Fredagens Sydsvenskan ligger kvar i personalrummet och vi läser att det just nu råder en ”oväntad enighet om krafttag” inom skolpolitiken i Malmö. Både Stefan Lindhe (M) och Ilmar Reepalu (S) är beredda att ”kavla upp ärmarna” (mer konkret än så blir det inte i artikeln).
……Det luttrade kollegiet anser att armkavlingen antagligen bara kommer att resultera i ytterligare ett dokument som vi ska fylla i…
Ingen tror riktigt på att vi kommer att få tillbaka de lärartjänster som skars ner i början av läsåret, att vi kommer att få alla våra ansökningar om ”studiestöd på hemspråket” beviljade eller att ökningen av platser i kommunikationsklasserna som flera elever är i ett skriande behov av kommer att inrättas inom den närmsta framtiden (mm mm).
Är det ett luttrat eller ett cyniskt kollegium som har talat? Jag vet inte, det får väl framtiden utvisa, men jag vet att känslan av att ingen ”ett par pinnhål upp i hierarkin” verkligen tar hänsyn till vad pedagogerna skriver i alla dokument och utvärderingar är stor.
(Antagligen har detta inlägg en stark koppling till gårdagens inlägg om kortsiktigheten i planeringen av kommunens skolverksamhet.)
Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, skolpolitik, skoldebatt
Ping: och vinnaren är… | Christermagister