Valfriheten i skolan ökar betygsklyftorna

Betygsklyftorna i skolan ökar, och jag drar liksom så många andra slutsatsen att valfriheten i skolsystemet är en bidragande orsak. (DN) Men jag delar också åsikten att valfriheten är här för att stanna och att vi i stället för att skylla på friskolorna måste koncentrera oss på att höja resultaten i de skolor, och för de elevgrupper, där man i dag misslyckas.

Och jag tycker inte att vi ska göra det som Robin Hood, nej, vi ska öka insatserna i stället.

Jag skrev om samma ämne häromdagen (länk) och i kommentarerna lyfter jag fram att vi måste se det här som ett samhällsproblem, och inte bara ett skolproblem. Vi måste se de ökade kostnaderna som en investering som lönar sig i längden om fler individer får arbete och färre ser brottslighet som sin enda väg efter skolan. Undersökning efter undersökning visar att sveriges befolkning är villiga att betala mer för att förbättra skolan.

För att lyckas tror jag att den högsta ledningen måste försöka se alla landets elever som sitt ansvar och därför är jag glad över att lärarförbunden tycks beredda att lyfta fram frågan om skolans återförstatligande i debatten. Tanken om mer lokala beslut är fin, men jag prioriterar faktiskt att pengarna fördelas mer effektivt och rättvist än de gör i dag; och det behöver väl inte vara antingen eller? Kommunerna kan fortfarande ha ansvar för vissa frågor; samarbetet med de lokala föreningarna och företagen till exempel.

Det här är ju förstås en stor fråga med många dimensioner och det finns mer att säga om både friskolor och hur man bäst höjer resultaten, men en solig semesterdag som denna så får det räcka. Läs också: Lilla O, Gerdaus skolblogg, Huddingeperpektiv, Tysta tankar

Mer i media: Sydsvenskan, Svd, Aftonbladet

Länkar till andra bloggar om: , , , , , , , ,

Advertisements

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Det här inlägget postades i Debatt och politik, skolpolitik och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

15 kommentarer till Valfriheten i skolan ökar betygsklyftorna

  1. Ping: Klasskillnaden förstärks i skolan « You're no different to me

  2. Morrica skriver:

    Det behöver ju faktiskt inte vara antingen eller, trots att framförallt kommunkramare ofta försöker få det att låta så i debatten. Vi kan vid det här laget konstatera att samtliga svenska kommuner inte klarar av sitt uppdrag när det gäller skolan. Jag tror, utan att ha någon statistik till hans, rent av att vi skulle kunna konstatera att de flesta svenska kommuner misslyckats. Vi måste göra oss av med detta illa fungerande och ohyggligt kostsamma system och byta ut det mot ett som fungerar.

    Jag tycker din tanke låter rimlig – kommunerna klarar uppenbarligen inte det ekonomiska ansvaret, men att låta dem sköta kontakten med föreningar och företag kan de nog reda ut.

  3. Anna skriver:

    Kommunalt skött skola är vansinne.

    mvh, en f.d. lärarvikarie.

  4. Plura skriver:

    Skulle det vara bättre med en fjärran arbetsgivare som styrde era löner, är min motfråga i debatten. För det är det till svende och sist kommunaliseringen gick ut på. Sedan att staten under många år syndat i sin styrning på hur kommunerna uppfyllde sitt uppdrag är en annan debatt.

    Personligen tro jag hela problemet kring detta bottnar i två saker.

    För det första, de politiker som är tillsatta i skolnämnderna är för svaga i förhållande till kommunfullmäktige som beslutar om budgeten. För rådande budgetsystem innebär att staten skickar en påse pengar till kommunerna att själv välja hur de används. Från asfalt till barn.

    För det andra måste kompetensen ökas hos politiker både i kommunfullmäktige och nämnder om skolans uppdrag från staten. Man har inte rätten att själv domdera innehållet i utbildningen.

    Två bra lösningar:
    1. Inför styrande budgetregler för skolan från staten.
    2. Krav på utbildning om skolans styrdokument för kommunpolitiker.

    • Christermagister skriver:

      Ja, det är väl en bra början till kompromiss. Man måste också kompensera för lokala förhållanden. Det är inte rimligt att vissa elever får sämre undervisning beroende på att det blir dyrare att fixa skolmat till dem, t ex.

      Vem som styr lönen tycker jag är en bisak, men även i det fallet kan det vara viktigt att de som styr ser hela skolsystemet som sitt ansvar. Då kanske man inser att det är motiverat att betala dubbelt så mycket till en speciell sorts lärare för att arbeta i vissa områden.

      • Plura skriver:

        Jag ska inte ge mig in i lönedebatten.

        Men facket är väl inte odelat positiv till individuella löner för lärare beroende på skicklighet eller extra kompetens. Tyckte mig se det i våras när avtalsrörelsen var igång.

        • Numi skriver:

          Den kommunpolitiska klåfingrigheten är väl att betrakta som ett av de större problemen för verksamheten. Istället för att peka ut riktningen för skutan och låta besättningen lösa det tekniska så hamnar vi i en situation där kaptenen står nere i maskinrummet och kommenterar hur kolskottningen ska skötas.

