Lämplighetstesta lärarkandidater?

”Regeringen vill att nya lärare ska tvingas att genomgå ett lämplighetsprov vid antagningen till lärarutbildningen. På tisdagen tillsattes en utredning som ska undersöka förutsättningarna för ett sådant prov.
Personer som är uppenbart olämpliga ska inte bli lärare och det vore bäst för alla om detta upptäcks redan vid antagningen till lärarutbildningen, säger utbildningsminister Jan Björklund.” (LN)

Min första tanke är förstås: ”har vi ett problem med att personer som är ”uppenbart olämpliga” söker sig till läraryrket?

Sedan läser jag i SvD att man från Lärarförbundets håll välkomnar förslaget eftersom det anses höja läraryrkets status (denna i debatten ständigt närvarande men diffusa status…) och att utredaren Sigbrit Franke anser att det i slutändan skulle innebära att fler sökte sig till lärarutbildningen…

Kanske är det så att gallring bland studenterna leder till högre status och fler sökanden, men jag är tveksam till formen. Sigbrit Franke säger att provet skulle kunna bestå av flera delar.
Det kan bestå i en muntlig och en skriftlig framställning. Och hur den sökande visar upp ett pedagogiskt ledarskap och hur man lyckas göra ett ämne intressant. Det är mer svåråtkomliga saker som inte kan mätas i betyg.

Varför kan inte detta mätas i betyg? Till exempel under utbildningens första termin?
Om gallringen sker på det sättet tror jag att vi har en större möjlighet att ”pricka rätt”…
Lärarkandidaterna får en rättvisare chans att visa upp vilka de är. Visserligen med risken att de slösar bort en termin, men det kan det väl vara värt?

Uppdatering:

”Trots att en ny lärarutbildning sjösätts i höst fortsätter söksiffrorna att dala, så att i princip alla blir antagna. Ändå vill Björklund pröva om det går att sålla bland de sökande.
Det är klart att det finns personer som är olämpliga och inte borde vara lärare. Även om problemet är begränsat på nationell nivå kan det vara en katastrof för den elevgrupp som får en olämplig lärare, säger Björklund.

Utredare blir Sigbrit Franke, som redan när hon utredde den nya lärarutbildningen var inne på tanken med någon form av lämplighetsprov. Enligt henne är det vardag med lärarstudenter som saknar pedagogisk talang, förmåga att uttrycka sig, ordningssinne och motivation.
I varje grupp om 50 studenter finns säkert minst ett par stycken som borde få rådet att fundera över sitt yrkesval, säger hon.” (DN)

Där fick vi svaret på om vi enligt initiativtagarna har ett stort problem med ”uppenbart olämpliga” lärarkandidater eller inte… Inte så stort va? Och visst är det en viss skillnad på att ”få rådet att fundera över sitt yrkesval” och på att sållas ut i en antagningsprocess liknande en Idol-audition? Björklund och Franke tycks ha ett oerhört lågt förtroende för både lärarutbildare och arbetsgivare.

”De båda lärarfacken är mer än nöjda…”

Ja, det beror nog mer på att man ser det som ett sätt att höja lärarnas status genom att göra kandidaterna till handplockade talanger än att man verkligen ser ett behov av att sålla bland studenterna. Jag tror att denna statushöjning är en illusion och att den rätta vägen är att höja statusen med hjälp av högre lön och bättre arbetsvillkor.

”Utmaningen blir att hitta prov som är objektiva och rättssäkra. Troligt är att studenterna intervjuas och prövas i muntlig framställning, enligt Franke.”

Det här känns som mission impossible; vem sitter i juryn?

P.S. Följ diskussionen på Twitter via #intagningsprov

Länkar till andra bloggar om:
, , , , , , ,

Annonser

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Det här inlägget postades i Debatt och politik, Läraryrket, skolpolitik och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

45 kommentarer till Lämplighetstesta lärarkandidater?

