Skolk i betygen (uppföljning)

Vilket rött skynke han är, den där Jan Björklund!”, skriver Sanna Rayman i SvD, och visst är det så! Debatten om skolknoteringar i terminsbetygen nådde i går orkanstyrka i sitt lilla vattenglas. För mig var det inte sakfrågan som utgjorde det röda skynket, utan det faktum att Björklund så lättvindigt kör över tunga instanser och hans sätt att vifta bort invändningar på. I gårdagens inlägg fokuserade jag därför huvudsakligen på detta och lämnade i stort sett sakfrågan därhän.

I dag måste jag i alla fall säga att jag blir oroad när lärare och rektorer ställer sig positiva till förslaget och tror att noteringar i terminsbetygen kommer att minska skolket…
Det måste ju innebära att de inte gör sitt jobb nu…
Frånvaro ska omedelbart meddelas hemmet och föräldrarna ska regelbundet uppdateras på elevens situation i skolan. Om man sköter detta, hur kommer det sig då att man tror att en notering i terminsbetyget kommer att minska skolket? Om man tror att en sammanställning av elevens ogiltiga frånvaro kan minska skolket, varför skriver man inte redan en sådan? Sammanställningen kan presenteras under utvecklingssamtalet eller till och med bifogas i betygskuvertet om man gör en pedagogisk bedömning av att det är det mest effektiva. Du pedagog som ställer dig positiv till förslaget, skulle du kunna förklara det här för mig? Varför är ett dokument som ska spegla elevens kunskaper i förhållande till kursplanerna det lämpligaste att använda?

Nya artiklar (uppdateras): ”Skolk i betygen missar målet” (SvD), ”Lektioner måste vara meningsfulla” (SvD), ”Barn som skolkar gör ibland helt rätt” (SvD), ”Skolkare blir oftare kriminella” (AB), Björklund svarade om nya betygen (TV på Skolgranskning), ”Skolk sista utvägen för svaga elever” (SvD)

Länkar till andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

Annonser

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Det här inlägget postades i Debatt och politik, skolpolitik och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

46 kommentarer till Skolk i betygen (uppföljning)

  1. Emma skriver:

    Dessutom finns det ju flera typer av behändiga nätbaserade system där föräldern själv kan logga in och se eventuell frånvaro när som helst. Det är väl bättre att få reda på det oftare än bara en gång per termin och då dessutom i slutet? Nu var jag ju inte positivt inställd men kände ändå att jag måste skriva.

  2. Trofinios skriver:

    ChristerMagister, nog måste du väl ändå veta skälet till varför man tror att det är bra att det står i betyget? Det är inte så svårt att tänka ut. Eller möjligen vet du men vill få människor som ogenomtänkt förespråkar skolk i betyget att bli varse sina brist på argument…

    Nåväl, här är Lars Pålsson Syll:

    Men – med risk för att anklagas för torgförande av anekdotisk evidens – visst vet vi väl alla att akrasia (viljesvaghet) drabbar oss alla till och från. Tydliga regler brukar hjälpa. Och demonstrationseffekten ska väl inte undervärderas. Anteciperandet av betygsförevisning – med skolk i betygen – för föräldrar är säkert ett starkt incitament att gå till skolan. Även när det tar emot och man man gärna vill ligga kvar i sängvärmen eller ta en extrarunda på stan med kompisarna.

    http://larspsyll.wordpress.com/2011/05/12/skolk/

    • ChristerMagister skriver:

      Menar du att man i nuläget inte klarar av att skriva ett separat dokument och på något sätt försäkra sig om att elevens vårdnadshavare har läst det?

      Om en sådan viljesvaghet har drabbat lärarna så anser jag att det är huvudmannen och rektor som ska ha en knäpp på näsan för att de inte har skapat rutiner för detta och sett till att de följs; det är de nämligen skyldiga att göra. (Se min uppsats s 10-12)

      • Trofinios skriver:

        Frågan är om du inte missar kärnan i Lars P Sylls argument – att skolk i betyget får en annan tyngd och därmed effekt än andra sätt att förmedla uppgifter om grad av skolk till föräldrar (och elever). Samma tänk som att betyg har en annan tyngd för föräldrar och elever än ett omdöme.

        • Trofinios skriver:

          Tillägg: och att det kommande skolket i betyget redan vid terminens start innebär att föräldrar sätter ett ökat tryck på sina barn att gå till skolan, och inte låter sig så lät övertalas av barnen när de vill stanna (Möjligen kanske eleverna själva tar till sig denna antecipiering och försöker i varje fall begränsa skolket.)

