Det fria skolvalet – segregationen och resultaten

Lotta Edholm blandar och ger… I mitt förra inlägg fick hon ros, men nu blir det riset! 😉

I Expressen återges en kommentar från gårdagens Agenda:

Det finns ingen forskning som visar att segregationen ökar med fria skolval.

I rapporten Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? (länk) skriver Skolverket att det finns ganska mycket forskning på området och trots att resultaten ibland är motsägelsefulla kan man inte påstå att det inte finns forskning som visar på detta. Själv tycker jag att det är konstigt att det inte är uppenbart för alla att skolvalet har lett till ökad segregation, men det kanske beror på att jag har arbetat i storstadsområden? Kan det vara så att resultaten blir svårtolkade när man lägger ihop resultaten från storstadsområden med de från övriga landet? Även när det gäller skolvalets inverkan på resultaten finns det en hel del forskning. Även i detta fall är resultaten motsägelsefulla, men Skolverket skriver att Den huvudsakliga slutsatsen blir […] att likvärdigheten minskat genom valfrihetsreformen. Kanske kan man till och med säga att ”Flumskolan” hade bättre resultat än dagens sorteringsskola, som Lena Sommestad skriver på Newsmill?

Jag har gett upp kampen mot det fria skolvalet och tidigare skrivit att det är viktigare att förbättra den kommunala skolan än att gnälla på friskolesystemet, men jag tycker att det är viktigt att vi alla vågar se bristerna i systemet. Den nya Skollagen adresserar många av dessa problem, men det är besvärande att se att politiker vänder dövörat till av ideologiska skäl. Jag har också skrivit tidigare att vi måste inse att valfrihet är ett besvärligt ideologiskt ställningstagande i den här frågan eftersom det inte är barnen som väljer, det är föräldrarna. (Länk till tidigare inlägg om Valfrihet)

Länkar till andra bloggar om: , , , , , , , ,

Annonser

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Det här inlägget postades i Debatt och politik, skolpolitik och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

17 kommentarer till Det fria skolvalet – segregationen och resultaten

  1. janlenander skriver:

    Lotta Edholm verkar ha blandat ihop begreppen. Det finns i och för sig inga som helst belägg för att det fria skolvalet och segregationen har haft några effekter på det generella kunskapstappet och där hade skolverket väldigt lite på fötterna. Precis som du skriver så är det tydliga indikatorer på att det fria skolvalet ökat skillnaderna i kvalitet på undervisning mellan olika elevgrupper. Det är sorgligt att det är så svårt att hålla isär begreppen, det påverkar hur vi ska se på saker. Din linje om att acceptera det fria skolvalet men önska kraftfulla insatser mot segregationen blir då det självklara valet.

    Jag är tyvärr inte mer förtjust i Lena Sommestads bidrag eftersom den historiska analysen är skrämmande dålig för en historieprofessor. Jag tycker att socialdemokratin skulle sluta upp att försvara kommunaliseringen och den efterföljande förvirringen som skapade polariseringen mellan flum och kunskap.

  2. Plura skriver:

    Slarvigt var ordet, sa Bull. 😉

    Du får ursäkta Christer men jag reagerar starkt när sk vetenskapsmän har politiska glasögon och inte kan hålla sig till den kliniska sanningen. Det värsta slaget var just förre miljöministern som inte kan använda fakta på rätt sätt.

    Läs vidare mina synpunkter här:
    http://pluraword.blogspot.com/2011/02/slarvigt-professorn.html#comments

    • Christermagister skriver:

      Ingen fara Plura, politiska glasögon irriterar mig överhuvudtaget. Jag bryr mig faktiskt inte om vem som lägger fram ett förslag, är det bra så är det, och det enda som är intressant med historiska tillbakablickar är om konsekvenserna av ett visst handlande kan lära oss någonting inför framtida beslut. Hela ”det var ni som…”/”det är ert fel att…”-debatten tycker jag bara är löjlig; särskilt när det handlar om många år tillbaka, det är ju varken samma människor eller ett jämförbart politiskt samhällsklimat som man kastar paj på.

  3. Ping: Välja eller välja bort? Om det fria skolvalet. | Kunskapsbloggen

  4. Kristian Grönqvist skriver:

    Det är egentligen oerhört intressant. Vi har egentligen ganska dåligt underbyggda studier i Sverige on vad som verkligen fungerar och vad som egentligen inte fungerar?
    Speciellt eftersom det är helt olika kontext på skolorna. Ett gymnasium på hemorten eller ett 19 mil ifrån, med eget boende från 16 års ålder väcker helt andra frågor om valfrihet. Att det skulle finnas två gymnasium är en onåbar dröm för väldigt många.
    Men när partier skall profilera sig, så finns det plötsligt en massa undersökningar som visar än det en än det andra.

