen använda timmarna från elevens val (valet är ju gjort i och med att de väljer grupp) och skolans val (skolan har valt att driva den gruppen) för att på det sättet skapa en profilklass inom skolans vanliga organisation där man får hyggligt mycket tid till att utveckla profilen (eftersom de flesta profiler även går att ”smyga in” i andra ämnen). Då blir det ju självklart med tydliga mål eftersom hela gruppens arbete präglas av profilen. Har man valt att driva t ex en engelskspråkig klass eller en klass där man satsar extra på matematik så är ju målen desamma som vanligt. Elevens val ska ju vara en fördjupning eller breddning av ett befintlig ämne, inte ett fristående ämne, så det borde det visserligen alltid vara.

          • Jan Lenander skriver:

            Väldigt intressant förslag Christer. Jag vill dock fundera på två saker.

            1. Innebär skapandet av rena profilklasser alltför mycket segregation och att en variant med bara delar av tiden så profilerade något med en bättre balans.

            2. Räcker den valfrihet till som finns i timmarna för elevens val eller behöver de ökas på något sätt.

          • Christermagister skriver:

            1. Så kan det vara, men det är i alla fall bättre än att eleverna går på olika skolor. Det finns ju en hel del ämnen som man kan ha tillsammans med andra. Någon slags ”halvprofil” kan man ju också tänka sig.

            2. Tillsammans med skolans val och med hjälp av vissa av de ordinarie ämnena så tror jag att det räcker för en hygglig profil. Vanliga profilklasser har väl inte fler skoltimmar, och de följer ju samma kursplan?

            Hur det i praktiken ser ut beror väl lite på profilen. Drama går ju t ex lätt att få in i olika ämnen, medan marinbiologi kanske är lite svårare…

            P.S. Gäller det en annorlunda pedagogisk profil, vilket många friskolor handlar om, får man ju inte några som helst problem; det är bara att köra på. Det finns ingenting som hindrar det.

            • Jan Lenander skriver:

              1. Du har rätt att i att friskolor går ännu längre och kanske är jag kvar i enhetsskoletänket som är på väg att försvinna som en del av friskolereformen.

              2. Elevens fria val kombinerat med att man plockar mål och timmar från de andra ämnena kan nog bli tillräckligt kraftfullt. Någonstans 3-4 klocktimmar i veckan var min spontana tanke för att det här valet/infärgningen skulle ge tillräcklig effekt.

              • Christermagister skriver:

                Ja, och skolor kan ju faktiskt lägga på ett par veckotimmar om man vill. Nu går man ju efter minimikravet av ekonomiska skäl, men om en ordentlig profil kan locka elever så kan det vara en vinst i längden.

            • Jan Lenander skriver:

              1. Jag arbetade på en högstadieskola med fotbollsklasser med nästan bara killar och kulturklasser med nästan bara tjejer. En valfrihet där vi får könsuppdelning i klasser känns för mig ytterst sorglig. Hur hanterar man den problematiken?

              Könsuppdelning för undervisningsgrupper är ett av de friskolefenomen som gör mig mest irriterad.

              • Christermagister skriver:

                Kan man inte lösa det genom att eleverna har vissa ämnen tillsammans? Dessa timmar tillsammans kan dessutom vara ett utmärkt tillfälle att demonstrera de olika gruppernas styrkor på för att öka respekten, något som en segregerad friskola aldrig lyckas med. (Jag menar inte killar/tjejer nu, utan olika profiler.)

              • Jan Lenander skriver:

                Absolut en väg. En del fallgropar och problem men också möjligheter att göra något extra av det.

            • Jan Lenander skriver:

              Kanske profilklasser av typ halvklass-storlek som sen har väldigt stor andel av ämnena ihop med helt andra profiler.

              En teknikprofil som har Ma/NO ihop med dramaprofil och Sv/SO ihop med en marinbiologiprofil osv.

              Det blir spännande när man tänker möjligheter istället för problem.

    • Plura skriver:

      Är det inte vitsen med IUP. Du har nog fattat rätt när det gäller min syn.

      Det viktiga är att inse att IUP är tvådelad, en som handlar om vilket arbetssätt lärarna har för att hjälpa eleven att få fatt på kraven och en att eleven själv inser vad som krävs i ämneskunskaper.

      För vad lärarna bör hjälpa elever med är att upptäcka vem eleven är och vad den vill bli eller göra. Därför måste eleven planera, med hjälp av läraren, sina mål och se vad som är viktigt och bråttom att lära sig. Sedan är det upp till eleven att ta in kunskapen och stämma av vad h*n lärt sig. Avstämningen eller utvärderingen är A och O för att lyfta eleven. Det som kallas skriftliga omdömen.

    • Jan Lenander skriver:

      Ifall Plura och Christer tänker sig att eleverna ska ha samma mål oavsett val vet jag inte. Jag hävdar dock att riktiga reella val innebär att eleverna också tar sig fram till olika mål. Kursplanemål ska också täcka in varianter/olika val och jag tror det blir för luddigt om samma mål ska täcka in teknik, ekonomi och estetisk infärgning.

      • Christermagister skriver:

        Som ovan: elevens val ska ju vara en fördjupning eller breddning av ett befintlig ämne, inte ett fristående ämne, så målen bör man redan kunna hitta i kursplanerna. Sköter man det här på ett seriöst sätt så tycker jag även att det är självklart att läraren i elevens val bidrar vid betygssättningen (om det är en annan lärare än den ordinarie ämnesläraren).

        Jag styrde upp språkvalet jag tog över på en skola (både Sv och Eng) genom att ta förgivet att det de gjorde hos mig påverkade betygen i det ordinarie ämnet. Det borde ju vara självklart, men hade inte varit det tidigare och det är klart att timmarna mest slarvades bort.

  7. Ping: Riskkapital i friskolor | Christermagister

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s