Några artikeltips med funderingar:
I Aftonbladet finns artikeln ”Därför vill männen inte bli lärare” av Eva-Lis Sirén. Den handlar egentligen mest om lärarlöner överhuvudtaget och jag kan inte låta bli att fundera på varför dimensionen om tillgång och efterfrågan aldrig behandlas; så länge det finns gott om lärare är det klart att lönerna hålls nere. (Tidigare om detta) Sådana här artiklar gör mig alltid illa till mods… Det ser ut som att män är egoistiska och snikna och enbart drivs av att tjäna mycket pengar, men faktum är ju att de flesta män bor tillsammans med en kvinna. Kanske kan man släta över männens beteende med att en familj inte klarar sig på två ”kvinnolöner”?
”Högt pris både för slappa killar och duktiga tjejer” är titeln på en artikel i DN som väldigt kort och effektivt sammanfattar ett besvärligt läge. Den avslutas med konstaterandet att ”hårdpluggandet” börjar mycket tidigare i dag än tidigare och jag funderar på om det är så konstigt att resultaten sjunker… Vi har höjt prestationskraven i skolan till en sådan nivå att vissa elever blir utbrända medan andra blir utslagna. (Tidigare om killar i skolan) DN fortsätter temat med fler artiklar om ”prestationsprinsessorna” och ”glidarkillarna”. Först ut är Lotta och även skolkuratorn får uttala sig i ämnet.
——————-
Uppdatering 1: Del 2 i DN´s serie handlar om Edgar och Jesper och etnologen Göran Nygren förstärker vad jag skrev om tidigare; vi ger olika budskap till, och har olika förväntningar på, pojkar och flickor.
Uppdatering 2: ”Som tjej är det lätt att bli klassad som korkad brud”, ”Paulina blev kallsvettig varje gång hon kom i närheten av skolan”,
Uppdatering 3: ”Här är alla MVG-elever”, ”Skilda världar i dagens gymnasieskola”, ”Björklund: Killarna måste skärpa sig”,
Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, skolpolitik, skoldebatt, utbildning, utbildningspolitik, genus, jämställdhet, lärare, lärarlöner,
Christermagister 
”Vi har höjt prestationskraven i skolan till en sådan nivå att vissa elever blir utbrända medan andra blir utslagna”
Yeah right. Du kanske skulle skaffa dig perspektiv som sträcker sig lite utanför Malmö?
Jag vet faktiskt ingenting alls specifikt om skolorna i Malmö. Artiklarna utgår från Stockholm, men jag tror att de kan generaliseras över i stort sett hela landet. Kan du inte upplysa mig om ditt perspektiv i stället för att bara fnysa ilsket?
Du menar alltså på fullt allvar att vi har (för) höga krav i skolan i Sverige?
Ett studiebesök i tex Finland skulle göra dig gott.
Man kan ha höga krav på olika sätt… Om t ex skolan har höga krav på en förmåga att ta egna initiativ och eget ansvar kan det vara svårare att leva upp till än om skolan har höga krav på att man sitter still och håller tyst….
Jag syftade på det (trodde jag) uppenbara _kunskaps_ innehållet.
Stressen i Svenska skolan skulle jag säga har allra mest att göra med stökig miljö, dåligt upplagda kurser, inkompetenta och omotiverade lärare osv.
Den enda du lurar med antydningarna om att svenska skolan skulle främja egna initiativ vs ”sitta still” är dig själv. En simpel undanflykt från de verkliga problemen. De svenska skoleleverna förtjänar bättre!
Är det lägre krav på kunskaper i dag än tidigare menar du? Innebär ett G i valfritt ämne att eleven har ”sämre kunskaper” än en elev som hade en 2:a-3:a för 15-20 år sedan? Klarar man sig vidare i skolsystemet och ut i arbetslivet med lägre kunskaper i dag än tidigare?
