Fusk?

Stavros Louca anklags för fusk (AB) men nekar:

Jag har gått igenom många nationella prov och katalogiserat de mest frekventa uppgifter som kommer upp, och några av dem var liknande i år”.
(AB, AB 2)

Hur det står till med fuskandet kan jag förstås inte avgöra, men att det går att lista ut ungefär hur frågorna kommer att se ut borde väl inte vara någon överraskning för någon?! Eleverna vet det (AB) och det borde väl alla andra också veta? Det här är ju ett tydligt exempel på ”teaching to the test” som vi brukar diskutera ganska ofta. Jag har sagt det tidigare; det går att drilla många elever till att klara av godkända resultat på de nationella proven utan att de egentligen förstår vad de håller på med.
Man lär sig till proven för att bevisa för lärarna att man kan, sen glömmer man bort det, säger eleven Isabella Marklund.

Det intressanta är vad vi ska dra för slutsatser av detta…

Uppdatering: ”Att klara de nationella proven har för många skolor blivit ett självändamål på bekostnad av verklig kunskap.” (SvD)

Mer på Skolgranskning.

Länkar till andra bloggar om: , , , , , , ,

Advertisements

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Det här inlägget postades i Debatt och politik, Läraryrket, Pedagogik, skolpolitik och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

15 kommentarer till Fusk?

  1. Trofinios skriver:

    Det går att drilla elever till att få G på nationella provet utan att de egentligen vet vad de håller på med. Det är sorgligt.

    Jag förstår att man vill ha liknande nationella prov för att kunna göra analyser över tiden, men jag irriterar mig något alldeles vansinnigt på att de nationella proven (I varje fall i matematik) är så förutsägbara (I synnerhet på G- och i viss mån på VG-nivå.). Det leder nämligen till att lärare väljer bort innehåll i kursen som de vet ej kommer att komma på provet, och därmed går eleverna miste om om en del viktiga matematikkunskaper. Jag har alltid önskat att de nationella proven är mindre förutsägbara så att lärarna tvingas behandla allt innehåll i en kurs för att kunna förbereda eleverna inför provet.

    Jag är kluven till nationella prov. Å ena sidan inser jag att det är ett viktigt instrument för analys och jämförelse, samt för att få viss likvärdighet i betygsättningen vilket är viktigt ur rättviseaspekt för eleverna. Men å andra sidan är jag långt ifrån säker på att den inverkan nationella prov har på undervisningen är gynnsam för elevernas kunskapsutveckling. På många gymnasieskolor utgår man nästan enbart från nationella prov i betygsättningen, vilket innebär att det nationella provet är det helt avgörande momentet på kursen (Något som prövningseländet tvivelsutan bidragit till.). Detta får till följd att vissa elever inte kommer igång med studierna med en gång utan skjuter dem framför sig och istället satsar på råplugg veckorna innan nationella provet (Och de har inte bara ett nationellt prov…). Sällan leder detta till bra resultat eftersom kunskaperna blir sittandes alldeles för ytligt, de har så att säga inte bearbetats in i hjärnkontoret. Slarvfelen och missförstånden blir legio på provet. Och när nästa kurs sparkar igång, som bygger på den tidigare kursen, så brister det i kunskapsförutsättningarna för att lyckas med den nya kursen.

  2. Plura skriver:

    Vad är det som är konstigt med detta?

    Tekniken praktiserade jag och mina teknologkompisar redan för 35 år sedan på Teknis.

    Betyg är inte alltid vad lärare tror att det är 😉

  3. Göran Tullberg skriver:

    DET SKALL INTE GÅ ATT FUSKA!

    Naturligtvis måste det ske en utredning om Stavros har fuskat. Skall han dömas, så bör det gå just till. Om han har gjort det, så kan fler göra det. Men om det går att fuska, så måste systemet ändras! DÄR LIGGER TYNGDPUNKTEN!

    Vilken uppgift skall centrala prov ha? Fyller de sin uppgift?

    Det gör de inte! Eftersom de måste ges till alla i en årskurs samtidigt och skall rättas både snabbt och lika för alla, så blir kravet på proven de skall vara LÄTTRÄTTADE!