  1. Bertil Törestad skriver:

    Det hä rär så viktigt att jag föreslår en dubbellösning. Inträdesprov o c h en första termin efter vilken en utvärdering sker.

  2. Ace skriver:

    Det här är ett bra initiativ och inga problem. Jag är lärare (utbildad på musikhögskola) och gick igenom ett sådant här prov för att komma in på min utbildning. Jag satt senare också som studentrepresentant med i dessa prov och det kan bara rekommenderas.

    /A

  3. ChristerMagister skriver:

    Vad händer med utbildningens grundtanke, att man utvecklas och lär sig under utbildningen, då? Tankar om det?

    Jag hoppas också att man tänker sig att med ett sådant här system är inte de högsta betygen avgörande; högre lämplighet kan slå ut höga betyg…

  4. janne skriver:

    Svårt att göra bedömningen innan, många mognar på vägen. Men det är svårt att få en olämplig lärare att sluta när (som i ett fall jag var med om för några år sedan) studenten visar sig klart olämplig vid praktiktillfället. Vi hade en som var en katastrof, men det var svårt för högskolan att få honom att sluta. Kanske borde en underkänd praktik vara en varningsklocka…
    Det är ju också så att det tar tid att bli en klar lärare. Jag minns att det tog nästan fem år innan jag kände mig säker i rollen, hade lite erfarenheter att luta mig mot och kunde vara lite mer ”cool” och trygg i min lärarroll i klassrummet, lärarrummet och i relationen med elever och föräldrar. Man behöver nog tid, handledning och uppmuntran också, inte bara krav och test. Utveckla den biten också.

    • ChristerMagister skriver:

      Visst är det svårt, men jag tänker mig att om man lägger upp den första terminen utifrån dessa förutsättningar så borde man kunna hitta de som är ”uppenbart olämpliga” i alla fall… Övningar, praktik, handledning och uppmuntran måste förstås ingå i denna termin.

  5. Ace skriver:

    Det blir ju såklart en stor skillnad från en (numera avskaffad) musiklärarutbildning med hård konkurrens om få platser. Då kan man kosta på sig att sålla ut och leta upp endast de studenter man vill ha. Jag tänker att det i detta fallet blir fråga om betyg OCH lämplighetstest. Inte antingen eller.

    /A

    • ChristerMagister skriver:

      Ja, en grundläggande behörighet måste man förstås ha, men en kandidat med enbart A:n i gymnasiebetyg blir inte nödvändigtvis en bättre lärare än en kandidat som har ett par B:n också…
      (No pun intended 🙂 )

      • janlenander skriver:

        Prognosen, genomsniitsresultat för den färdiga läraren, påverkas mycket av hur bra betyg studenten har från tidigare skolgång.

        • ChristerMagister skriver:

          Vad grundar du det på? Vad jag vet har vi inga vidare metoder för att mäta lärares resultat…

        • Jan Lenander skriver:

          Lärares resultat har ingen varit intresserad av så jag generaliserade bara resultat från andra intellektuellt krävande yrken som kräver långa utbildningar. Där finns det tydliga kopplingar mellan intellektuell prestationer och betyg. Det skulle kännas förvånande för mig om det yrke som ägnar sig åt utbildning, inte skulle behöva människor som har lätt att tillgodogöra sig utbildning.

          • ChristerMagister skriver:

            Då antar du dels att de som har högst betyg har högst intellektuell förmåga och att de som har lätt att tillgodogöra sig utbildning är duktiga på att förmedla den… Det kan vara så, men det är inte säkert.

            När det gäller de högsta betygspoängen så måste vi tänka på att det är ett genomsnitt av många ämnen; det är alltså inte säkert att de som t ex läser till matematiklärare har högst mattebetyg, de kan ha lägre mattebetyg än någon som inte kommer in på grund av att genomsnittet är lägre.