          Detta beror givetvis på hur skolket i betyget kommer att uppfatts av föräldrar och elever. Om det ses som oerhört negativt med mycket skolk i betyget kan det nog ha en viss effekt; ses det som irrelevant, t ex för att det ändå inte kommer att ingå i slutbetyget, så kanske effekten blir minimal.

        • ChristerMagister skriver:

          Kanske är det så att terminsbetygen har mer tyngd på gymnasiet än i grundskolan (där ett dokumenterat utvecklingssamtal antagligen ger bättre effekt) och då kanske detta borde ha riktat sig enbart mot gymnasiet?

          Det är ganska få 12-åringar som skolkar utan någon riktigt anledning och om skolan tar den här ”reformen” som en anledning att luta sig tillbaka och hänvisa alla sina åtgärder till de ”kraftfulla åtgärderna” bestående av en notering i terminsbetyget blir lidandet desto större för individen.

          • ChristerMagister skriver:

            P.S. Tycker inte du som gymnasielärare att det här undergräver betygens betydelse rent generellt? Jag menar, i alla andra sammanhang framhåller vi att det är de kunskaper och färdigheter som eleverna visar upp i skolan som visar sig i betygen; vad de presterar, varken mer eller mindre…

            • Ordklyverier skriver:

              Betygen ska vara ett mått på måluppfyllelse och kunskap. Frånvaron bör rapporteras på annan plats.

            • Trofinios skriver:

              Nja, det beror väl lite på hur skolket kommer skyltas i betyget, vad som framhävs så att säga. Om det kort står under betygen att eleven haft xx % närvaro, så kan jag inte se att det direkt skulle undergräva fokuset på kunskaper och färdigheter. Snarare kanske det för många blir just extra tydligt hur närvaro påverkar resultaten, och att man kan få sig en liten tankeställare här.

              Men jag tillstår att jag inte är helt säker på vilken effekt det kommer att ha.

          • Trofinios skriver:

            Jag upplever skolket som mest problematiskt på gymnasiet, och möjligen de sista åren i grundskolan. Att rapportera 12-13 åringars skolk i betyget finner jag ganska meningslöst. De som skolkar i denna ålder dras alltsomoftast med något problem, och för att få bukt med detta problem hjälper skolk i betyget föga. Jag spekulerar nu men jag tror skolk i betyget kan ha effekt på den grupp av elever som börjar ta mer lätt på att närvara i skolan när de blir äldre, och där det är tydligt att skolket inte direkt är kopplat till något problem. I gymnasiet finner jag att denna grupp är tämligen stor. Jag tror också att äldre elever på gymnasiet kan hantera skolk i betyget på ett bättre sätt än en 13-åring, och möjligen se det som en uppmaning till skärpning.

  3. Ordklyverier skriver:

    Jag förstår inte meningen med att skriva in skolk i betyget av den anledningen att jag betvivlar att det ger någon större tyngd än en närvarorapport som skrivs ut från ett datasystem, rapporteras till CSN och dessutom till vårdnadshavare. Problemet med skolk är mer komplicerat än så. Tror någon på allvar att skolvägrare bryr sig om vad som står i betyget? Möjligen kan det få den som någon enstaka gång skolkar att tänka sig för, men är det verkligen dessa elever som är problemet? Ännu en pseudoreform av pseudoreformernas mästare.

  4. Ping: opassande » Blog Archive » Självändamål

  5. Jan Lenander skriver:

    Jag kan fortfarande inte förstå varför någon behöver bry sig om en sådan här liten fråga!

    • Jan Lenander skriver:

      Eller också börjar jag misstänka att någon inte tycker om tanken på att det ska löna sig att vara skötsam. Det är väl inte direkt fel om en arbetsgivare kan välja den som kommit till skolan framför den som har höga betyg!

      • Jan Lenander skriver:

        Att skötsamhet är något positivt börjar bli en viktig fråga för mig. I framtidens samhälle blir vi ännu mer beroende av varandra och den det inte går att lita på kan verkligen ställa till det!

        • ChristerMagister skriver:

          Oavsett vad man tycker i den frågan så är det ju i alla fall i dagsläget uttryckligen förbjudet att väga in skötsamhet i betygen. Jag tror att det kan ha någonting att göra med att man anser att vi ska ha en skola som fokuserar på kunskaper… Sådant flum är inte riktigt PK… 😉

          • Jan Lenander skriver:

            Fast en separat notering relaterad till skötsamhet är helt konsistent med detta. Det gör det ännu tydligare att skötsamhet är en separat dimension istället för en oviktig.