    De tar inte upp alla mål som skall styra undervisningen. De tar inte upp de väsentliga målen. De kanske hamnar utanför målen för att bli lätträttade. De är meningslösa.

    Skolverket säger (ungefär): ”Sätt inte betyg efter centrala prov, de omfattar så litet av det som bör prövas.” Om en lärare sätter ett per steg högre betyg, så är det OK!

    Dessutom skall inte prov ligga fritt tillgängliga i fem dagar innan de skrivs. de skall komma samma sekund som de behövs utan att någon vet exakt hur de ser ut.

    Jag kommer ihåg att centrala prov vid tidigare tillfällen (70-talet) såldes till elever för runt 500:- innan de gavs. Jag menar att det stora problemet inte är om Stavros fuskat, vilket är ett problem, utan ATT det går att fuska.

    DE CENTRALA PROVEN FUNGERAR INTE SOM DE SKALL!

    DET SKALL INTE GÅ ATT FUSKA!

    PROVEN SKALL TA UPP ALLA MÅL OCH GES INDIVIDUELLT TILL ELEVER! DE SKALL INTE GES SAMTIDIGT TILL ALLA! DET FUNGERAR INTE!

    Betyg skall säkra elevers lärande, inte fördärva deras framtid, Skolan skall lära inte sortera eller förstöra elevers framtid. Som skolan gör nu!

    Tänk nytt! Tänk rationellt! Bygg en skola som lär alla elever!

  4. Soffan 21 skriver:

    Det är ett systemfel då läraren berömmer eleverna till stor del efter resultaten på NP. Men är det inte våra makthavare som på något sätt vill detta, fler NP och tester. Jag ser i åk9 lärare som tyvärr sätter slutbetyg med resultatet från NP som en stark värdemätare.
    Vad gäller TV-serien om klass 9a så kändes det lite märkligt med detta kunskapslyft som S lyckades med.

  5. Göran Tullberg skriver:

    Christer!

    Visst finns det stark politisk press på skolan totalt, inte bara på betygsättningen. När jag var lärare var det läraren som undervisade och satte betyg, nu är jag inte säker på att riktiga lärare finns längre, annat än som artefakter.

    Jag läste en artikel nr 2 av den där avskydde journalisten med z i namnet. Han som SKL och lärarutbildarna utnämnt till samhällets fiende nr 1. Han berättar att vem som helst kan bli lärare.

    En yngling som inte ens tagit studenten råkade stå i luckan på arbetsförmedlingen när en skola ringde efter en lärare. Han fick jobbet direkt, eftersom han ändå var där. Läs artikeln den är sedelärande!

  6. Killfröken skriver:

    Alltså…. Skolverket brukar på sina konferenser uppmana deltagande lärare att visa gamla nationella prov för eleverna som ett led i förberedelsearbetet. Det handlar inte om fusk utan om att ge eleverna möjlighet att visa vad de kan.

    Kanske är det för att jag jobbar med yngre elever (som skriver Nationella proven för år 3) men jag kan tycka att så gott som alla blir så nervösa att de inte kan koncentrera sig. De misslyckas på proven med sånt som jag VET att de kan. För att motverka det fenomenet tycker jag att det finns en poäng i att göra som Skolverket säga: visa strukturen på gamla uppgifter.

    Det som är underligt med Louca är väl att han också kan förutspå uppgifter som är av en karaktär som itne har testats förut. Då kan man inte peka på att man har katalogiserat gamla prov…

    Trevlig helg!
    //Killfröken

    • ChristerMagister skriver:

      Ja, som så ofta handlar det om en balans här; självklart ska eleverna arbeta med gamla prov för att lära sig strukturen, men undervisningen får inte fokuseras på att klara av proven i så hög grad att förståelsen blir lidande. Jag har sett så många elever som sitter och ”dribblar” med siffror utan att ha en aning om vad de egentligen räknar…

      Trevlig helg!

