Det har varit en tung start på läsåret och det har inte blivit mycket bloggat. Arbetsplatsens bekymmer följer med hem på eftermiddagarna och resulterar bland annat i att jag vaknar på morgonen med kramp i käkarna (vilket man inte behöver vara ett geni för att inse att det är ett tecken på stress). Jag försöker hitta en fristad i TV-spel, musik och fotografering. Att engagera sig i pedagogiska frågor via bloggen har inte alls känts aktuellt; men nu känner jag att det är på väg att vända.
….Jag fokuserar på det som är positivt med hösten, de sprakande färgerna, och lite svart humor är aldrig fel det heller! Jag har anledning att dagligen passera en av Malmös graffitiväggar vilket jag är mycket glad över. Fler bilder ligger i ”mörkrummet”, liksom utkast till blogginlägg som jag inte har orkat slutföra tidigare.
Timbuktus ord inleder i rubriken och han får även avsluta inlägget; lyssna på Det löser sig
Christermagister 
Skönt om du känner att det går mot ljusare tider (trots årstiden). 🙂 Det är bra om arbetet kan erbjuda utmaningar, men stress är inte bra. Synd att Arbetsmiljöverket inte längre har råd med så många inspektioner. Den känns väl också ganska tandlös nu för tiden. Våra så kallade fackföreningar ska vi inte tala om. Och mitt i allt det där jobbiga, mår man ändå bäst om man kan se på andra med vänliga ögon och att man orkar hitta sånt som lyfter humöret. Den ilska man vänder inåt skadar bara en själv.
Dina välformulerade och tänkvärda inlägg saknas ChristerMagister. Hoppas tunneln blir ljusare och ljusare och att du återigen känner för att posta regelbundet.
Tack! 🙂
Du är inte ensam om att ha upplevt en tung höstinledning, kommunerna verkar inte vilja ge skolan någon positiv kick i rätt riktning. Välkommen tillbaka i debatten, din blogg är en av de sköna röster jag vill ska lysa klart i debatten.
Ompövningarnas tidevarv är tungt. Både för lärare och föräldrar. Läste en sexrådgivares klagovisa på Newsmill om orättvisan i att alla inte kan få A i samtliga ämnen. Det skulle knäcka hennes barn.?
Vad trodde hon om sina barn…? Vad trodde hennes barn om sig själva…? Att man inte skulle få de betyg man tyckte man förtjänade…? Vilken upprörande orättvisa.
På min front har hösten varit fantastisk. Dock kom ett dråpslag igår som riskerar att slå sönder allt vi lyckats bygga upp dessa första två månader. Den som lever får se hur det går…