Skolk i betygen – ministerstyre?

Regeringen kör över tunga remissinstanser och beslutar inom kort att skolk ska anges i elevernas betyg. (SvD)
Jag har skrivit om detta flera gånger tidigare och hänvisar till dessa inlägg för min åsikt i sakfrågan (börja här).

Dagens fråga handlar i stället om känslan av ett ökat ministerstyre inom skolan; att Björklund kör över så tunga remissinstanser som barnombudsmannen , Skolverket och Skolinspektionen (GP, Expressen) med hänvisning till att ”kritikerna har fel attityd” tycker jag är anmärkningsvärt.

Tycker du att det är OK att regeringen kör över dessa myndigheter och detaljstyr den dagliga verksamheten i skolan? Om inte, hur ska vi hantera detta?

Uppdatering: En fortsättning på inlägget finns här. Även elevorganisationerna är skeptiska (SvD), Lärarförbundet: ”Skolk i betygen är fel fokus” (SvD),

Länkar till andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

Annonser

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Det här inlägget postades i Debatt och politik, skolpolitik och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

33 kommentarer till Skolk i betygen – ministerstyre?

  1. Emma skriver:

    Han säger ju att de som är experter i ämnet har fel. Så vitt jag vet tillämpar vi inte ministerstyre i Sverige. Jag ogillar Björklund ännu mer efter det här. Vi måste ju protestera på något vis, jag är dock inte riktigt säker på hur. Vad säger våra fackförbund (måste kolla)?

  2. Ping: Så skapar vi en bättre skola | Kent Persson (m) blogg

  3. Johan Olofsson skriver:

    Jag upplevde det som ett traditionsskifte efter regeringstillträdet 2006, och tror inte att Björklund personligen är ensamt ansvarig för att den nuvarande regeringen (kollektivt!) tar mindre hänsyn till tunga remissinstansers svar än tidigare regeringar (oavsett partifärg).

  4. Kristian Grönqvist skriver:

    Att jag helt håller med Björklund är naturligt. De tunga remissinstanser som hänvisas till är desamma, som har tyckt att betyg är dåliga, prov är onödiga och krav är tortyr av skolbarn. Det är på tiden att dess misslyckade remissinstanser struntas i.
    Att vända på ett sjunkande skepp är svårt, även när korkade remissinstanser inte lägger sig i.

    • ChristerMagister skriver:

      På det här sättet undergräver man ju sina egna myndigheter. Om din syn delas av regeringen är det bättre att lägga ner dem. Varför lägga resurser på versamheter som man sedan struntar i?

  5. Ordklyverier skriver:

    Jag förstår inte meningen med att skolk ska finnas med i betyget i timmar och minuter. Det finns ju med ändå i betygen. Det är få, om någon, som lyckas lika bra om de inte är i skolan som de skulle ha gjort om de vore där. Är de borta mycket försvinner också studiebidraget. Räcker inte det. Det handlar inte om att jag skulle vara emot krav på elever, utan att jag inte förstår vitsen. Ska vi skrämma eleverna till att komma till skolan? Varför skulle det lyckas? De som är sjuka eller mår dåligt, ska de sjukskrivas kanske? Jag tog studenten 1993 och min frånvaro står i slutbetyget. Den från sista året om jag inte minns fel. Det är inte många timmar som verkligen bokförts, runt 10-15. I realiteten var jag dock inte på speciellt många idrottslektioner och de sena tysklektionerna hoppade jag ofta över. Resultatet? Jag nådde med minsta möjliga marginal 3:a i idrott, typisk snäll 3:a skulle jag säga. Betyget i tyska blev 4:a istället för den 5a som jag kunde ha fått om jag bara ansträngt mig lite. Rätt surt att få höra det av läraren, trots att jag egentligen visste att det skulle bli så. Lärde jag mig något av att frånvarotimmarna stod med i betyget? Knappast. För mig är detta ännu en pseudoreform av Björklund. Låter kanske bra, men betyder i det stora hela absolut ingenting.

    • Emma skriver:

      Är det någon arbetsgivare som har brytt sig om de där frånvarotimmarna? Jag fattar inte poängen med att det ska stå med nu helt plötsligt. Jag har aldrig haft med det i något betyg och jag vet inte om det skulle ha gjort någon skillnad alls.

      Varför ska saker och ting ut på remiss om man ändå inte alls bryr sig om vad remissinstanserna tycker?

  6. Ordklyverier skriver:

    Och så svaret på din fråga: nej jag tycker inte att det är okej med ministerstyre. Det är inte första gången Björklund gör lite som han känner för. Ser illa ut.

