Bildlänk
”Att jobba som lärare blir allt tuffare. Fler säger att de utsatts för hot och våld och nio av tio upplever att arbetsbördan ökat. –Olika reformer kräver mer dokumentation av lärarna utan att de får mer resurser eller tid att göra det, säger Metta Fjelkner på Lärarnas riksförbund.”
SvD följer upp förra veckans artikel ”Omöjligt uppdrag att vara lärare i dag”. Som kommentar till denna skrev jag att det kanske kunde vara en framkomlig väg att vända på steken; att börja diskutera tiden för planering, reflektion och analys i stället för undervisningstiden. (Länk)
Även Metta Fjelkner efterlyser bättre balans mellan antalet undervisningstimmar och tid till för- och efterarbete och hon tycker att en möjlighet är att förhandla om detta i avtalsrörelsen. Det är förstås en väg, men jag tror att den är lite för stelbent. Som jag skrev i inlägget ”Striden om tiden” (om att det inte finns några begränsningar av under-visningstiden i avtalstexterna) tror jag att vi måste föra dessa ”förhandlingar” på en mer lokal nivå eftersom förutsättningarna ser så olika ut mellan skolor, individuella lärare och till och med över året; vi måste ”inse att undervisnings- och planeringstiden inte kan vara lika lång oavsett vilket uppdrag inom skolan läraren har.” Just nu har jag t ex några kollegor som sitter och kämpar med de 300 omdömesblanketter som de måste fylla i, medan andra bara har ett 20-tal. Några har bokat in terminens 25-30 utvecklingssamtal, medan andra inte har några alls.
Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, skolpolitik, skoldebatt, utbildning, utbildningspolitik, undervisningstid, Lärarnas riksförbund, Metta Fjelkner,
Christermagister 
Äe dokumentationen nödvändig? Vem vill veta vad och varför? Läser någon dokumentationen? Varför läser de i så fall den? Är det för att se att den finns eller är det nödvändigt för bättre kvalitet i undervisningen?
Jag har sysslat med utbildning i 40 år, mesta tiden som lärare. Som utvecklingsexpert fick jag dokumentera, likaså som forskare. Men som lärare dokumenterade jag ingenting, det gick bra ändå. På den tiden var läraren en betrodd auktoritet. Det gick bra då!
Nu har byråkratin vuxit sig stor inom skolan. Lärandet betyder mindre och byråkratin tar över. Lärarna tvingas ”undervisa” i helt andra ämnen än dem i vilka de är kompetenta. Skolans trivsel och resultat blir allt sämre. Det struntar bypolitikerna i. De vill ha mer dokumentation och hårdare strypgrepp på undervisningen.
Christer! Hur skall elever och föräldrar få reda på SKLs skändligheter?
Göran, det är inte SKLs skändligheter eller någon byråkrats påhitt. Det är de nya lagkraven i skollagen som ökat dokumentationskravet.
Plura, det som skrivs av Göran ovan skriver jag till fullo under på, du väljer att hoppas på den sista raden som eventuellt är något missriktad. Fokus ligger på den vansinniga mängd dokumentation som idag avkrävs lärarkåren och skolan, inte vem som orsakat denna.
Idag verkar man anse att det är bättre att nå dåliga reslutat och att allt är väldokumenterat än att man når goda resultat men har knapphändig dokumentation. Det är något som är allvarligt fel här. Vi kan inte mäta och dokumentera oss till bra resultat, man kväver lärares lust och kreativitet i oändliga mängder av mer eller mindre meningslös dokumentation.
Som Göran nämnde: Vem vill veta vad och varför och läser någon detta?
Min erfarenhet är att väldigt mycket tid läggs ner på dokumentation som aldrig läses, så vad är nyttan?
Har skrivit i liknande tongångar på min blogg. Detta är ingen avtalsfråga. Snarare en fråga på enhetsnivån för rektorer och lärare att forma undervisningsinnehållet utifrån eleven och kraven i strydokumentet. Inget annat.
Läs hela inlägget här http://pluraword.blogspot.com/2011/10/renovera-undervisningen.html
Plura! Jag tror att ”lagkraven i skollagen” har initierats av SKL. Varifrån har de annars kommit? Jag tror inte en sekund att de efterfrågats av lärare, elever eller föräldrar. Tror du det?