  6. Torbjörn Strömberg skriver:

    Ge mig belägg för att skolknotering i betygsdokument gör att en elev lär sig mer och jag kommer skriva in skolk. Ge mig belägg för att är kontraproduktivt och jag skriver inte in det. Om det är betydelselöst skriver jag in det om jag sysslolös.

    Den enda goda med en skolknotering, som jag kan tänka mig, är att det skulle kunna vara ett positivt tecken på stor studiekapacitet. Jag har haft elever med 80 % frånvaro, men som ändå fått med sig ett MVG från mina kurser. Jag är grymt imponerad av dem.

    Det målrelaterade kurssystemet har en inneboende skolklogik – om en elev har uppnått alla mål så har den det. Varför då överhuvudtaget gå på lektioner? Naturligtvis för att lära sig mer och sådana elever har jag också, men jag har även haft elever som väljer att arbeta istället för att gå på en lektion, vilken inte meriterar dem ytterligare på något sätt. Det finns något ytterst rationellt i det valet.

    Det finns dessutom ett intressant och möjligt signalvärde i att bära med sig ett G med kanske 50-80 % frånvaro. Men det uppstår först efter studietiden.

    • janlenander skriver:

      Ja, skolknoteringar belyser elevens förmågor så den skötsamma eleven får med sig ett positivt tecken på skötsamhet när eleven söker ett arbete som kräver det och eleven med studiekapacitet får ett kvitto på denna andra förmåga när det är detta som efterfrågas av en arbetsgivare. Massor av belysning, bra signalvärde, och dessutom så lyfter Christer informationsplikten som kräver mer av skötsamhet hos skolan när den får en officiell inramning.

      • Torbjörn Strömberg skriver:

        Men är det inte risk att den elev som är närvarande 100 % och får betyget G betraktas som trög jämfört med den som är närvarande endast 50 % och betyget G? Hur skiljer man skötsamhet från tröghet?

        • janlenander skriver:

          Skötsam och trög, för en viss arbetsuppgift kan det vara väldigt bra, för en annan dåligt. Arbetsgivaren bör förstås ta reda på hur individen fungerar. Jag hade en elev vars skolarbete absolut kunde beskrivas med det ovan nämnda men han gjorde kanonjobb på rätt arbetsplats. Betyget gäller förstås enbart en mycket specifik skolsituation och är ingen helhetsbedömning av personen, det ska vi alltid vara medvetna om.

          • Torbjörn Strömberg skriver:

            Men om betyget gäller enbart för en specifik skolsituation, blir inte noteringar i betyg och betyg överhuvudtaget totalt relativiserade? Och då blir det totalt meningslöst att använda sig av det.

            • ChristerMagister skriver:

              Ja, problemet är den stora vikt vi lägger vid betygen i det här landet…

              En lärare på Malmö högskola berättade att hon sökt en fristående kurs på högskolan (av intresse och för att förbättra sin egen undervisning) och att de hade begärt att få se hennes gymnasiebetyg för att kunna avgöra om hon var berättigad och lämplig att gå kursen. Hon tyckte att det var ganska oväsentligt efter över 30 års yrkeserfarenhet inom området och struntade av princip i att gå kursen…

  7. Göran Tullberg skriver:

    Dålig organisation ger skolk.

    Det första steget är att förebygga skolk. Överenskommelser om vilka regler som gäller, koncentrationsläsning, samarbete, bra lärare.

    Om skolk ändå dyker upp, så hämtas eleven. Han får ange varför han/hon skolkar varefter problemen åtgärdas av läraren, en läkare eller en sykolog. Det är inte konstigare än så. Vi tar väl hand om våra elever och samarbetar.

    Nu rasar ju hela skolan samman. Lärarna behövs inte mer och ingenting behöver fungera. Nu klarar politikerna av jobbet i skolan från fåtöljen i kansliet.

    Skolan har länge missbrukat betygen. Skolan skall vara lärande och då har betygen stor betydelse för att hjälpa eleverna i sina studier och för lärarna att följa upp.

    Men skolan är inte längre lärande och betyg kan då användas inte enbart för att sålla elever utan för att hota dem (i efterskott). Eftersom ändå skolan kontaktar föräldrarna på studs, så är det ändå bra att påminna två månader senare i betyget. Man måste ju utgå ifrån att samtal med föräldrar inte fungerar, men att noteringen i betyget funkar bättre även om det kommer två månader för sent.

    Nu har skolan chanserat så långt att den ändå inte fungerar, så varför inte skolk i betyget. Skolan slipper att åtgärda eller anstränga sig, Det är så dagens skola fungerar!