  7. Ping: Hur motarbetar vi skolk? | Ordklyverier

  8. Göran Tullberg skriver:

    BETYG SKALL UNDERLÄTTA LÄRANDET!

    Hela skolan håller på att förvandlas från lärande till korrigerade och diskriminerande.

    Betyg skall underlätta elevers lärande och lärarnas organisation av lärande. Det är vad alla kunniga pedagogiska forskare säger.

    Politiker som vill makt och kontroll, men inte vet något om lärande har sagt att betyg skall användas för att sålla elever. Skall skolan sålla elever eller lära?

    Nu skall betygen också användas för att pricka elever som skolkar. Är det effektivt? Skall inte skolan kunna hämta eleven, prata förstånd med eleven och se till att han/hon sköter sig. Det gick bra i ”Klass 9A”. Hur krångligt skall det bli?

    Använd betygen för lärandet, inte för att sålla eller hota. De är inte avsedda för det.

  9. Kent Sundlöf skriver:

    Och jag som så sent som idag försökte försvara Björklund utifrån att jag tror att jag vet vad han vill egentligen. Jag måste ju vara dum i huvudet.

  10. Ping: En chefspappas vardag… » Konsekvenser av skolk, kan inte vara fel!

  11. Trofinios skriver:

    Du anklagar Björklund för ministerstyre.

    Fråga: Är det ett exempel på ministerstyre att gå emot remissinstanser?

  12. Maths skriver:

    Jag vill bara förmedla två länkar: en till inlägg i SvD och en till Lars H Gustafsson. Kan ge andra aspekter på frågan. De tar upp de aspekter av skolk som de själva kommit i kontakt med.

  13. Ping: Dagens paradox | Björn – om skola och utbildning

  14. Göran Tullberg skriver:

    Trofinios!

    Ministerstyre är när politiker tar över experter som vet och kan. Om en mister talar om för domare hur de skall döma, eller talar om för läkare hur de skall utföra operationer, eller talar om för lärare hur de skall undervisa – då talar vi om ministerstyre.

    Det är en ”baggis” för en lärare att stoppa skolk! Så varför gör de inte det?

    Det är andra som bestämmer nu. Tyvärr, tyvärr är det folk som inte vet eller kan sköta skolan som har förvandlat lärarna från ledare till slavar och tagit ifrån dem den inkomst de en gång hade och stoppat den i egna politikerfickor.

    Nu håller de på att döda svensk skola. I stället för att förebygga skolk eller direkt på dagen ta hand om skolkare, så missbruker de betyg för att försöka stoppa skolk.

    Skolk i betyget kommer inte att betyda ett sk-t. Betyg skall användas för att elever skall lära lättare och lärare kunna bättre organisera och följa lärandet. Nu används betyg för att sålla elever. Skolan skall lära inte sålla.

    Betyg används för att sänka elever och hindra dem få jobb.

    Politiker förstör vår skola. De tar över lärarens uppgifter. Det är ministerstyre. Nu kan ni lika bra göra av med alla lärare och låta politiker ta över skolan helt.

    • Trofinios skriver:

      Jag ställde egentligen en retorisk fråga: är det ministerstyre att gå emot remissinstanser? Givetvis inte.

      Innan man börjar kasta ur sig ”ministerstyre”, som är en ganska allvarlig anklagelse eftersom det är förbjudet i lag, så bör man ge något exempel som i varje fall tangerar ministerstyre.

      ”Skolk i betyget kommer inte att betyda ett sk-t.”

      Hur vet du det? Har du forskning till hands som styrker detta?

      Jag vet inte vilka effekter skolk i betyget kommer att få. Det jag vet är att skolket, i varje fall på gymnasiet, är alldeles för omfattande och att det leder till att alldeles för många elever misslyckas med sina studier, och att något måste göras åt det – omgående.

      • ChristerMagister skriver:

        Ja, ”ministerstyre” är kanske ett olyckligt uttryck om man börjar granska saken juridiskt (och jag skriver ju inte heller att det är det), men jag räknar med att du förstår vad jag vill ha sagt i alla fall? Både att en enskild minister helt tycks ha tagit över regeringens arbete inom detta område (det är i alla fall enbart Björklund som syns i media och sällan kan man hitta någon annan i regeringen som officiellt håller med honom) och att regeringen underminerar sina egna myndigheter.

        Vill man stoppa skolk så ska man ta reda på varför eleverna skolkar och rätta till det som behöver rättas till.

