Sedan några veckor protesterar tusentals fritidspedagoger mot att de inte får legitimation enligt samma system som lärare och förskollärare (LN). Facebook tycks vara det huvudsakliga forumet (FB gruppen) och man har redan lyckats få en hel del uppmärksamhet; bland annat har Gustav Fridolin engagerat sig och skrivit i Expressen: ”Fritidshemmen är i dag en viktig del av skolan, men en glömd del i regeringens reformer.”
När jag först läste om fritidspedagogernas kamp tänkte jag: ”Ta det lugnt, man får väl ta några reformer i taget. Det är ju inte som att legitimeringen av lärare och förskollärare innebär någon omedelbar statusförändring”, och så tänker jag fortfarande när det gäller legitimeringen. Däremot fick jag genom en artikel häromdagen upp ögonen för den mer bekymmersamma delen i det hela – behörighetsförordningen. Jennie Sundin är en av de fritidspedagoger som tagit kampen ett steg längre och startat en aktion för att få fritidspedagoger att skriva till CSN och kräva att deras studieskulder avskrivs och betalas tillbaka. (LN)
– För att regering och riksdag retroaktivt har ogiltigförklarat vår utbildning genom skrivningarna i skollagen och behörighetsförordningen. Vi får finnas på fritidshemmen men inte ansvara för undervisningen där.
”Vänta lite nu”, tänkte jag, ”att de inte får ansvara för undervisningen i skolan är ju klart och ingen nyhet, men för verksamheten på fritidshemmen efter skoltid måste de ju ansvara!?” Jag kollade upp Skollagen och där tolkar jag faktiskt 2:a kap §13-14 på samma sätt som Jennie Sundin: att fritidspedagoger ”får finnas” på fritidshemmen men inte ansvara för verksamheten där.
13 § Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen. […]
14 § Utöver lärare eller förskollärare som avses i 13 § får det i undervisningen i fritidshemmet och förskolan finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att elevernas eller barnens utveckling och lärande främjas.
Kan någon förklara hur fel vi tolkar texten, för så kan det väl inte vara?
Är det tolkningen av betydelsen av ordet ”undervisning” när det gäller fritidshem som ställer till det? Jag tänker mig att ”undervisning” på fritidshemmet är all verksamhet, är det så att regeringen tänker sig att man på fritidshemmet har (eller ska ha) en klart definierad gräns mellan ”undervisning” och … något annat?
Lite bakgrundsinfo: Fritidshemmet styrs av skollagen (kapitel 1-6 samt 14) och ska dessutom tillämpa del 1 och 2 av läroplanen för grundskolan. (Skolverket)
Och en fundering: Jag kan inte säga att jag har läst in mig speciellt noga på reglerna för fritidshem tidigare, men det känns som att verksamheten nu fått en mycket tydligare målstyrning och blivit en tydligare del av skolväsendet. Hur hanterar vi då det faktum att inte alla elever går på fritids? Att inte alla får gå på fritids och att inte alla har råd?
—————————————
Uppdatering: Jag har nu läst §20 i behörighetsförordningen, ”Utöver legitimerade lärare eller förskollärare som avses i 19 § första stycket kan det för undervisningen i fritidshemmet finnas fritidspedagoger eller motsvarande”, och tagit hjälp av Maria Wennström (skolledare som skriver på FB-gruppen). Hon skriver: ”Utöver” ska tolkas som ”i stället för”! Alla med den ”gamla” fritidspedagogutbildningen kommer alltså att vara fullt behöriga att undervisa på fritidshem även från 2015 utan någon som helst vidareutbildning eller ”övervakning” av en lärare med legitimation. Tolkningen har kontrollerats och bekräftats som riktig av Skolverket.”
Det förefaller alltså som att fritidspedagogerna kan gräva ner stridsyxan och att endast min sista fundering är intressant just nu: Hur hanterar vi det faktum att skolväsendet numera inkluderar både förskola och fritidshem; verksamheter som inte alla har tillgång till och som är avgiftsbelagda?
———————
Uppdatering 2: En fortsättning av inlägget finns här
Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, skolpolitik, skoldebatt, utbildning, utbildningspolitik, fritidspedagog, fritidshem
Christermagister 
Så är det, förskolan hör givetvis också till din sista fråga. Skönt att fler faktiskt uppmärksammar skrivningar i den nya skollagen, ett juridiskt missfoster som av oklara anledningar undsluppit lagrådet.
Det är förstås intressant att diskutera fritidspedagogers yrkesroll och förtydliga ansvar och befogenheter. Din frågeställning kring de verksamheter som inte omfattar alla barn utan bara de som har föräldrar som betalar är också mycket central.
Det här sneglandet på lärare och att vilja göra likadant tycker jag dock känns ytterst olustigt. Den enda behörighet som kopplas till legitimationen är den betygssättande och för yrkesgrupper som varken bör eller vill sätta betyg är det en helt ointressant behörighet. Jag tror att dessa yrkesgrupper snarast behöver ta strid för värdet av andra mål för barnen än mätbara kunskapsmål och ser att de genom att snegla på lärarna binder ris åt egen rygg.
Skönt med förtydligandena av Maria Wennström kring hur skollagen rimligen bör tolkas. Jag tycker att överorden kring juridiska spetsfundigheter runt skollagen skapar många pseudoproblem som vi gott kunde sluppit. 2011 är ett skolår, nu hjälps vi åt att göra något bra av förändringarna.
