Lotta ut platserna till friskolor

Bildlänk

Ännu ett exempel på skolforskning:

Segregationen i svenska skolor har ökat markant under de senaste 20 åren. Slopa kösystemet och lotta i stället ut platserna till de populära skolorna. Då minskar den sociala snedrekryteringen”.

(Mer om lottning i Sydsvenskan. Att ha syskonförtur tycker jag verkar vara humant…)

Annonser

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Det här inlägget postades i Debatt och politik, skolpolitik och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

17 kommentarer till Lotta ut platserna till friskolor

  1. Bertil Törestad skriver:

    Idén med friskolorna är enligt min mening helt förfelad, om man vill ha en god utbildning för alla.
    Vill man inte det, så ska man säga det också!
    Lottning? Är det vinstlott att komma till en friskola då?

    • ChristerMagister skriver:

      Ja, om man söker sig dit så måste man ju anse det… Det låter i alla fall bättre än att kötid ska avgöra; då är man ju dels beroende av förutseende föräldrar och dessutom att man inte byter bostadsort. (Att vissa friskolor sedan har sina egna sätt att sortera bland ansökningarna och vilka elever som går kvar i skolan är ett annat problem…)

  2. Plura skriver:

    Mycket kan man säga om forskning men denna har enligt mitt sätt att se det hamnat i galen tunna. Jag utvecklar tankarna här:
    http://pluraword.blogspot.com/2011/05/forskningen-som-vanligt-i-otakt-med.html#comments

    • ChristerMagister skriver:

      Jag tycker att du drar för långtgående slutsatser av artikeln. Författarna förklarar bara en liten del av segregationen med kösystemet till friskolor. ”Precis som det skulle vara segregation för att jag som förälder eller elev har ett fritt val av skola att göra”, skriver du; nej, inte att du har ett val att göra, men det faktum att du till många skolor måste ha föräldrar som ställer dig i kö redan som spädbarn tenderar att spä på segregationen. Det är en viss typ av föräldrar som har sådan framförhållning, och vari finns den samhällsmässiga logiken att den som stått längst tid i kö ska ha en plats? Är det mer logiskt än att lotta platserna? Varför ska man vara chanslös bara för att man har föräldrar som struntat i att ställa en i kö eller om man har bytt bostadsort?

      Att närhetsprincipen kommer in i bilden har att göra med att det inte är alla barn som har föräldrar som har medel eller vilja att skjutsa sina barn till en skola i en annan del av staden.

      Man kan framhålla att livet inte är rättvist och att detta system trots allt är bättre än alternativen, men att påstå att det inte ökar segregationen är bara fånigt.

  3. Bertil Törestad skriver:

    Livet är orättvist och politikernas roll är att göra det mer likvärdigt för alla.
    Så borde det vara, men nu talar särintressena.

    torestad.blogspot.com

  4. Plura skriver:

    Visst kan jag tycka att det skulle vara rätt vist som ni säger. Att jag drar ut tangent i en viss riktning är ett medvetet val eftersom även forskarna just gör det.

    Men att påstå att det är segregation bara för att jag har föräldrar som sätter mig i någon slagskö är lika fånigt.

    Vad ni inte vill se är att från och med 1 juli finns det ingen fristående skola som vi är van vid hittills. De är en del av skolväsendet med samma krav och skyldigheter som den offentliga.

    Hur vi nu än ser på saken om rättvisa är det nu så att skolan är en marknad, även som den har politisk styrning. Vare sig skolan är offentlig eller enskild måsten visa sin förmåga att överleva för att få existera. Om det kan man tycka mycket. Men så är facts.

    • ChristerMagister skriver:

      Ja, i det här fallet är det oväsentligt om skolan är fristående eller kommunal om vi hamnar i situationen att elever söker sig dit. Den enda skillnaden är att de kommunala skolorna måste hålla sig till närhetsprincipen för sin ”grundpopulation”, det måste väl inte friskolorna från och med 1 juli heller?

      • Plura skriver:

        Kommunal skolor behöver inte hålla sig till närhetsprincipen. Kolla bara i Haninge där man lägger ned Jordbrodalsskolan. Läs mer om det som mitt svara till dig på min blogg.

        • ChristerMagister skriver:

          Kommunala skolor har alla ett visst upptagningsområde, som tillsammans täcker hela kommunen eftersom kommunen måste erbjuda undervisning till alla elever. En kommunal skola kan inte neka en elev som bor i upptagningsområdet att gå i den aktuella skolan, vilket en fristående skola kan, eller hur?

          • Plura skriver:

            Inte nödvändigtvis. Det är inte nödvändigt att gå i samma kommun om du nu inte kan fixa det inom kommunen. Däremot måste kommunen betala eftersom det skolplikt om de inte själva klar det hela.

            Det andra om fristående skolor ska jag ge di svar skyldig. Men ett är säkert de är en del av skolväsendet från 1 juli vilket de inte varit hittills.

  5. Jan Lenander skriver:

    Jag avskyr lottning som ett system som demonstrerar hur usla vi är på att välja förståndigt.

    Det skickar en sorglig signal om att vi inte bryr oss om prestationerna som eleverna gör i lägre årskurser. Jag vill minska den sociala snedrekryteringen, men snälla inte på ett sätt som ger så här obehagliga bieffekter.

    • ChristerMagister skriver:

      Vilken obehaglig bieffekt får lottning som inte ett kösystem får?

      När det gäller de lägre årskurserna ska vi inte bry oss om prestationerna, eller göra några förståndiga val, när det gäller skolvalet. Att alla ska ha samma möjlighet är målet (om vi inte talar om det begränsade försöket med ”elitklasser”).

      • Jan Lenander skriver:

        I ett kösystem så finns åtminstone den lilla prestationen i att vara ute i god tid. Jag skulle förstås vilja ha ett ännu mer prestationsinriktat urvalssystem. Det är bra att det lönar sig att vara duktig och att det öppnar upp mer valfrihet för den som är det. Sen är inte mitt intryck att friskolorna är bättre än de kommunala än så länge men valfriheten kan ändå vara nog med belöning.

        • ChristerMagister skriver:

          Om den prestation som krävs utkrävs av föräldrarna är det ju inte så konstigt att föräldrarnas bakgrund avgör elevernas resultat och de sociala klyftorna består. Det du tar upp som något positivt är precis det som jag (och alla andra som skriver och forskar om saken) ser som det negativa.

          Jag förstår inte varför fokuset på friskolorna är så starkt i denna diskussion, vi har kö till den kommunala skola som jag arbetar på… Hur vi hanterar det fria skolvalet är en mycket bredare fråga än friskolereformen.

  6. Göran Tullberg skriver:

    I april förra året beslutade Skolinspektionen att det inte finns några hinder mot att kommunala skolor tillämpar anmälningsdatum och syskonförtur som kriterier efter närhetsprincipen.

    Fler och fler skolor blir fria. Nu finns det kommunala friskolor. Om kommunala skolor blir lika fria som friskolor, så behövs ingen diskussion om vilka som skall få gå i friskolor och vilka som skall tvingas gå i kommunal skola!

    • Plura skriver:

      Nej, eftersom både friskolor eller enskilda skolor som lagen kallar dessa och offentliga skolor tillhör samma skolväsende. Från första 1 juli har de samma rättigheter och skyldigheter som de offentliga. Det är bara driftsformen som skiljer dem åt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s