Läxor

Nej, föräldrar är (nödvändigtvis) inte pedagoger och om det krävs så är det fel på läxan. 

I Malmö stad har man tagit ett politiskt beslut på att alla skolor ska erbjuda läxhjälp.

Se tidigare inlägg: del 1, del 2, del 3

Annonser

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Det här inlägget postades i Debatt och politik, flumpedagogik, Läraryrket, Pedagogik, skolpolitik och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

13 kommentarer till Läxor

  1. coolaliaz skriver:

    Läxhjälp borde vara en självklar service på alla skolor, så Malmö har tagit ett rejält steg i rätt riktning. Den stora utmaningen är dock att få de elever som behöver hjälpen att närvara på dessa aktiviteter.

  2. Maths skriver:

    Jag trodde att det också fanns en önskan att engagera föräldrarna i skolan bakom läxorna. Delaktiga föräldrar.

  3. Innuendo skriver:

    Denna diskussion om läxor….
    Jag har väldigt lite förståelse för den hetsiga diskussion kring läxor som uppstått. Alttför många tycks tycka att allt arbete skall göras i skolan och man skall inte behöva anstränga sig utanför denna tid, ungefär som att man gör skolan en stor tjänst om man lägger några timmar extra på sin egen framtid utanför skoltiden. Generellt verkar det stora problemet vara: Hur får vi föräldrarna och ungdomarna i landet att se på skolgången som en av de viktigaste delarna av våra barns uppväxt?
    Just nu känns det som att många bara vill komma undan med minsta möjliga ansträngning och skyfflar allt ansvar på någon annan, vem som helst, bara ansvaret slipper vara ens eget. Detta är ju inte ett skolspecifikt problem utan något som verkar gälla i många sammanhang i vårt samhälle idag. Hur vänder vi på detta?

    Som någon uttryckte det i forumet: Kräver läxorna att föräldrarna är pedagoger så är läxorna felaktiga. Det kan jag hålla med om, men jag kan inte påminna mig ha upplevt detta under min egen skolgång. Har typen av läxor ändrats markant?

    En bra pedagog är givetvis trevligt att ha, men det går ju faktiskt att lära sig saker helt på egen hand, Men det verkar aldrig anses som det är ens möjligt i dagens debatter. Nu pratar jag främst om högstadie/gymnasielever. Det är inte jättesvårt att läsa böckernas genomgångar i till exempel matematik och sedan jobba på. Varför anses det idag helt omöjligt att någon skulle klara av detta? Varför har nästan vuxna/vuxna månniskor (de är ju trots allt myndiga i slutet av gymnasiet) aldrig något eget ansvar för sin egen bildning/framtid?
    Det är ett fantastiskt daltande med väldigt många elever i dagens gymnasieskola. Och nej, jag menar givetvis inte att man ska dra undan mattan för de elever som faktiskt behöver extra hjälp och stöd. Men jag har mycket svårt att tro att alla de elever som anser sig ha problem med skolan idag faktiskt har gjort en rejäl egen ansträngning för att klättra över de hinder de stöter på. Jag kan knappt påminna mig någon gång under hela min grundskoletid och gymnasietid där jag frågade lärare om hjälp utanför lektionstid och så omöjligt att ta sig igenom skolgång utan massa extra hjälp som det anses vara idag är det faktiskt inte.

  4. Mr D skriver:

    Känner att frågan inte är helt enkel. Som förälder är barnens läxor ett sätt att få inblick i deras skolarbete. Vore det inte för läxorna så hade jag mycket liten insyn i mina barns skolgång. Många är de timmar jag tillbringat med mina barn och hjälpt dem med skolarbete. Detta har varit bra på många sätt, har ju varit ett sätt att umgås, låter kanske lite konstigt men med barn idag gäller det att ta chansen när den ges.
    Å andra sidan har skolan ett kompensatoriskt uppdrag. Detta att hjälpa barnen som inte kan få det stödet hemma vad gäller skolarbete. Här måste skolan gå in och ta detta ansvar, vem ska annars göra det. Uteblir hjälpen så drabbas barnen och då fortsätter klyftan att vidgas så att de redan drabbade kommer ännu längre efter. Att låta frivillig organisationer står för detta stöd är väl lite tveksamt. Om nu Läxor är nödvändiga så låt pedagoger sköta detta stöd. Annars utforma undervisningen så att inga läxor ges?
    Som jag nämnde i början, frågan är inte enkel

  5. Göran Tullberg skriver:

    ÅTERMINNAS!

