Tester hämmar nytänkande i utbildningen

I en artikel från Nordiska rådet läser jag att en studie visar att ett ökat bruk av tester, ”så som PISA, i många fall leder till att faktakunskap och mekaniska färdigheter betonas på bekostnad av problemorienterad utbildning och kreativitet.”

Att tester leder till ytinlärning och att undervisning som i för hög grad satsar på detta ger eleverna en typ av kunskaper som snabbt glöms bort är förstås inget revolutionerande yttrande för dig som läser den här bloggen. Nej, jag tror faktiskt att i stort sett alla inser detta… Men det handlar inte om antingen eller. Inom utbildningssystemet har vi ett behov av att regelbundet mäta elevernas kunskaper på ett något så när objektivt sätt, främst i utvärderingssyfte för organisationen. Som i så många andra fall handlar det om att hitta en vettig balans här. Mer intressant tycker jag att målbilden i detta yttrande är:

Utbildningssystem som gör elever och studeranden kreativa, flexibla och innovativa är en av de viktigaste förutsättningarna för att de nordiska länderna skall kunna bevara sin konkurrenskraft i den globaliserade kunskapsekonomin inom de kommande åren.

Jag tycker att det är sällan jag hör skolpolitiker yttra något mer djuplodande om de yttersta målen med vårt utbildningssystem än att ”vi ska ha kunniga elever”… Jag önskar att skolpolitikerna kunde lyfta blicken från detaljerna lite oftare och i stället tala om liknande långsiktiga mål. Har man väl gjort det så kan man sedan börja diskutera hur man ser på frågan om att balansera ett kontrollsystem som leder till ytinlärning mot en undervisning som leder till kreativa och flexibla individer. Nordiska rådet skriver:

Det handlar enligt forskarna om att gå från traditionell undervisning, där entreprenörskap uppfattas som särskilda aktiviteter och kurser i enskilda ämnen, till en innovativ undervisning, där entreprenörskap blir ett tankesätt som genomsyrar utbildningssystemet.

P.S. Just PISA-testerna tar mycket stryk från danskt håll nu. Häromdagen skrev jag ett inlägg om Validitet i TIMSS och PISA där jag tog upp att rankingen ifrågasattes av en dansk statistikprofessor och i ny artikel skriver han nu att PISA-resultaten baseras på gissningar.

Länkar till andra bloggar om:
, , , , , , ,

Annonser

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Det här inlägget postades i Debatt och politik, flumpedagogik, Pedagogik, skolpolitik och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Tester hämmar nytänkande i utbildningen

  1. Trofinios skriver:

    Och för att ge konkurrenskraften den där lilla extra injektionen blir väl det logiska slutsteget spetsutbildingar i entreprenörskap (”För särskilt innovativa, flexibla och kreativa elever med förmågan att starta företag redan i det initiala skedet av puberteten. ”).

    Skämtåsido. Jag förstår vikten av entreprenörskap och att skolan har en mycket viktig roll vad gäller vår framtida konkurrenskraft. Men ibland blir jag en smula oroad av detta fokus på vår konkurrenskraft eftersom jag tycker det skymmer vad som för mig är minst lika viktig -i synnerhet för eleven själv och även vår demokrati- nämligen bildning. Huruvida ett utbildningssystem som genomsyras av entreprenöriellt tänkesätt är förenligt med ett bildningsanspråk är svårt att säga. Hur ser det ut när ett entreprenöriellt tänkesätt genomsyrar till exempel historieundervisningen?

    • ChristerMagister skriver:

      Det här med att anpassa utbildningssystemet så att det främjar vår konkurrenskraft handlar ju i grund och botten om att säkerställa att eleverna i framtiden är anställningsbara… Men självklart är bildning och demokrati viktiga begrepp att ha med i debatten och även de saknas ofta tycker jag. (Läroplanen är fylld av dessa tankar, men jag tänker i första hand på mediadebatten.)

