”Vi står inför en nationell lärarkris” – eller ”Show Me the Money”

Ännu en undersökning visar hur svårt det är att få studenter att satsa på läraryrket och nu ”lurar allvarlig lärarbrist runt hörnet”.
– Vi står inför en nationell lärarkris där Sverige beräknas behöva 80.000 lärare inom åtta år, säger Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet. (DN)

När jag skrev om det här för två veckor sedan skrev jag att jag var övertygad om att ”den helt avgörande faktorn i detta är att förbättra arbetsmiljön för lärare” (länk). Enligt denna undersökning ligger högre lön snäppet före, men det grundas ju på en kortsiktig bedömning. Särskilt svårt är det tydligen att locka folk till att utbilda sig till lärare inom matematik och naturvetenskapliga ämnen för årskurs 7–9. Det är kanske inte så konstigt, för antagligen resonerar man precis som Eva-Lis Sirén säger: ”Varför bli en dåligt betald mattelärare när jag kan bli en bättre betald civilingenjör?”

Är det väldigt egoistiskt att tänka att det ryms en positivt nyhet i denna krisrapport? Den ekonomiska lagen om tillgång och efterfrågan borde väl gälla även i detta fall?

.
Uppdateringar: Svenskt Näringsliv sponsrar nu arbetet med en ny ”elitutbildning” för toppstudenter, en konkurrerande lärarhögskola i privat regi. (SvD) Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka, men jag har svårt att se att problemet kan lösas långsiktigt på detta sätt utan både höjda löner och förbättrade arbetsvillkor.
…..ledarplats i DN anser man att vi måste skydda och framhålla yrkets positiva sidor: ”för att kunna konkurrera med andra yrken måste lärarbanan också bättre ta till vara sina positiva särdrag. Trenden har länge varit och är alltjämt att arbetet steg för steg blir mer kontorslikt. Den utvecklingen måste brytas.” (Hear, hear!)
…..Gustav Fridolin ”utmanar Folkpartiets passivitet i frågan, och anslår fem miljarder till höjda lärarlöner” i Miljöpartiets budgetförslag. (SvD)

Länkar till andra bloggar om:
, , , , , ,

Annons

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Detta inlägg publicerades i Debatt och politik, Läraryrket, skolpolitik och märktes , , , , , , . Bokmärk permalänken.

13 kommentarer till ”Vi står inför en nationell lärarkris” – eller ”Show Me the Money”

  1. Rijad Gusic skriver:

    Det är absolut egoistiskt att tänka på den kommande lärarbristen som en positiv nyhet – Och helt rätt. Om lärare blir lite mer egoistiska kanske de får högre lön och då kanske kvalitén på lärare runtom i landet ökar på grund av konkurrens till det något mer eftertraktade yrket. Som nyutexaminerad gymnasielärare med snart 90hp i matematik, är det bara att gnugga handflatorna mot varandra och slicka sig om läpparna.

  2. Josef Boberg skriver:

    Apropå lärarkrisen – så allmänt sett så är väl den svenska modellens samhälle är väl ingen höjdare precis – för oss av vanligt folk = merparten av medborgarna, tyvärr tyvärr… 😥

  3. Göran Tullberg skriver:

    Citat: “Show Me the Money” (Slut citat)

    Svensk skola får mer pengar än de flesta andra länder får, men hälften går till annat än lärande. De går till kommunal byråkrati och övervinster.

    Riv bort allt kommunalt inflytande på skolan och all utsugning. Alla pengar till lärande. DÅ men bara då finns en chans att förbättra skolan

  4. Pingback: Lärarkris och jobbdrömmar « Sökarens skoltankar

  5. tråkmagistern skriver:

    Ser du några tecken till bättre arbetsförhållanden? Har du några förhoppningar?

  6. Trofinios skriver:

    Lyssnade på studio ett igår där Per Kornhall, undervisningsråd på skolverket, nämnde att år 2010 var det 3 personer i hela Sverige som hade gymnasielärarutbildningen i kemi som förstahandsval.

    3 personer – i hela Sverige

    I Finland var det i höstas 900 sökande till kemilärarutbildningen i Helsingfors.

    900 personer – i Helsingfors.