        Självklart ska all frånvaro (alltså även ogiltig frånvaro) både registreras och meddelas hemmet, men det ska ske omedelbart, inte i ett terminsbetyg och det finns det redan förordningar om. Det här handlar bara om en skriftlig sammanställning av det som redan redovisats och då är betygen fel dokument att använda (se mitt tidigare inlägg). Det finns ingenting som hindrar att skolorna redan nu gör detta dubbelarbete om de finner det nödvändigt, men det finns bättre sätt att göra det på än att skriva ett (högst osäkert) antal timmar i terminsbetyget.

        • Trofinios skriver:

          En undran: Om skolk i betyget skulle leda till högre närvaro skolan skulle du då acceptera skolk i betyget? Eller skulle du fortfarande vara emot eftersom det är ”fel” väg att gå?

          Personligen är jag mest intresserad av att närvaron förbättras. Om skolk i betyget skulle medföra bättre närvaro så måste det ha några väldigt tydliga negativa sidoeffekter för att jag inte skulle accpetera det. Detta grundar sig på min väldig enkla iakttagelse efter några år i yrket: den tydliga korrelationen mellan låg närvaro och dåliga skolprestationer, och därmed försämrade framtidsmöjligheter.

          • ChristerMagister skriver:

            Egentligen är jag inte så intresserad av att diskutera sakfrågan eftersom jag tycker att regeringens agerande är så mycket allvarligare, därför blir det lite kort.

            Jag tror att vissa elever kan förmås att förbättra sin närvaro med hjälp av en notering i betyget (snarast tack vare att skolan då har tvingats utföra ett arbete som de tidigare uppenbarligen försummat), men att denna elevgrupp är de som har minst problem och antagligen klarar sig bra i alla fall. I detta fall är det inga problem. Om man kan förmå de elever som skolkar på grund av att de har stora problem av olika slag (inlärningssvårigheter som skolan inte tar hänsyn till, mobbning osv) att öka sin närvaro med hjälp av en notering i betygen utan att åtgärda grundproblemet så är det däremot ett problem. Det finns en stor risk att dessa elever i stället missgynnas av att öka sin närvaro och att skolan inte tar tag i problemen eftersom närvaron har ökat ”tack vare dess kraftiga åtgärder…”.

            Jag har skrivit en hel uppsats om detta som du hittar här:

            http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/9700/skolk.pdf;jsessionid=689F68D123CEE0B39CD121469F5F8AB8?sequence=1

            • Trofinios skriver:

              Får väl läsa din uppsats eftersom jag tycker du spekulerar ganska friskt.

              Dock har jag en liten undran igen: menar du på allvar att det skulle vara svårare att åtgärda inlärningsproblemen hos en elev om eleven är i skolan?

              • ChristerMagister skriver:

                Nej, men att det är fel att ”tvinga” eleven till skolan utan att åtgärda problemen. Som jag skrev ovan: ”Vill man stoppa skolk så ska man ta reda på varför eleverna skolkar och rätta till det som behöver rättas till.”

                Det ena utesluter inte det andra, men fokus borde ligga på riktiga åtgärder, inte noteringar.

  15. Ping: Mycket väsen för ingenting | www.perolsson.nu

  16. coolaliaz skriver:

    Beslutet är felaktigt eftersom många av de elever man riktar sig till inte skärper till sig förrän skolket förs in i SLUTBETYGET.
    För många ungdomar är skolan mest en plats där man träffar kompisarna. Mellan snacket om vad man gjorde i helgen surfar man runt på utube och liknande upplevelsesajter. Ibland blir man störd i sms-andet av läraren som påminner om vad som ska hinnas med under lektionen. Nej, i SLUTBETYGET ska frånvaron tatueras in. Det första man gör då man tar emot eleverna på en skola kan vara att hålla upp två betyg – ett med noll frånvaro och ett med 27 % frånvaro. ”Betygen är lika bra , men frånvaron skiljer sig åt. Vem tror ni blev anställd då arbetsgivaren själv fick välja?” Det kan nämligen vara intressant för en arbetsgivare att veta både vad den ansökande KAN, och HUR OFTA denne kan. Ett förslappat beteende på gymnasiet tar man lätt med sig till sin första arbetsplats, och det vet arbetsgivaren.

  17. Kent Karlsson skriver:

    Björklunds skolkbetyg kan väl liknas vid att ta en Alvedon mot en avkapad arm, smärtan kanske dämpas en aning men armen är ju likafullt av. Som så mycket annat från nuvarande regering ger man medicin mot symtomen, inte själva sjukdomen! Att se sambandet mellan orsak och verkan är inte direkt regeringens starka sida. Att ställa frågan: Varför skolkar en del, är liksom inget som faller Björklund in!