            Under mina år som speciallärare i matematik på högstadiet så noterade jag att de klasser som hade en matematiklärare med riktigt höga ämneskunskaper ofta hade flest elever i behov av särskilt stöd. Det kan vara så att lärare som har lätt för ett ämne har svårt att förmedla det på en grundläggande nivå; de kan inte riktigt föreställa sig vad som är svårt och därmed inte heller förklara det.

            • Trofinios skriver:

              Finland och Sydkorea toppar i internationella mätningar. Vad som utmärker båda länderna till skillnad från många andra länder är att de som antas till lärarubildningarna i dessa länder kommer från topp 10 % respektive 5 % av studenterna. Detta är en indikation på att nivån på lärarkåren blir högre om studenter med höga betyg söker sig till yrket. Något som självklart inte är något uppseendeväckande.
              Sedan följer det naturligtvis inte att en elev med högre betyg blir bättre lärare än en elev med lägre betyg, men generellt sett är det rimligt att tro att elever med högre betyg bättre lärare än elever med lägre beyg.

              Din iakttagelse om matematiklärare med höga ämneskunskaper kan ha visst fog för sig. Jag läste någonstans, kommer inte ihåg vart, att duktiga elever gynnas av matematiklärare med höga ämneskunskaper men nödvändigtvis inte svagare elever.

              • michaeleriksson skriver:

                Din sista paragrafen är inte bara plausibel, utan pekar även mot vad jag ser som ett av skolans största problem: Eleverna förlorar på att grupperas utan hänsyn till deras förutsättningar. Just matematiken är ett område där det kan finnas enorma skillnader i hur mycket tid eleverna behöver för att lära sig någonting nytt, med följd att de begåvade blir uttråkade och får se sin tid bortslösad, medan de mindre begåvade har svårt att lära sig bråkräkning och elementäraste algebra. (Samma skillnader speglar sig bland lärarna.)

              • Trofinios skriver:

                Viss grund verkar finnas för att elever från socialt svagare hem gynnas mer i länder där lärarunderlaget rekryteras bland studenter med höga betyg än i länder där så inte är fallet. Från GP:

                ”Den svenska skolan är internationellt sett dålig på att stötta elever från socialt svagare hem. Sverige hamnar klart under snittet i en OECD-studie där man jämfört hur stor andel av respektive lands elever som trots sämre socioekonomiska förutsättningar lyckades göra toppresultat i den internationella kunskapstestet Pisa. Även Norge och Danmark låg under OECD-snittet, medan Korea och Finland hamnade högst.”

                Det kan givetevis bero på andra faktorer, t ex graden av likvärdighet mellan skolor, men det är ändå intressant att just Finland och Sydkorea är i topp.

                http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.656002-svensk-skola-under-oecd-snittet

            • Jan Lenander skriver:

              Högst betyg samvarierar i betydande utsträckning med IQ, EQ, och de flesta mått på intellektuell förmåga.

              En duktig lärare kan ta en väldigt stor andel av en klass till helt nya nivåer av matematik. Det blir till och med så att genomsnittseleven betraktar det här med ekvationer som något lätt. Divergensprincipen visar dock att det tyvärr är så att de svagaste har minst nytta av bra utbildning och de hänger inte med. Därav fler i behov av särskilt stöd men betänk hur många som lyckas komma långt med matematiken.

  6. Ping: Lämplighetstest för lärare? Ett missgrepp | Altruist konsult

  7. Ping: Lämplighetstest « Max Entin

  8. Emelie skriver:

    Sigbrit Franke? Har hon kommit tillbaka på banan? Jag är helt säker på att jag läste att hon inte kunde svara på frågor om sin förra utredning för att hon hade gått i pension. Mycket märkligt…

  9. Christer, jag tror att vi borde ha fler inträdesprov helt och hållet, men vilken nytta de gör beror förstås på hur de är utformade. I orätta händer finns det risk för godtycke, förödmjukelse och felbeslut från båda håll i samband med ett lämplighetstest. Jag skulle helst se att de fungerar som en vänlig, men tydlig information till kandidaten: det här ska du kunna hantera, fundera en gång till innan du bestämmer dig.