  8. ChristerMagister skriver:

    @ Jan Lenander, ditt resonemang om att frånvaro och skötsamhet i betygen skulle vara en viktig signal till arbetsgivare bygger ju på att det anges i slutbetygen, vilket det i dagsläget inte är tal om. Jag tycker inte att vi ska ange frånvaro och skötsamhet i betygen överhuvudtaget, men om det skulle ske i slutbetygen kan jag ge dig en halv poäng om det gäller gymnasiet eller högre utbildning och under förutsättningen att betygen ”kastas bort” efter en individs första anställning… Men jag tycker ändå inte att man kan dra några större slutsatser av hur en individ sköter närvaron i en verksamhet som skolan och på en arbetsplats. (Jag vet med säkerhet att min närvaro i skolan inte på något sätt återspeglar hur jag sköter mig på en arbetsplats, inte ens under min första anställning.)

  9. Ping: Hot och depression står inte i betygen « Samuel Sandberg

  10. Ping: Jan Björklund har fel fokus « Södertäljepolitiker

  11. Innuendo skriver:

    Hela diskussionen är rent löjeväckande. Den enda fråga vi behöver besvara är: Vad är vinsten med att låta elever vara frånvarande från skolan? Svaret? Det finns ingen vinst med detta, så varför tillåts det? Framförallt i gymnasieskolan. Oavsett vilken variant av pedagogik de undervisande lärarna nyttjar så gäller idag, som igår, som för tusen år sedan, som för all framtid att ju mer en person sysslar med något desto bättre blir personen på detta något.
    Man kan försöka argumentera bäst man vill för att det är kunskap vi ska mäta och inte närvaro. Men framförallt är skolans uppdrag att lära våra ungdomar vad vi vuxna nu anser att de behöver ha med sig. Detta görs enklast genom att se till att våra ungdomar är i skolan och är sysselsatta med det de förväntas göra.

    Svårare än så är det inte. När vi väl har en skola där våra elever alltid är på plats kan vi börja diskutera detaljerna. Innan dess överskuggas varje försök av pedagogisk förbättring av bristen på av eleven nedlagd tid på grund av bristande närvaro. Det är ett enkelt problem att lösa, men vi måste tydligen krångla till det i vårt land.

    • ChristerMagister skriver:

      Skolk tillåts inte, diskussionen rör hur man bäst förhindrar skolk.

      • Innuendo skriver:

        Uppenbarligen tillåts skolk, eftersom det är så vanligt förekommande, framförallt i gymnasieskolan. Bara för att det inte står att ”skolk är tillåtet” i skollagen betyder det inte att det inte är så. Se till verkligheten istället för dokumenten.
        Ungdomar som valt att gå i gymnasiet _ska_ infinna sig. Att inte göra så är missbruk av sina egna föräldrars och alla andra skattebetalares pengar. Problemet är att det inte finns några enkla, kraftfulla verktyg för skolorna att använda sig av.
        Gymnasieeleverna är ett steg ifrån vuxenvärlden där du troligtvis får sparken av dylikt beteende, oavsett om du ”kan visa upp kunskap”. Ge skolorna möjligheten att stävja skolk. Tre timmar ogiltig frånvaro = Du får gå om kursen/läsåret.

        Problemet där föräldrar ”står på elevernas sida” och sjukanmäler fast de ej är sjuka är ett större problem.

        Du säger att: ”Det finns fler orsaker: (3) att eleven behandlas illa av elever eller lärare i skolan, (4) att eleven har inlärningssvårigheter som skolan inte upptäckt eller tar hänsyn till.”
        Självklart, men grundlreglerna för ett system kan inte formas efter en minoritet. Då får man ha undantagsregler. Grunderna i ett system måste utformas efter den stora massan, det är själva grejen med ett system.

        • ChristerMagister skriver:

          Problemet är egentligen inte reglerna, utan hur de efterföljs. Även i gymnasieskolan har skolan en skyldighet att meddela frånvaron till vårdnadshavaren så länge eleven är under 18 år. Man har också en skyldighet att informera både huvudmannen (kommunen eller styrelsen) och CSN om hög frånvaro. CSN drar in elevens studiemedel om frånvaron överstiger 20% och även familjens försörjningsstöd kan påverkas i aktuella fall.

          Det är därför jag tycker att man ska vända sig till de ansvariga som brister (skolorna som inte meddelar frånvaron och huvudmännen som inte har inrättat rutiner för detta) i stället för att rutinmässigt skriva in frånvaron i elevernas betyg. En enklare, billigare och effektivare väg att gå tror jag.