  18. Göran Tullberg skriver:

    TROFINIOS!

    Läs vad Christer skriver: Det finns en bakomliggande orsak som mobbing, skräck för att misslyckas, drogberoende, dåligt sällskap o s v. Skolans uppgift är att ta hand om alla elever och hjälpa dem. Det gör man genom att ta reda på varför barn skolkar och hjälpa dem komma över sin rädsla eller ta itu med mobbing.

    Att bara trycka ned rädda barn ännu mer är inte fair play. Eller hur Profinius.

    Sedan skall du läsa vad jag skrev. Att missbruka betyg för fel ändamål förstör lärandet
    Det drabbar skolans huvuduppgift – att lära. Dessutom är det en långsam metod som kan fungera ibland, men oftare misslyckas. HUR VET JAG DET?

    Den metoden har använts tidigare. De forskare som studerat verkningarna säger att den är verkningslös eller nästinyill, medan politiker säger att den i alla fall lyckades ibland. Om du letar, så finner du det på webben.

    Men att gå hem till eleven och ta med honom/henne direkt på morgonen är den snabbare och effektivare metoden – långt-långt överlägsen att meddela i betyget och kanske få respons efter ett par månader. Därefter repareras eleven från skräcken för mobbing eller misslyckande. Kriminalitet i bakgrunden får polis ta itu med.

    SKOLAN SKALL VARA TRIVSAM OCH EFFEKTIV! DEN SKALL TA VÄL HAND OM SINA ELEVER!

    Så ser jag det. Hur ser du på skolan?

    • Trofinios skriver:

      Lägg ned den mästrande attityden GÖRAN TULLBERG!!!!! (Stora bokstäver och ! verkar ha blivit ett sätt att skrika i skriftlig kommunikation?)

      Vet du att elever blir nedtrycka om skolk står i betyget? Eller spekulerar du bara här?

      Sedan skulle jag vilja hävda att orsakerna till skolk skiljer sig en hel del åt mellan grundskolan och gymnasiet. Helena von Schantz fångar det ganska bra i följande bloggpost: http://helenavonschantz.blogspot.com/2011/05/skolket-och-skulden.html

      I min verklighet som är just gymnasiet finns det ett utbrett vaneskolkande som inte är kopplat till mobbing, skräck för att misslyckas, etc, utan för att det utvecklats en kultur där det är ok att komma att gå lite som man vill.
      Om skolk i betyget skulle skapa en känsla av allvar hos elever och föräldrar och därigenom leda till bättre närvaro, ja, då skulle jag nog acceptera skolk i betyget. Men jag tillstår att jag inte vet om så kommer bli fallet, jag har inte nagelfarit konsekvensanalysen, studerat hur det fungerar i andra länder, t ex Finland som har skolk i betyget.

      ”Men att gå hem till eleven och ta med honom/henne direkt på morgonen är den snabbare och effektivare metoden – långt-långt överlägsen att meddela i betyget och kanske få respons efter ett par månader.”

      Ja, men fullständigt orealistisk.

      ”Hur ser du på skolan?”

      Jag ser att skolk är ett gigantiskt problem som leder till misslyckade studier och försämrade framtidsmöjligheter (I många leder det till arbetslöshet, bidragsberoende, kriminalitet, psykisk ohälsa, självmord, etc.). Det smärtar mig något oerhört när jag tvingas sätta IG men där jag vet att om eleven bara hade haft bättre närvaro så hade det inte blivit något IG. För mig är det alltså a och o att få ned skolket, och jag tänker inte låsa mig vid att skolk i betyget kan framstå som orättvist och överdrivet disciplinerande för att avgöra om det bör införas eller inte. Korrelationen mellan skolk och skolprestationer är alldeles uppenbar. Och om skolk i betyget reducerar skolket och därmed leder till bättre skolprestationer, så är jag för skolk i betyget. Det är de verkliga konsekvenserna jag bryr mig om som lärare, inte snitsiga argument. Men som sagt, jag tillstår att jag inte vet huruvida det kommer att leda till bättre närvaro eller inte. Ett empirisk test kanske vore vägen att gå: inför skolk i betyget i 5 år och utvärdera sedan effekterna, har det lett till försämringar avskaffa det, förbättringar ha kvar det.