    Repetition är kunskapens moder. Läxor (eget arbete) kan vara av olika slag, men normalt repeterar man för att stöda minnet. Det är så för mig. Skall jag hålla en introduktion, så byggs den upp på dagen, repeteras under det jag somnar och gås igenom igen tidigt på morgonen. (Sedan får man spontanisera. så att det verkar komma spontant inte ”inlärt”)

    Mina elever läser in 30 á 40 sidor organisk kemi (engelsk text) varje omgång. Visserligen skall kunskapen vila på djup förståelse av hur helheten hänger samman logiskt och på övningar, men -tro mig – det är ändå så mycket att de viktigaste sambandet måste repeteras några timmar senare och ytterligare nya liknande övningar måste utföras på nytt.

    Jag talar om för eleverna hur effektivt kunnande och förståelse byggs upp, och rekomenderar att de själva tittar på vissa vsnitt och löser vissa problem. Men bland yngre elever får det nog bli order snarare än rekomendationer.

    Jag experimenterar med inlärning. En gång försökte jag vända på det, så att repetition byttes till förstudier. Eleverna skulle själva försöka läsa in 30 á 40 sidor på egen hand och sedan ställa frågor, så att bearbetning av texten och övningar kom efteråt. Mina elever var enormt duktiga, men sa NEJ med en gång – det blir för svårt tyckte de.

    Men bara några veckor senare träffade jag tre kollegor, en från England, en från Holland och en rån Polen. De hade försökt samma vändning som jag, men fått nej av eleverna och backat. Men det är ändå nyttigt att försöka nya grepp på ”läxor”. Man måste tänka nytt – utveckla.

  6. Emma skriver:

    Jag förstår faktiskt inte vitsen med läxor (jo, lästräning i de tidiga åren). Varför ska ungarna ha sådant? Jag ger aldrig läxor, den som eventuellt svamlar bort lektionstid får göra klart hemma men det är allt. Alltså, jag kommer ihåg hur jobbigt och svårt det var med läxor i grundskolan. Det var först på gymnasiet som jag fick ut något av läxorna/hemuppgifterna. Tänk bara på bussbarnen, de åker hemifrån klockan sju och är tillbaka halv fem, ska de göra läxor också?

    • ChristerMagister skriver:

      Ja, vissa elever har väldigt långa dagar.

      • Innuendo skriver:

        Samtidigt kan man undra om det är en hälsosam grundinställning hos vuxna, och framförallt hos lärare, att tycka att det är synd om våra barn för att de behöver lära sig viktiga saker, som signaturen Emma verkar ge uttryck för.

        • Emma skriver:

          Jag tycker att det behöver lära sig viktiga saker i skolan. De allra flesta människor bär inte med sig arbete hem så varför ska eleverna göra det? De ska ju ha tid för att ägna sig åt fritidsintressen också, gärna något där de rör på sig (vi har ju faktiskt inte idrott på schemat varje dag).

          • Innuendo skriver:

            Nu är ju inte skolgången ett arbete där du utför jobb åt någon annan mot betalning utan där det direkt är du som person som gagnas av att du lägger ner tid på det. Återigen känns det som att det finns en bakomliggande uppfattning att elever utför arbete å skolans vägnar men så är det ju faktiskt inte.
            Dessutom finns det definitivt de som tar med sig arbete hem, framförallt yrken där du inte ”bara” utför en syssla som du får betalt för utan där du även utvecklar dig själv. Min grundtanke är väl att vi måste få våra barn och unga att se och uppleva lärandet som någonting roligt, dvs något som en ungdom skulle kunna välja att göra och den själv fick bestämma. Då finns ingen motsättning mellan det du kallar fritidsintressen och att utföra ”skolsysslor”. Sedan ska väl tas till protokollet att jag främst tänker på våra äldre elever, gymnasiet. De som faktiskt valt både att läsa och vad de vill läsa. För dessa borde att studera vara en del av deras fritidsintressen, speciellt de som valt högskolförberedande program.

  7. Trofinios skriver:

    Det finns olika motiv till att ge läxor och man behöver nödvändigtvis inte hålla med om alla motiv.
    Ett motiv verkar helt enkelt vara att eleverna ska kunna lära sig ta ansvar för och genomföra en uppgift. Här handlar det i huvudsak om att skapa vissa karaktärsdrag. Ett annat motiv är att man med läxor kan behandla mer än vad man hinner ta upp under själva under undervisningen. I detta fall handlar det i huvudsak om att eleverna ska lära sig mer. Det finns även andra motiv än dessa. Motivet till att jag som gymnasielärare ibland ger läxor är främst att eleverna ska lära sig mer, ty det är sällan jag hinner behandla allt viktigt i en kurs under de begränsat antal timmar jag och eleverna har till förfogande.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s