  10. Ping: Lämpan? « Tysta tankar

  11. Jan Lenander skriver:

    Jag hoppas att inträdesprov blir ett komplement till höga betyg, då de knappast kan täcka allt som behövs.

    Jag är djupt oroad över alla sådana här förslag som kommer samtidigt som SKL ska ge lärarna sämsta lönepåslaget någonsin. Kombinationen att sänka läraryrkets status ytterligare mha lönen och höja kraven kan nog leda till svårartad lärarbrist och kommuner som anställer ännu fler obehöriga. Svenska skol-Titanic är fortfarande på rak kurs mot isberget.

    • ChristerMagister skriver:

      Det är ju faktiskt bara en utredning på gång just nu, kanske lyfter den fram sådant och medför därmed något positivt?

      • janlenander skriver:

        Du kan ha rätt men jag känner en djup oro för dessa förslag som kan locka de duktigaste men inte i en miljö fientlig till höjning av lärares status. Lönerna är den särklassigt viktigaste symbolen för ett yrkes status och jag upplever att SKL är stolta över att ha sänkt läraryrkets status.

  12. Ping: Gudabenådade lärare är lösningen | Sagor från livbåten

  13. Ping: Lämplighetsprov för ökad lärarcentrerad undervisning? « metabolism

  14. Göran Tullberg skriver:

    VAD SKALL PRÖVAS OCH HUR OCH NÄR SKALL DET PRÖVAS?

    Självklart skall skolan ha höga krav på sina lärare och självklart skall lämpligheten prövas. Men frågan är hur, när och på vilket sätt. Där finns skiljaktlgheter. När jag utbildar är det mot ett mål. Tester görs för att se att målet nåtts.

    För mig är lärarlämplighet något komplext som kan behövas prövas med avseende på flera faktorer som (1) Förmåga att etablera samarbete med elever och kollegor. (2) Förmåga att planera, leda och genomföra övningar (3) Förmåga att utvärdera (4) Rena ämneskunskaper (5) Förmåga att se sambanden mellan olika nivåer i utbildningen.

    Det räcker inte med ett prov. Det behövs många i följd och de bör kopplas till verkligheten i ett provår som leds av en garanterat framgångsrik lärare, men involverar kollegor och elever som tränats att bedömma lärarlämplighet. Att ha förprov för att hindra kandidater som måste misslyckas är förmodligen tekniskt svårt.

    Följden av hårdare krav på lärarbehörighet kommer att drabba de skolor som redan har det svårt. Bättre lärare söker sig till bättre skolor. Skillnaden mellan skolor kommer att öka starkt! Det innebär ökad konkurrens om välutbildade lärare och högre löner. Skolan i stort kommer att må väl av det, men de svaga skolorna måste reorganiseras och få hjälp att komma över förändringarna.

  15. michaeleriksson skriver:

    Själv fruktar jag att sådana lämplighetstester kommer att användas till en filtrering av åsikter (om inte idag, så om tio år), tex. att man måste ha en viss politisk korrekthet. Det finns här tyvärr en hel del precedensfall som man kan läsa om tex på http://www.thefire.org/, en organisation som bevakar åsikts- och yttrandefrihet på högskolor i USA.