          • Innuendo skriver:

            Problemet är just precis reglerna. Många föräldrar lägger inte två strån i kors för att mota iväg sin unge till skolan. Oavsett hur väl skolan informerar om frånvaron till den som har möjligheten att faktiskt dra upp ungen ur sängen och skicka iväg den till skolan så gör det föga nytta när sagda person inte bryr sig/orkar/förstår.
            Det måste finnas en konsekvens för eleven när den uteblir från skolan och skolorna måste ha stöd uppifrån när man genomdriver dessa konsekvenser.

            De ekonomiska incitament som rapportering till CSN kan ge fungerar möjligtvis i det fåtal fall där föräldrarna redan är i en ekonomiskt svår situation och dessa är det väl knappast man vill göra livet värre för. Inget bra verktyg alltså.
            Du skriver: ”Det är därför jag tycker att man ska vända sig till de ansvariga som brister (skolorna som inte meddelar frånvaron och huvudmännen som inte har inrättat rutiner för detta) ”
            I stället för att hoppa på skolorna så fort något i systemet ej fungerar kanske man någon gång kan gå till botten och se vad problemet är. Enda möjligheten för en skola att missköta denna rapportering är om föräldrarna missköter sitt jobb att få sina ungar till skolan. Skulle de sköta detta skulle ingen rapportering behövas.
            Rikta kritiken dit den hör hemma.

            • ChristerMagister skriver:

              Ja, det är ju också ett sätt att se det på… Det finns alla varianter, men jag tror inte att de stora problemen löses genom markeringar i terminsbetygen, de är ju i praktiken ingenting annat än ”lappar till hemmet” som jag skrivit tidigare. Liksom du är jag tveksam till att föräldrarna har så stort inflytande över dessa ungdomar, men jag tror inte heller att hot om markeringar i betyget betyder så mycket för dem.

              Jag tror fortfarande att det centrala är att ta reda på varför man skolkar, eller varför man hoppar av:

              http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/vi-maste-veta-mer-om-avhopparna_6178933.svd

              • Innuendo skriver:

                Absolut. Jag tror inte heller att skriva in frånvaro i betygen stävjar skolk på något sätt. Något måste förändras i grunden.

                När jag gick i skolan hade jag antagligen också skolkat en del om det sågs med lika blida ögon på från skola och föräldrar som det verkar göra idag. Det är för enkelt att skolka helt enkelt. Att ungdomar till och från tröttnar på skolverksamheten kommer nog alltid att ske, men får man lite mer skit om man skolkar jämfört med vad man får idag så tror jag inte det skulle skada.

              • Innuendo skriver:

                Även om jag inte, precis som du, inte tror att föräldrar har så stor inflytande över dessa ungdomar så anser jag å det bestämdaste att det är föräldrars skyldighet att skaffa sig stort inflytande över sitt barn. De vuxna måste vara mer aktiva i sitt barns liv och hjälpa dem fatta bra beslut.

              • ChristerMagister skriver:

                Visst är det föräldrarnas skyldighet, men det är en svår bit att ha inflytande över som lärare…

                Jag tror ärligt talat att man ser allvarligare på skolk i dag än tidigare, när jag gick i högstadiet/gymnasiet (mitten-slutet av 80-talet) var det då ingen i skolan som brydde sig speciellt mycket… Man hade väl en ”klassföreståndare” på papperet, men att man skulle ha någon slags personlig relation till och samtal med denne, som man faktiskt har i dag, var det inte tal om…

  12. Göran Tullberg skriver:

    SÖK ORSAKER – FINN LÖSNINGAR!

    Det finns två orsaker till skolk – (1) Möjligheter att skolka. (2) Ointresse för skolan.

    Håltimmar är en port till skolk. Det ständiga bytet av lärare, ämne och lokal gör att elever driver omkring i skolan utan fast förankring, utan sammanhang. När drivandet blivit en del av dagen, så följer sen ankomst – stanna kvar litet längre med kompissarna och sedan driften ut till skolket.

    Lösningen är samarbete – sammanhållna övningar under längre tid. Lärarna ser samma elever och saknar den som smiter. Koncentrationsläsning ger sammanhang. Snuttifiering ger brist på sammanhang – den bryter det som pågår.

    Undervisning måste engagera. Om eleverna verkligen deltat, så ökar intresset. Men med snuttefiering är det svårt att få medarnete och engagemang.

    • ChristerMagister skriver:

      Det finns fler orsaker: (3) att eleven behandlas illa av elever eller lärare i skolan, (4) att eleven har inlärningssvårigheter som skolan inte upptäckt eller tar hänsyn till.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s