    • Morrica skriver:

      Vet du, Plura, den här diskussionen handlar varken om löner eller om status, även om det är enkelt att lyfta fram dessa två saker som vore de huvudfrågor när man vill vifta bort kritiken mot kommunerna.

      Nej, det här handlar om att när oskickliga hobbypolitiker som trivs med att ha blivit en Någon på hemorten får hand om pengarna blir skolan väldigt lågt prioriterad. Det blir viktigare med lokala företagare, det är ju de man möter i herrbastun och på idrottsklubben, än skolsituationen för de där ungarna på fel sida älven. PRO blir en tyngre påtryckargrupp, eftersom de har röstat fram en och hotar med att rösta bort en om man inte lyder, så boulebanan och blomsterplanteringar på torget går före lekplatsen utanför fritids.

      Och det är inte ok. Kommunerna klarar det inte, och de kommer att ägna mycket tid och kraft åt att ta sig runt styrande budgetregler, och krav på utbildning och styrdokument. Skolan är inte viktig, i synnerhet inte i underklassområden, eftersom varken barnen eller deras föräldrar är Prioriterade Väljargrupper. Det behövs något tyngre, något som kostar – det behövs konsekvenser av kostbar sort för den kommun som inte sköter sitt uppdrag, om vi på död och pina ska behålla kommunaliseringen trots allt.

      • Plura skriver:

        Håller helt med dig i skrivningen.

        Det var bland annat det jag försökte säga om öronmärkning av pengar från staten. Gick det SÖs tid går det nu oxå.

        Och det som förbises i debatten är den sanktionsmöjlighet som den nya skollagen kommer att ge Skolinspektionen från den 1 juli nästa år. Idag är inspektionen tandlös frånsett ett område BEO. Framgent kommer inspektionen ha möjlighet att nypa hoppypolitiker i örat och i sämsta fallet tvångsförvalta skolor tills bristerna är rättade.

  5. Anders B Westin skriver:

    Morrica
    Varifrån kommer oskickliga hobbypolitiker. Hur processas de fram.
    Är de inte ett resultat av löner, status och alternativa livsval.
    Ingen kedja är starkare än dess svagaste länk.

    Vilka blir dagens kommunalpolitiker?

    • Morrica skriver:

      Anders,

      Dina ‘provokativa’ frågor är fullkomligt irrelevanta i sammanhanget och ett rätt osnyggt försök att dra fokus från diskussionen. Var de kommer ifrån spelar mindre roll för skolan idag än det faktum att de har enorm makt, men saknar kunskap och insikt att förvalta den.

  6. Jan Lenander skriver:

    Jag tycker inte att staten ska ta tillbaka arbetsgivaransvaret men att de ska ta tillbaka fördelningen av skolpengen. Jäv för kommunpolitikerna. Vansinnigt dålig målstyrning med pengar från ett håll och målformulering från ett annat.

    • Mats Å skriver:

      Det är ju elevpengen som är själva problemet och den leder till att elever till välutbildade föräldrar tar sina pengar och lämnar den gemensamma skolan. Elevpengen hamnar då istället hos alla skolentreprenörer som har poppat upp i Sverige sedan friskolorna infördes i mitten av 1990-talet. Att diskutera om staten eller kommunen ska ha huvudansvaret för den svenska skolan så länge friskolorna finns kvar är en psedodebatt. Sveriges stora problem då det gäller skolan, är att vi har världens mest liberala skola. Alla får välja allt! Det mest konstiga i debatten är att ledaren för sveriges liberla parti är motståndare till världens mest liberala skola. Han vill ju reglera skolan mer och mer. Det är därför där finns en stor splittring inom alliansen mellan moderater och folkpartister. Men den får vi aldrig läsa om för att det är alliansen som styr debattten i Sverige genom sina megafoner: DN SvD Expressen osv

      • Plura skriver:

        Hur fick du det till att det är elevpengen som styr så den gemensamma skolan får problem. Vad är den gemensamma skolan för någonting? Det finns ett antal skolhuvudmän som bedriver skolverksamhet i Sverige och stavas kommunal eller fristående.

        Skolpengen innebär att all driftsformer är konkurrensutsatta. Problemet på den kommunala nivån är att man inte ser skillnaden på sitt myndighetsuppdrag kontra produktionsgenomförandet. Här har du en av anledningarna samt att hobbypolitikerna har rudimentär kunskap om vad de är satta att förvalta och driva.

      • Christermagister skriver:

        Eftersom skolpengen består av en genomsnittlig summa och friskolorna har haft en tendens att bara ta in de elever som inte behöver speciellt mycket stöd kan man ofta se att den kommunala skolan förlorar oproportionerligt mycket på att elever väljer friskolor. Den totala summan räcker inte längre till de elever som behöver extra stöd. Detta gäller förstås inte överallt, men det är tillräckligt vanligt för att nämnas. För enskilda skolor kan det vara förödande.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s