”Den enda behörighet som kopplas till legitimationen är den betygssättande och för yrkesgrupper som varken bör eller vill sätta betyg är det en helt ointressant behörighet.”
De kallar det visserligen ”lärarlegitimation” i FB-fruppen, men jag tar för givet att de menar att de bör ha en egen legitimering. Syftet skulle då vara att kvalitetssäkra även fritidshemsverksamheten på så sätt att enbart utbildade fritidspedagoger arbetar där.
I sitt sneglande på lärare så anser jag att fritidspedagogerna hamnar snett i sin strävan. Det finns nog bättre sätt att kvalitetssäkra fritidsverksamheten och varför ska det ske samtidigt som lärarna?
Fritidspedagoger i allmänhet vill inte vara lärare, då hade de valt att läsa den inriktningen när de studerade tillsammans med förskollärare och lärare på högskolan. Så det sneglas inte, tvärt om. Legitimeringskravet gör dock att de tvingas bli lärare i något eller några skolämnen för att legitimeras i dessa för att därigenom få ansvara för sin huvudverksamhet. Istället för att kunna ”legitimeras” på egna meriter eftersom det nu är det sätt systemet vill lösa kvalitetssäkringen på. Ologiken i detta gör att många skolledare därför kontemplerar möjligheten att fylla ut lärares tider även på eftermiddagar av många olika anledningar, så lärare gör nog bra i att sätta sig in i hur tiden efter 2015 kommer se ut.
Wennströms tolkning är lite väl optimistisk då utbildningsdepartementet själva säger att från 2015 får fritidspedagoger utan legitimation undervisa i fritidshemmet men inte självständigt ansvara för undervisningen. Fritidspedagoger får finnas på fritids men inte ansvara, så yxan är inte på väg i jorden på långa vägar.
Är det verkligen undervisning yrkeskåren fritidspedagoger ska ägna sig? Det finns många ansvars områden på fritids.
All verksamhet i utbildningsväsendet kallas undervisning och styrs av läroplan och skollag vilket fritidshemmen också lyder under och är en del av. För att få bedriva undervisning i utbildningsväsendet måste man vara legitimerad, hur ska fritidspedagoger kunna uppfylla sitt uppdrag om de ej legitimeras? Skulle vara intressant att höra vilka ansvarsområden som anses finnas på fritids?
@Micke: Men är det inte bara undervisningen under skoltid som man måste legitimeras för att få ansvara för? Undervisningen som ingår i timplanen och utgör elevernas ”minsta garanterade undervisningstid” i ett ämne?
Du tror inte att Maria Wennströms tolkning stämmer?
Statssekreterare Bertil Östberg har till och med gjort ett förtydligande i Lärarnas Tidning och flera gånger understrukit att nej, utbildade fritidspedagoger utan legitimation får efter 2015 inte självständigt ansvara för undervisningen i fritidshemmen. Så jag har svårt att tro på Wennströms tolkning, den går dessutom emot vad som faktiskt står i skollagen.
Kruxet är att lagen bestämt säger att man måste vara legitimerad lärare eller förskollärare för att få bedriva och ansvara för någon som helst undervisning i skolväsendet. Man kan inte legitimeras i fritidspedagogik, alltså måste legitimeringen ligga någon annanstans men öppnar för behörigheten på fritids. Man behöver vara lärare med inriktning mot fritidshem vilket endast de som utbildar sig nu i nya utbildningen blir.
Däremot kan det FÖR undervisningen finnas andra personalkategorier med annan utbildning eller erfarenhet som gynnar utveckling och lärande vilket är ett otroligt brett begrepp, på en grannskola innebär det städaren. Det är inte precis vad en högskoleutbildning skulle landa i. Samma som på förskolor där barnskötare får arbeta men förskollärare ansvara. Fritidspedagoger har fått sin högskoleutbildning devalverad till en gymnasial, även om de flesta läst lika mycket som en förskollärare.
Här är en länk till texten som Micke refererar till:
http://www.lararnasnyheter.se/fritidspedagogen/2011/11/17/bertil-ostberg-fortydligar-vad-galler
”Får fritidspedagoger (som inte är behöriga lärare) ansvara för undervisningen i fritidshemmet?
– Nej, av 2 kap. 15 § skollagen framgår att legitimerade lärare eller förskollärare har ansvar för den undervisning de bedriver. Det innebär att det krävs legitimation för att självständigt få ansvara för undervisningen.”
Beskeden är alltså motsägelsefulla. Är det då tolkningen av ordet ”undervisning” som spökar? Jag hoppas att vi kan få tydliga besked snart, för så här kan vi ju inte ha det!
Fritidshemmens uppdrag är att bedriva en pedagogisk verksamhet på samma sätt som skolan skall göra det. I det ena fallet kallar man det undervisning och i det andra pedagogik. Precis som en del redan har skrivit finns en läroplan som skall efterlevas. De har fått en lärarexamen med inriktning mot fritidshem. Om de fortsättningsvis ansvara för den pedagogiska verksamheten utan att vara legitimerade bör detta stå helt klart och tydligt, inte bara att de får finnas där.
Det är bra att de strider för yrket då det blivit styvmoderligt behandlat sen den borgerliga regeringen tillträdde 1991.
Om ”all verksamhet i utbildningsväsendet” är undervisning, var slutar det då? Skolbespisning, vaktmästeri, städning? Legitimerad moppning, eller? Obs med denna anmärkning menar jag ej att förringa fritidspedagogernas jobb.