  7. Bertil Törestad skriver:

    Det eleven Isabella säger vet vi inte alls om det är rätt. Vi människor vet så lite om vad och hur vi egentligen lär oss. Mycket av lärandet sker på ett automatiserat, närmast omedvetet sätt.

    Om man klarar ett nationellt prov i matematik så gör man det! Hur man lärt sig är inte det viktiga. Om kunskapen sitter kvar beror på så många ting i livet.

    torestad.blogspot.com

  8. Kristian Grönqvist skriver:

    Personligen tycker jag att den här diskussionen är onödig. Om jag går i Bilskola så får jag en bok ur vilken alla frågorna i provet kommer att tas. Om jag klarar provet, får jag körkort. Det gäller bara alltså att plugga.

    För att citera Ingemar Stenmark;” Ja ha märkt, att ju mer ja träna, desto mer tur har ja…”

    • ChristerMagister skriver:

      För att förtydliga problemet: om vi lär en elev att räkna ut talet 28/0,2 utan att h*n förstår vad h*n håller på med, när ska kunskapen kunna användas? Hur ofta kräver någon att du ska räkna ut ett färdigskrivet tal i verkligheten? Och vad ska eleven ta sig till när ett riktigt problem dyker upp där h*n skulle ha haft nytta av sina räknefärdigheter? H*n vet ju inte vilken form av uträkning h*n ska utföra.

  9. Göran Tullberg skriver:

    Christer,

    Det du skriver om att förstå, inte bara gissa, påminner mig om när jag första gången som lärare mötte en klass som var botten i matte. De fick siffror och visste att de skulle addera. subtrahera, multiplicera eller dividera och gissade varje gång.

    Det första jag gjorde var att ge dem ett prov där det fanns högst en siffra i varje uppgift. Där var de ställda mer eller mindre alla. Typ: En affärsman har 25% pålägg på en vara. Hur stor rabatt kan han högst ge för att inte förlora av sitt eget inköpspris?

    Det fanns uppgifter som inte hade siffror alls. Utan matematiskt resonemang kunde de inte ens gissa svaret. Från den dagen började mina elever att resonera och förstå vad de sysslade med.

  10. Göran Tullberg skriver:

    Nationella prov är för dåligt organiserade!

    Enligt skolverket syftar de nationella proven i huvudsak till att:

    • stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning

    • ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapsmålen nås på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå.

    Proven skall också bidra till:

    • att konkretisera kursplanernas mål och betygskriterier

    • en ökad måluppfyllelse för eleverna.

    Börja från slutet på listan. En ökad måluppfyllelse för eleverna. Det är självklart det viktigaste för skolan om den skall vara lärande. Men om en elev behöver längre tid för måluppfyllelse, så får h*n inte det. Dessa prov hindrar måluppfyllelse eftersom de inte väntar tills eleven nått målen.

    Konkretisera kursplanernas mål och betygskriterier. Det gör de inte! Bara få mål finns med och de som finns med är anpassade för att provet skall vara lätträttat. Kriterier för betyg skall eleven veta innan provet, efteråt har eleven ingen nytta av dem.

    Ge underlag för i vilken utstäckning…. Det gör de bara om alla mål är med och om rättningen görs lika i alla klasser – vilket inte sker. Rättningen måste ske centralt eller kontrolleras centralt.

    Samma för ”stödja en rättvis bedömning”. Den kan aldrig bli rättvis om inte alla mål finns med och om rättningen är olika i klasser.

    Om nationella prov verkligen skall ha positiveffekt på kunskaperna, så måste de ges när eleven är beredd att ta provet. Det måste ges per dator och besvaras direkt uppgift för uppgift av rätt elev ensam. Resultatet måste bedömmas centralt eller kunna kontrolleras centralt om lärare rättar.

    Prov givna per dator från en bank av olika fast likvärda prov är både enklare, säkrare och billigare än de är nu. Dessutom hjälper de elever till måluppfyllelse i stället för att bidra till stress och felsatsning av utbildningen.

    Kemi är laborativt, men det finns inte laborativa prov i Centralt Prov. Därför lägger vissa lärare ner all laborativ utbildning och tränar CP när de skulle laborera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s