  16. Innuendo skriver:

    Något bakåtsträvande kanske, men vad var det för fel på lärarutbildningen som fanns fram till slutet av 90-talet? Då man läste sina ämnen och sedan hade en längre praktik där man, om jag minns rätt, kunde bli underkänd? För tänkta gymnasielärare gällde då att man kunde bli t.ex matematiker (om det var det ämnet man läst 80 poäng i) om man inte blev godkänd på sin praktikperiod. Kommer inte ihåg om det var exakt så det fungerade men något åt det hållet.
    Man får en kontroll på vilka som lämpar sig som lärare i ett skede där studenten blivit lite äldre och mognare och dessutom haft en längre period praktik bakom sig. Dessutom har studenten inte slösat bort sin tid eftersom man kan ta ut en examen och jobba inom de ämnesområden som man förhoppningsvis valde av genuint intresse.
    För lägre stadier kanske det är ett problem eftersom man antagligen läst för få ämnespoäng för att titulera sig matematiker, fysiker, historiker eller vad det nu är man läst.
    Det senaste decenniets variant på lärarutbildning för gymnasielärare är för mig en gåta.

  17. Pär Engström skriver:

    Tack Christer för ett intressant och viktigt inlägg. Av kommentarerna så verkar det som det rör sig om ett antal frågor och problem som klumpas samman.

    En fråga berör vilken funktion ska lämplighetstestet fylla? Denna fråga hänger i sina tur samman med frågor kring andra tester, prov etc. – med den avslutande tjänstgöringen under ett år för att få ut lärtarlegitimation (om jag har tolkat de nyar reglerna rätt.)

    Inom varje del, dvs. lämplighetstest före lärarutbildningen, kurser (inklusive praktik) inom lärarutbildningen samt ett års tjänstgöring efter lärarutbildning finns det möjlighet att bli såväl Godkänd som Underkänd.

    Om lämplighetstestet är till för att sålla ut de som är olämpliga i yrket behövs en vedertagen definition om vilka egenskaper, förmågor etc. som anses olämpliga, frågan blir då om dessa kvalifikationer som granskas i ett lämplighetstest är detsamma för alla fyra examina eller om det krävs fyra kvalitativt skilda tester eller kanske tre tester eller två tester.

    Samma fråga dyker upp om lämplighetstestet är till för att sålla fram de som är dirkekt lämpliga för läraryrket – krävs det fyra olika lämpligheter för de fyra examina eller krävs det samma lämpligheter?

    Om lämplighetstest införs, hur förhåller sig deta test till vad studenten ska utveckla och testas i englit en progresion inom lärarutbnilndingen. Vad kan studenten träna upp och vad kan studenten inte träna upp. Äre ledarskap en medfödd talang eller är det något som kan utvecklas genom utbildninng?

    Om lämplighetstestet ska fylla funktionen att höja läraryrkets status bör det vara så utformat att det dels fyller en funktion att sålla bort de som kan anses olämpliga, vilka de nu är, dels att denna bortsållning inte blir för stor eftersom lärare och lärarutbilnding är en massutbildning. Exempelvis om ett grundantagande är att vissa föds till ledare, andra inte så bör ett lämplighetstest göras så att drygt hundratusen nu levande människor inom Sverige skiulle klara detta test.

  18. Pär Engström skriver:

    Hej igen Christer och övriga!

    Slutligen hur säkert är tester? Har vi genom sekler nått så långt att vi med tester kan för alla individer fastställa prognoser i t.ex. lämplighet för lärare. En disciplin som man satsat här med trester är militärtjänstgöring. Jag kommer ihåg mönstringen som igår (nåja, det var 38 år sedan). Vi testades i ett och ett halvt dygn på korsen och tvärsen. Summa summarum blev att jag hamnade som gruppchef i ett MC-förband – jag som är livrädd för motorcyklar – det vill jag minnas att jag sa vid en intervjua- ”bara inte något om motorcyklar”.

    • Bertil Törestad skriver:

      Nej Pär.

      Tester har generellt mycket låg tillförlitlighet, speciellt om det gäller över tid. Så är det dessvärre med alla former av personbedömningar som rör personlighetsdrag, inkluderande intervjuer. Det som är lite mer pålitligt är ”prestationstest”, dvs. den sökande får t.e.x. hålla ett spontant anförande inför en grupp.