Vad menas med ”en fråga på enhetsnivån för rektorer och lärare att forma undervisningsinnehållet utifrån eleven och kraven i strydokumentet” (Slut citat). Om det finns ett styrdokument så är det väl det som styr? Vad har lärarna att säga till om? Ingenting! Eller hur?
Plura! År du rektor eller kommunalpolitiker? Du verkar inte ställa upp på lärarnas sida och du hänvisar ständigt till alla de paragrafer som förtrycker lärarna.
Nej, kraven kommer inte alls från SKL utan från rikspolitikerna i den statliga skollagsberedningen med departementets jurister som författare.
Vad lärarna har att säga till om är att staten inte lägger sig i HUR ni ska undervisa. Så var det ju på SÖ-tiden.
Jag är varken rektor eller kommunalpolitiker.
De har troligen initieras från SKL även om de sedan ”kommer från” rikspolitiker. det var som när skolan kommunaliserades även då låg kommunerna bakom även om det var regeringsbeslut.
Nej! Det är numera inte staten utan kommunerna och rektorn som bestämmer HUR lärare skall undervisa. Mer än hälften av matematiklärarna på högstadiet är inte matematiklärare. Det är gymnastiklärare, rektorns sekreterare eller vad som finns till hands som undervisar. Det är långt värre nu än någonsin förr.
Menar du på fullt alvar att lärare har det bättre nu med 30% lägre lön och tvång att dokumentera allt de gör och mycket mera utöver sin tjänst. Svara gärna! Menar du det?
Vad får dig att tro det. Björklund är definitiv inget fan av SKL samtidigt har han och Alliansregering tjuvkopplat huvudmännen. De har inte idag makt över undervisningen utan ni lärare enligt lagen.
Om det vara så att huvudmannen tidigare bestämt undervisningen är det slut med det sedan 1 juli när skolplanen skrotats. Idag är det enheterna (skolan) som bestämmer det och staten som givit kraven på VAD som ska undervisas men inte HUR.
Sedan är lönerna ett kapitel för sig efter som ni är anställda av kommunen och SKL är avtalsparten. Problemet med kommunerna är att de inte vet, trots att de haft 20 år på sig, hur man driver kunskapsorganisationer. De tror fortfarande att ni är att jämföra med socialtjänsten. Olyckligt.
Så se problemet tudelat. Ni har krav på att uppfylla de krav staten satt på undervisningen medan ni får betalt via arbetsgivare som inte vet så mycket om att driva kunskapsorganisationer. En dålig kombination. Ända trösten är väl att kommunerna idag inte har makten över vad ni gör på golvet enligt den nya skollagen.
Lugna er! Jag tror föregående ordväxling ägt rum innan Skolverkets saliggörande råd gällande undervisningens genomförande hann lämna tryckpressarna. Numera är allt solklart.
”Det centrala innehållet anger inte hur mycket tid som ska ägnas åt olika delar av innehållet. Detta är något som läraren måste avgöra utifrån den aktuella elevgruppen och med stöd av kunskapskraven. Det är inte möjligt att utelämna eller flytta delar av det centrala innehållet än vad som anges i kursplanen.” och ”Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultat följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som det omgivande samhället.” osv
Solklart och koncist. Ett ankare att greppa. Sverige som utbildnings- och tillväxtnation är åter på banan. Tack Skolverk! Tack utbildningsdepartement! Tack Jan Björklund!
Ja jag undrar om någon griper sig an Skolverkets allmänna råd för planering och undervisning och tänker: Äntligen. Planeringen ska dokumenteras, undervisningen ska dokumenteras, bedömningen ska dokumenteras. Dessemellan gäller det att plita ihop omdömen, IUP, åtgärdsprogram, händelserapporter, utvärderingar och ett och annat mötesprotokoll. Undrar om en genomsnittlig journalist skriver lika mycket som en lärare?
Pingback: Vi lärare behöver olika uppdrag. | Jan Lenander – Lärare är bra att ha, blogg
Pingback: Låta lärare få undervisa? « Välkommen till verkligheten