    För mig är det intressantare att de skolor som finns, alla fungerar först, innan jag ens vill diskutera valfrihet. Valfrihet är en lyx, när alla skolor fungerar tillfyllest. Men först skall de fungera. Och det skall finnas en rikstäckande kontroll på att de fungerar och mätas med samma måttstock allihop. Sen kan vi bjuda på valfrihet om vi tycker vi har råd eller att det finns incitament för det.

    Eller rent pragmatiskt.
    Se till att gymnasiet i Sveg fungerar först. Valalternativet i Östersund är 19 mil bort. Det kostar femtusen i månaden att ha ett barn där.

  5. tråkmagistern skriver:

    Det var ju bra att du gav uppstriden mot fritt skolval. Kanske samtidigt med parabolförbudet, kollektivanslutningen och den hemliga avgiften till hyresgästföreningen?

    Den förälder som förr stångade sig blodig mot sitt barns eländiga skolgång kan nu istället göra något åt saken. Är inte det bra?(Och snällllla Christer, svara nu inte att alla skolor ska vara bra, och passa alla. Vi lever i en ofullkomlig värld.)

    • Morrica skriver:

      Alla skolor ska vara bra, innan så är fallet kan vi inte slå oss till ro. Men alla skolor är inte bra idag, så är det, och det behövs reträttvägar för den som hamnar i kläm.

      Däremot kommer aldrig alla skolor att passa alla elever, och det bör vi vara glada för.

    • Christermagister skriver:

      @tråkmagistern, så roligt att få uppmuntran från dig!

      Det som tråkmagistern och Morrica tar upp är viktigt, men precis som jag skriver i inlägget tycker jag att det är viktigt att vi vågar se bristerna i systemet. Ur den här aspekten finns det två problem; det är bara de elever som råkar ha föräldrar med kunskaper och möjligheter att utnyttja sina rättigheter som kan dra nytta av systemet och på många håll i landet har konkurrensen blivit så hård att ”skyddssystemet” har medfört att skolorna lägger sig platt inför föräldrarnas minsta synpunkter. Ibland drabbar det barnen, för återigen handlar det om att lägga sig platt för vissa föräldrars synpunkter; de ”resursstarka” föräldrarnas. Skolorna tar inte alltid beslut på pedagogisk grund, utan efter vem som vill vad.

      Dessutom är det ganska få fristående skolor är intresserade av att etablera sig i socialt segregerade områden. I stället öppnar de i de ”lite finare” områdena och kan sedan säga att skolan är full om elever från ”fel sida” stan skulle söka sig till skolan. I teorin skulle friskolesystemet minska segregationen, men i praktiken har det blivit tvärt om.

      • Morrica skriver:

        På A svarar jag – det du lyfter är ju i mångt och mycket ett av huvudproblemen med ett lokalt förankrat styrande av skolan. Lokalpolitikerna är ofta så insyltade i näringslivet och det sociala livet i kommunen att de inte utan att utsätta sig själv för risken att helt enkelt bli av med sin position, politiskt, socialt eller på annat sätt, kan säga ifrån till eller ens har intresse av att säga ifrån till de inflytelserika medborgarna.

        På B svarar jag – är problemet här att friskolor etablerar sig på ‘fel ställen’ eller att de kommunala skolornas kvalitet är så låg att eleverna, för att få en rimligt god utbildning och en hygglig social situation i skolan, skulle behöva komma ifrån dessa?

        • Christermagister skriver:

          I fråga A tänkte jag närmast på att konkurrensen gör att rektorerna avskedar lärare, ger vissa elever stöd och andra inte mm efter vad föräldrar som kan tänkas flytta sina barn från skolan anser, även om din bild också stämmer förstås.

          I fråga B är förstås grundproblemet att vissa skolors kvalitet är så låg, men jag menar att friskolesystemet inte har visat sig vara den lösning på problemet som man trodde och att fortsätta att hävda den ideologiska ståndpunkten utan att analysera och adressera problemen är kontraproduktivt.

  6. Ping: Segregation, skolval och skolresultat « Ekonomistas

  7. Maths skriver:

    Ny forskning att ta med i ekvationen: ”Skolvalet används för att undvika underprivilegierade”.

    Jag blir allt mer skeptisk till friskolor. Och jag var inte positiv från början. Glädjebetyg, vinstuttag, segregation, resultattapp. Hur länge kan man bara köra med att vi ”måste” kunna få välja? För det är det enda argumentet som finns kvar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s