Förändringarna inom Skola 2011 kallas för ”århundradets skolreform”. De flesta tycks vara i huvudsak nöjda och tur är väl det. Vi har diskuterat vikten av breda uppgörelser här i bloggen tidigare och när jag läser Malmö stads personalavi blir det tydligt hur avgörande det är. Skolverket lägger ner en massa resurser på informationsmaterial, landets alla rektorer ska gå på utbildning, ett urval av pedagoger på varje skola ska gå ytterligare en utbildning för att kunna stödja processen i sina arbetslag och samtliga pedagoger kommer att lägga ner mycket tid på detta den närmsta tiden.
– Som jag ser det kommer så gott som allt skolutvecklingsarbete från och med nu och ett par år framåt att handla om Skola 2011, säger barn- och ungdomschef Grundberg.
Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, skolpolitik, skoldebatt, utbildning, utbildningspolitik, Skola 2011,
Christermagister 
Ja, jag tror inte att det finns så mycket utrymme för att vända upp och ner på skola 2011 och faktiskt inte så många skäl till att göra det. Det finns så många områden där vi istället kan använda den för att uppnå det vi brinner för. Fast jag tänkte just nu fokusera på de tre områden som skola 2011 addresserar för lite.
1. Att tillföra resurser till skolan. Ska skolan förändras med krympande budget så blir uppförsbacken så stor att många kommer att ge upp. Här tror jag att det handlar om hård granskning av varje kommun och att alla medborgare måste stötta vår gemensamma skola. Tidigare skolsatsningar har kommunerna raskt hämtat in med orimliga lokalhyror etc. och pengarna rinner iväg till byråkrater och allt möjligt annat än eleverna.
2. Att motverka segregationen. Jag känner mig lite som Don Quijote i denna fråga när SKL och lärarförbundet slutit en ohelig allians för att sopa denna fråga under mattan. Skolverket har för tunt på fötterna för att kunna stå emot, deras forskning kan ifrågasättas. Här kommer vi i bloggsfären att vara centrala i att sopa fram allt som någon försöker sopa under mattan.
3. Att odla fram skolforskning . Framtidens beslut ska tas i konsensus baserat på gedigna undersökningar. Den traditionella skolforskningen har hamnat på för många ideologiska sidospår och missat det centrala i uppdraget är inte att ta ställning utan att peka ut vart gränserna för pedagogiska metoder går och vilka faktorer som påverkar. En del i läraryrkets professionalisering handlar om att utvärdera lärande och skollagen ger oss stöd för detta. Vi lärare har en utmärkt möjlighet att gå ett steg längre och bilda en forskningsbas med våra utvärderingar. En present till alla duktiga forskare.
Ja, resursfördelningen sköter ju kommunerna och det fungerar inget vidare. Jag skrev om kommunernas resursfördelning och hur den ökar segregationen i juni i det här inlägget. Jag vet inte riktigt hur vi i bloggsfären kan bli tydligare i den frågan… Ett återförstatligande av skolan är lockande ur den här dimensionen, men mindre lockande ur andra. Som du skriver borde det ju ske en hård granskning av kommunerna, men görs det någon sådan överhuvudtaget? Skolinpektionen granskar väl bara enskilda skolor?
Just det skola 2011 innehåller en förstärkt skolinspektion men den granskar bara enskilda skolor. Ifall inte kommunmedborgarna står upp för att skolan ska vara bra så kan kommunen satsa på 100 byskolor och högstadieskolan får spara genom att ha hälften obehöriga lärare och minimalt med andra resurser. Vaknar inte de som är mest berörda så är vi rökta.
En retorisk fråga: I en segregerad stad eller kommun, vilka kommunmedborgare är det som har kunskapen och makten att framgångsrikt stå upp och kämpa för sina rättigheter?
Jag tror att media måste kliva in och förtjäna sitt namn som ”den tredje statsmakten” här.
Ett annat alternativ är ju det här med självanmälningsplikt… Tänk om skolorna började anmäla att man inte klarade av sitt uppdrag…
När det gäller segregationen mellan kommuner känner jag att bloggsfären kan ta ansvaret att hålla liv i frågan nu när det kommer en stark period av att sopa under mattan. Vi får hjälpa skolverket att få fram sina åsikter och leta upp alla andra som engagerar sig i denna fråga.
De utbildningsmässiga utmaningarna skiljer sig kraftigt mellan olika kommuner och det räcker inte med de vanliga kommunala utjämningsbidragen.
Jag tror att segregationen inom kommunerna är allvarligare.
Jag håller med om att det ofta är det stora problemet men har sett skrämmande exempel på den andra formen också.
Jag tror att ett jämställdhetsideal som egentligen är ett ideal med likformiga resurser sitter starkt rotat hos många medborgare oavsett partifärg. Eftersom det är en majoritet som förlorar på ett annat fördelningssystem har jag svårt att se lösningarna här men hoppas ändå.
Grannpojken skulle börja första klass och var lite orolig. Första dagen gick fröken igenom hur man skriver ettor:
– Uppifrån och ner, uppifrån och ner, uppifrån och ner….
När han kom hem var han fortfarande bekymrad och utbrast:
– Hur ska jag komma ihåg det här?
Nästa dag frågade mamman hur det gick. Pojken ryckte på axlarna och sa:
– Äsch, det ingen fara, nu sa hon det igen…
Han hade alltså gått i skolan två dagar och redan förstått hur det ska gå till:
– Uppifrån och ner, uppifrån och ner, uppifrån och ner….
Pingback: Lgr11 – århundradets skolreform « Tysta tankar
Pingback: Århundradets reform « You're no different to me
Christer, ursäkta men din skolchef verkar bort med vinden.
Skola 2011 ska inte genomföras. Det var ett utredningsförslag till regeringen inför nya läroplanerna. Och inte mycket kom ut av det i andra änden när Lgr11 kom i september efter valet.
Det som gäller är berörda kapitel i ny skollagen som påverkar undervisningen, Lgr11 som påverkar pedagogiska arbetet och det centrala innehållet i alla ämnen och förhoppningsvis en föreskrift från Skolverket på entydiga kunskapskrav i betygen A, C och E. Det dom skrivit i SKOLA 2011 fick de bakläxa på av regeringen.
Framgent är det skollagen som är det yttersta styrinstrument kompletterat med de nationella läroplanerna.
Jag tror att både han och jag använder Skola 2011 som ett samlingsnamn för alla förändringar. Eftersom våra grundskoleelever redan nu söker gymnasieutbildning enligt Gy2011 behövs ett sådant.
Ok, en sneddning alltså.
Bekymret som jag ser det är att Gy11 och sökningarna dit görs på det idag existerande förutsättningarna. Första antagningen enligt det ny blir ju först 2012. Det är först då som det nya betygen sätts enligt det nya systemet.
Som jag förstått det söker årets nior enligt de nya förutsättningarna på det sättet att de måste ha godkänt i 8 eller 12 ämnen för att vara behöriga.