      • ChristerMagister skriver:

        Det finns elever med alla möjliga anledningar till att skolka och därmed en uppsjö av åtgärder som kan visa sig effektiva. Det är därför jag hela tiden påpekar att arbetet med att motverka skolk måste börja med att man tar reda på varför eleven skolkar. Jag kan inte förstå varför du tycker att vi ens behöver testa en generell lösning. Är det inte bättre att de som känner eleven väljer vilka lösningar som fungerar bäst? Det finns ingenting som hindrar att du redan nu skriver en sammanställning av elevens ogiltiga frånvaro om du bedömmer att det skulle vara effektivt. Se mitt nya inlägg om detta.

        • Trofinios skriver:

          Var påstår jag att skolk i betyget skulle utesluta undersökandet varför elever skolkar? Eller att man kan arbeta generellt? Eller menar du att skolk i betyget är oförenligt med andra arbetssätt?

          Är det inte bättre att de som känner eleven väljer vilka lösningar som fungerar bäst?

          Ok, nu är det grundskolan som talar märker jag. Eftersom jag själv arbetat på grundskolan så vet jag att närvaron där i regel är bättre än på gymnasiet, och att sannolikheten för att vaneskolkarna i grundskolan har någon form av problem är högre än på gymnasiet. I grundskolan präglades inte varje dag av utbrett skolk, något jag däremot upplever på gymnasiet. På den gymnasieskola jag jobbar nu vi försöker prata med eleverna som fort vi märker skolktendenser, vi kontaktar föräldrarna, eleverna är medvetna om att nävaro är central för goda resultat. Men i många fall är det ändå andra saker som drar än skolan . Vad vet jag, kanske skolk i betyget skulle ha en ytterligare effekt utöver den vi kan framskapa.

          Det finns ingenting som hindrar att du redan nu skriver en sammanställning av elevens ogiltiga frånvaro om du bedömmer att det skulle vara effektivt.

          Kommer det ha samma tyngd som att det står i betyget. Jag är inte så säker på det.

          • ChristerMagister skriver:

            Jag menar att den generella lösningen är just att alla ska ha en sammanställning i betygen.

            Även på gymnasiet måste ju någon på skolan känna eleven bättre än Jan Björklund och kunna avgöra om just h*n gynnas av en sammanställning eller inte?

            Kanske är det så att terminsbetygen har mer tyngd på gymnasiet än i grundskolan (där ett dokumenterat utvecklingssamtal antagligen ger bättre effekt) och då kanske detta borde ha riktat sig enbart mot gymnasiet?

  19. Ping: Skolk i betygen (uppföljning) | Christermagister

  20. Göran Tullberg skriver:

    TROFINIOS!

    Överskrifter skrivs med stora bolstäver. Du läste vad Christer skrev om att man bör söka orsakerna för att lösa problemen. Det räcker inte med att peka ut skolk, utan bakomvarande problem skall lösas.

    Du skrev: ”Jag ser att skolk är ett gigantiskt problem som leder till misslyckade studier och försämrade framtidsmöjligheter (I många leder det till arbetslöshet, bidragsberoende, kriminalitet, psykisk ohälsa, självmord, etc.). ” (Slut citat)

    Du skriver också att om läraren hämtar eleven hemma så går det snabbare, men det är omöljigt. Men det är det ju inte. Du såg Stavros göra det i ”Klass 9A”. Han gick runt och samlade elever från korridorer och även hemifrån. Sedan kom eleverna av sig själva och efter någon vecka anns inga problem med skolk eller sen ankomst.

    Du skrev om vaneskolk i gymnasiet. Det skall vi inte ha. Det pekar på att skolan inte är effektiv. På ytan verkar det som om lärare är för tillåtande, men det är värre än så. Organisationen i skolan ger varken elever eller lärare intresse av att arbeta effektivt.

    (Nu kommer de stora bokstäverna)

    KONCENTRATIONSLÄS SÅ ATT ELEVER OCH LÄRARE KAN SAMARBETA. NU SPRINGER ELEVER RUNT FRÅN EN LÄRARE TILL NÄSTA.

    Jag menar att skolans organisation inbjuder till ”vaneskolk”. Det bör vara ”en lärare + en klass”. Vi samarbetar och utnyttjar tiden maximalt. Tar rast när vi vill vila, inte för att en klocka ringer. Jag har arbetat så, där skolkar ingen, men det syns direkt om någon i min lilla skara inte är där eller försvinner.

    När jag skriver att politiker trycker ned elever, så vet jag inte om eleverna känner av det, men det är politikernas avsikt att trycka till eleven så att det känns – eller hur?

    Jag är ledsen för att du tycker att jag skriker. Det som är viktigt skriver jag med stora bokstäver. Då skall du se det så att det är en viktig del av inlägget. Många gör så.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s