    Det är ett misslyckande av gigantiska proportioner vi nu bevittnar. Det är närmast obegripligt hur vi i Sverige har kunnat misslyckas så kapitalt med att göra läraryrket attraktivt. Ett ord tränger sig på när man ser resultatet av de sista 20 årens skolpolitik: inkompetens. Alla beslut som har tagits för att göra skolan bättre, läraryrket mer attraktivt, etc. har fått helt motsatt effekt.

    Jag skäms tamejfan.

  7. Jöga skriver:

    det är bara att importera kemilärare från Finland… det har vi gjort på min skola.

  8. tråkmagistern skriver:

    Hela grundskolan och idén med integrering är ett misslyckande. Man måste inse att eleverna är olika men att vi undervisar grupper, inte individer. Dessutom måste man inse att alla föräldrar inte förstår sig på skola. Hur kan det vara så att man tar hänsyn till föräldrars vilja när det gäller att placera i mindre grupp. Det är horribelt.

    Ge rektorn oinskränkt makt att relegera.

  9. Maths skriver:

    Något som är ganska typiskt i den här debatten kan man se en artikel hos Lärarförbunddet: ””Att söka andra jobb var en ögonöppnare””. Jarl beskriver hur arbetssituationen.

    – Jag fick det konstaterat, vad håller jag på med? Jag jobbar i en bransch där många blir utbrända och sjukskrivna och samtidigt inte får betalt för det. Den låga lönen var inte orsaken till att jag slutade initialt men den ger inget motiv till att stanna i lärarbranschen.

    – Jag ville till slut byta bransch. Jag utbildade mig för att få undervisa och arbeta pedagogiskt men arbetsuppgifterna blev allt mindre undervisning och allt mer administration och bokföring.

    Ändå handlar artiklen om att lönen ska upp 10.000! Förstår du det? Jag har också läst artiklar av Eva-Lis med samma skeva slutsatser. Arbetsvillkoren är förjävliga, men upp med lönen! Hon har väl i princip jobbat för att vi ska jobba ännu mer för att få högre status. Ingen tanke på hur arbetsvillkoren påverkar oss och hur det i sin tur påverkar de vi är satta att hjälp fram.

    • ChristerMagister skriver:

      Ja, det är skevt… Kan det bero på att det är lättare att mäta hur väl facket lyckas om man satsar på lönen? Fast med den logiken borde förstås facken ha tappat majoriteten av medlemmarna de senaste åren…

  10. Maths skriver:

    Idag har Metta Fjelkner en debattartikel i SvD, ”Lagstifta om mindre skolklasser”. Och hon är ju så rätt ute!

    Politiker förstår ofta inte den utmaning som det innebär att undervisa i mindre homogena grupper och klasser. Att undervisa 30 elever eller fler i en klass, vilket många ämneslärare gör dagligen, är näst intill ett omöjligt uppdrag för läraren med ambitionen att nå fram. I verkligheten handlar det om sekunder och i bästa fall minuter som en elev kan få enskilt med läraren under en 40 minuter lång lektion med en stor grupp.

    Jag menar att det behövs skrivningar om delningstal i skollagen. Staten ska reglera elevantalet i klasserna, men det ska grunda sig i forskning och lärares beprövade erfarenhet. Mindre klasser är det rimliga målet i en gemensam och sammanhållen skola utan nivågruppering. Det krävs ett tak på låt säga 20 elever i högstadieklassen för att grundskolan ska leva upp till ambitionen i riksdagsbeslutet 1962 att ge alla elever likvärdiga kunskaper och förutsättningar. Mindre klasser är enda sättet för läraren att nå fram till samtliga elever med en undervisning som kan stimulera varje enskild ung människa att nå sin yttersta förmåga.

    Visst är det skönt att läsa? Bättre arbetsmiljö för lärarna och bättre studiemiljö för eleverna. Två flugor i en smäll!

    Men så kommer slutklämmen.

    Svenska elever har rätt till behöriga lärare som i mindre klasser kan ge dem en god undervisning. Men då måste vi också komma tillrätta med det faktum att under grundskolans tid har lärarna förlorat lönemässigt jämfört med alla andra jämförbara grupper.

    Efter en lång och välskriven artikel inom ämnet arbets- och studievillkor, är det ändå lönen och statusen som går utanpå allt annat.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s