    • michaeleriksson skriver:

      Allmänare gäller ofta (dock inte alltid—det finns idiotiska tester) att tests kan vara en mycket god hjälp när man vill göra förutsägelser om eller bedömningar av grupper, men att de alltför ofta ger tokiga resultat när man tittar på individer. En god analogi är längd/vikt och testresult/lämplighet (eller vad som nu testades).

  19. Göran Tullberg skriver:

    Bertil,

    Det kan inte räcka. Enligt Skolverket skall det handla om ett år där alla funktioner prövas som förmåga att etablera samarbete med elever och kollegor under hela året, förmåga att planera, leda och genomföra övningar, förmåga att instruera, förmåga att bedömma både elevernas framsteg eller var brister finns och att bedömma egna insatser. Kandidaten lever som lärare under mikroskop bedömd av en utbildningsledare, kollegor och elever som tränats i vad de skall bedömma.

    Låga krav i början, diskussioner om hur kandidaten kan göra bättre ifrån sig och sedan allt högre krav vecka för vecka. Det är inte en bedömmare det är massor av synpunkter från utbildningsledaren, kollegorna och eleverna.

    På samma gång träning och förmågekontroll. Kontroll-året skall skapa verkligt kunniga lärare – inte bara lärare. Sverige skall rejält höja lärarkompetensen över den kompetens vi har nu! Så har jag tolkat Skolverket.

    • Bertil Törestad skriver:

      Nej Göran, jag menar inte att det räcker med det prov jag nämnde. Men så kan i alla fall klartt olämpliga personer slippa utbildas till något som de uppenbarligen inte passar till.

      Vid antagningen skall bedömandet gälla några centrala beteenden av vikt för läraryrket. T.ex. det som jag nämnde. Sedan bör naturligtvis inte legitimeringen bli en formsak, som det lätt blir. Förbered också lärarstudenterna på att de kan komma att sorteras ut under utbildningens gång. Ju fler som förhandsprövas dess färre som behöver sluta pga olämplighet. Nuförtiden sker det väl aldrig, om de inte slutar själva förstås?

  20. Monika Ringborg skriver:

    Läraryrket är så speciellt att det är svårt att konstruera tester eller prövning som vid andra yrken. Om man efterlyser i en prövning graden av pedagogiskt ledarskap, tycks man tro att man är född till detta eller att det ramlat över en och blivit en del av sig själv. Lärarutbildningen är till för att man skall lära sig vad det pedagogiska ledarskapet innebär. Och om man skall pröva förmågan att tala inför publik kommer säkerligen de flesta vara hypernervösa och misslyckas, då majoriteten ser detta som den största fasan i livet. Och höga betyg från skolan är ingen garanti för att någon blir en lämplig lärare. Förresten är det skumt att tala om olämplighet. Det låter som om för många som söker in till lärarutbildningen är suspekta på något vis. Vad har man för bild av dagens lärarstudenter egentligen?

    Tänk om problemen relativt sätt är små, men så fruktansvärt uppförstorade för att det finns vissa egenintressen i att göra det. Tänk om det är en skenverklighet som nu får bestämma hur verkligheten kommer att se ut.

    Pröva lämpligheten under första terminen med en lång praktikperiod, är säkerligen det mest effektiva sättet att se vilka som har ett frö till att bli en lärare som kan genomföra läraruppdraget. Som lärarstudent kan man själv upptäcka det på ett tidigt stadium.

    Jag är rädd för att med lämplighetstester, förlorar vi många blivande lärare som kan bidra med mycket. Därför att vissa läraregenskaper är inte mätbara.

    • Bertil Törestad skriver:

      Det här med att vissa ting inte är mätbara får man inte skyla sig bakom, tycker jag. Allt kan göras observerbart om det bara är väldefinerat. Problemet är snarare att vi inte gillar att snäva in vissa ord och berätta vad de betyder.