      Tänker jag på begreppet ”entreprenöriellt lärande” har även jag svårt att se hur det ska gestalta sig i historieundervisningen, men om vi i stället tänker på den tidigare meningen om undervisning ”som gör elever och studeranden kreativa, flexibla och innovativa” så är det lättare. Då kan det ju t ex handla om att lära eleverna hur och var man kan hitta information om den svenska kungalängden i stället för att träna dem i att rabbla den utantill och sedan om att låta dem använda olika kreativa sätt att redovisa på…

      • Trofinios skriver:

        Det jag undrar lite är om innovation, flexibilitet och kreativitet har en speciell innebörd eller givet ett fokus i en entreprenöriell kontext. Om inte varför används då ordet entreprenöriell? Kanske tjänar det bara som ett samlingsbegrepp för innovation, kreativitet, etc?

        I artikeln du hänvisade till står att läsa:

        Denna nya pedagogik handlar inte om att sätta fler ämnen på schemat, men snarare om att förnya undervisningsmetoder och utbildningarnas tillrättaläggning.

        Man undrar lite vad det är i dagens undervisningsmetoder som saknas och vad som menas med tillrättaläggning. Det exempel du gav om hur nyckelord som kreativtet, etc. skulle kunna ingå i historieundervisningen ser jag strängt taget inte som något nytt utan något som faktiskt redan förekommer (Dock kanske inte i tillräcklig utsträckning.). Kanske man överdriver när man säger ”förnya” och menar egentligen bara mer av vissa metoder som används i för liten utsträckning.

        En sista iakttagelse: I mina öron låter det ändå lite som att Nordiska Rådet vänder sig mot en traditionell typ av undervisning eller det som i debatten kallas ”katederundervisning”. Och samtidigt har vi Björklund som vill se ett återupprättande av katederundervisning. Man kan väl kallt konstatera att det är inte lätt att vara lärare om man vill försöka motsvara omgivningens önskemål

        • ChristerMagister skriver:

          Dels är det nog så att det snarare är Björklund än du och jag som borde läsa den där texten ( 😉 ) och dels så talar de ju inte bara om Sverige, utan om de nordiska länderna. Vad är ”nytt” på Island? Jag vet inte…

  2. Kristian Grönqvist skriver:

    Det här är verkligen en slamkrypare formad av icke-testförespråkare i sk vetenskaplig förklädnad. Hur i helsike skulle själva testet påverka inlärningsförmågan?
    Det är ungefär som att hävda att läkarundersökningar får folks hälsa att försämras.
    Tror Ni på det Tror Ni på allt.

    • ChristerMagister skriver:

      Det som påverkar är att man arbetar mot att få höga resultat på ett specifikt test genom att fokusera på utantillkunskaper. Säg att du vet att du kommer att få ett test på Sveriges alla landskap, floder, sjöar, berg och större orter. Självklart börjar du råplugga just dessa saker och antagligen kommer du att få höga resultat på provet. Forskning visar att denna typ av kunskap snabbt glöms bort. Om du inte kommer ihåg speciellt mycket av vad du ”lärt” dig, vad är det då för mening? Är inte tiden du la ner på att plugga dessa fakta totalt bortkastad, oavsett hur högt resultat du fick på provet?

  3. Ping: Den ensamma läraren och kunskapen | Christermagister

  4. Kristian Grönqvist skriver:

    Snälla Christer.

    Nu håller jag inte alls med Dig. Det är bättre att läsa en gång en ingen gång, hur Du än fösöker få prov att verka förkastliga. Två gånger är ännu en gång bättre. Plugga är mycket bättre.

    • ChristerMagister skriver:

      Bättre än vad?

      Jag skulle hellre ha lagt tiden på en mer motivationshöjande och innehållsbaserad undervisning med inslag av informationssökning. Målet skulle inte vara att eleverna kunde alla landskap, floder, sjöar, berg och större orter utantill, men att de skulle kunna ganska många och dessutom komma ihåg dem och veta hur de tar reda på informationen som de inte kan memorera.

      Här kör vi med grova förenklingar 😉 , men om mitt sätt medför att eleverna efter 4-5 år kommer ihåg fler fakta än de som ”råpluggade” och dessutom är bättre på att söka kunskap som de saknar; är inte det bättre?

      Som sagt, grova förenklingar, men det här är kärnan av vad som diskuteras.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s