Jag känner nog att det snarare krävs högre skolprestationer av dagens ungdomar för att lyckas än tidigare, och därför menar jag att det inte är så konstigt att de bränner ut sig eller ger upp…
Jag försöker inte lura någon överhuvudtaget. Jag tipsade om en artikel. Hur du tolkar den och vad du gör av det är upp till dig…
Ja, jag menar att _kunskaps_ nivån sjunkit under senare år. Intagningstesterna(inte högskoleprovet) till högskolorna talar ett tydligt språk.. Att Sverige dalat i undersökningar rel andra länder är även det välkänt.
Att elever blir ”utbrända” anser jag, som jag beskrev ovan, har andra sociala och pedagogiska orsaker.
Ja, det där är ett problem… Jag arbetar i grundskolan och där tycker jag att det är tydligt att dagens högstadieelever lär sig mer avancerade saker än när jag gick i högstadiet (för ca 25 år sedan). Kanske har kunskapsnivån för de mest högpresterande på gymnasiet sänkts, men samtidigt ser det ju värre ut i siffrorna än det verkligen är pga att så många fler går på univeristet/högskola i dag än tidigare. Mellan 1990 och 2008 har vi höjt andelen av befolkningen som har minst tre års eftergymnasial utbildning från 11% till 21%. (Ökningen av andelen elever som läser vidare är alltså ännu högre, men det var dessa siffror jag hittade snabbast på SCB.)
P.S.
Enligt min erfarenhet stämmer det dessutom att man i dag måste ”råplugga” i lägre åldrar än tidigare för att lyckas, och man måste förutom det göra rätt val (ett tredje språk) redan i år 5-6 för att ha en möjlighet att nå de högsta betygen.
Jag tror inte att det finns något direkt samband mellan lön och prestation. Finland har som bekant världens bästa skola, mätt som studieresultat, även om den psykosociala miljön i finländska skolor kan förbättras. Det har förklarats av den höga kvaliteten på lärarna, där topp-studenter snarare än medelmåttor läser till lärare. Lönen är dock i nivå med svenska lärare (se länk).
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Utbildning-och-forskning/Lararloner/Lararloner/
Min erfarenhet är snarare att många lärare är kraftigt överbetalda, i förhållande till sin prestation, och ett fåtal är underbetalda.
Anders/ stud. Sthlm universitet
Hur får de toppstudenterna att söka sig till läraryrket då? Och hur ser fördelningen män/kvinnor ut?
Vad menar du ?
Sedan alla måste få G har kraven sänkts markant. Tidigare fick de som inte klara sig 2:a eller om de var helt kassa en 1a
Gamla 2:a har blivit normen för G.
Dessutom så sätts det en himla massa MVG och VG som gör att betygen inte är normalfördelade. inflation!
Jag måste nog fråga dig detsamma, vad menar du?
Vilka krav har sänkts? Om man förut kunde gå vidare med en 2:a eller 1:a och det inte längre är möjligt så har väl kraven höjts…
Jag är inte intresserad av betygen i sig, utan av följden… Krävs det mer eller mindre (kunskaper/arbete) av dagens elever för att lyckas i samhället?
Jag kan då inte minnas att det var någon direkt betygshets på högstadiet för att lyckas komma in på det gymnasieprogram man ville…
Tidigare fick svaga elever 2:a, nu när alla måste få G så måste man sänker man kraven då det är lika många nu sm förr som inte klarar av den nivån.
Dessutom är det lät att dölja då betygen är målrelaterade och inte relativa.
Tangenterna slant………….
Pingback: 1 000 anställda bort från Stockholms skolor
Till detta kan man lägga till följande:
lärarlöner,
Årsarbetstid på 1767 timmar – Lärare,
årsarbetstid tjänstemän privat, 1985 timmar,
Industrin, 2080 timmar, Ingen skillnad? tjena säger jag Årsarbestiderna är enligt officiella kollektivavtal. Dvs den tid man får betalt för. Sedan kan man ju alltid få det till vi jobbar 45-50 timmar per vecka om man bara jobbar 38 veckor per år.
Här har vi svaret varför lärare har lite lägre löner än andra.
Om lärare hade samma årsarbetstid som andra så borde det ge 3-4000 kr brutto mer i månadslön
och ja privata tjänstemän tar med sig jobbet hem, har ofta ingen betald övertid..