      Jag vet inte hur många som söker yill lärarutbildningen, som kan anses suspekta. Vad får du det ordet ifrån? Däremot så är alla blivande lärare inte lika väl förberedda att gå in i utbildningen. Det kan vi väl vara överens om!?

  21. Monika Ringborg skriver:

    Ja, vi kan hålla med om att inte alla är lika förberedda att gå in i utbildningen. Det betyder dock inte att de inte kan gå ut förberedda för läraryrket. Viktigt att tänka på det?

    Jag tycker att uttrycket ”uppenbarligen olämpliga” ger associationer till att de skulle vara suspekta på något sätt. För vilka är de och hur stort antal är det. Än så länge har jag inte upptäckt någon som skulle kunna ses som uppenbarligen olämplig. Och lika lite som jag kan avgöra det under första terminen, fjärde eller sista terminen, kan ett lämplighetstest göra det. Jag når ju ändå in i deras ”tänkande om” på ett helt annat sätt. Och lite ansvar har ju vi på lärarutbildningen att fostra in dem i yrket. Jag ser heller ingen större skillnad om det är studenter med höga betyg eller inte så höga.

    Sen en viktig fråga är hur mycket vi skall forma om studenterna så att de passar i ett speciellt yrke utifrån hur vi ser på det – in i någon typ av ram, så alla blir likadana eller om vi kan acceptera mångfalden hos lärargruppen, likaväl som vi kan göra det gällande elevgruppen.

    Vi människor har olika egenskaper. Har inte träffat någon lärare, lärarstudent eller lärarutbildare som behärskar allt och därför är lärarlagen bra på så sätt att man kan få olika uppdrag. Kanske vi skulle kunna tänka oss att en klass, och en seminariegrupp har två ansvariga lärare.

    Detta gäller lärarna. Men det kanske finns andra delar inom skolans värld som vi skulle tänka annorlunda kring istället för att se det nu rådande som det för alltid rådande.

    Om jag som lärarutbildare skulle vilja vikariera i historia på gymnasiet, är jag oförberedd, men är jag uppenbarligen olämplig, därför att jag behöver skolas in?? av dem som kan det. Så kan det vara för en hel del som börjar på lärarutbildningen. Jag kan inte undervisa överallt på universitetet. Skulle jag då inte vara tillräcklig lämplig för att få en examen.

    Så, vad är en uppenbarligen olämplig lärarstudent eller lärare eller lärarutbildare eller utbildningspolitiker. Efter vilka mått bestämmer man det och efter vems värderingar?

    Och ja, man snävar in sig till absurditet?

  22. Bertil Törestad skriver:

    Att du aldrig har stött på en en olämplig lärarstuderande kan bero på att du inte sett så många i aktion i klassrummet. Ta en jämförelse; skulle du säga att alla människor är lika lämpliga att köra bil? Det skulle inte jag.

    En olämplig lärare är en person som inte följer med i sitt ämne och som har dåliga grunder i det. Dessutom kan h*n ha svårigheter att avspänt interagera med eleverna.

  23. Monika Ringborg skriver:

    Exakt, du har helt rätt i att jag inte kan uttala mig om lämpligheten. Och vill därmed då påpeka att det inte räcker med lämplighetstester. Om inte jag kan det, då jag följer med studenterna i diskussioner, samarbete, kunskap och förmågan att lära sig, hur skall då ett test kunna göra det. Det var min poäng.

    Ja, och hur kan man avgöra det innan någon har börjat en utbildning eller överhuvudtaget arbetat i en klass. Det räcker inte med att kunna hålla stora föreläsningar för att kunna det. Det räcker inte att ha talets gåva heller. Det räcker inte med att kunna ämnet. Det krävs mer än så. Det är därför utbildningen är så lång.

  24. Monika Ringborg skriver:

    Du tar exemplet köra bil.

    Helt rätt, men vi har inga tester innan någon har börjat övningsköra om någon är uppenbarligen olämplig att gå utbildningen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s