Färre lärare som jobbar mer

Skolgranskning, som är det nya namnet på det som tidigare kallades Skolraset, har man fått in ett anonymt tips. Det handlar om Mariestads kommun där man vill spara in på 30 lärartjänster genom att ge övriga lärare 2 timmars extra undervisningstid.
….Generella uttalanden är förstås svåra, men det är rimligt att räkna med att två timmars extra undervisning betyder minst 4 timmars extra arbete. Alla lärare i Mariestads kommun kommer alltså att få 4 timmar mindre tid till sina nuvarande elever framöver… Leder det till det skollyft vi alla vill se tror du?

Länkar till andra bloggar om: , , , , , , , , ,

Annonser

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Det här inlägget postades i Debatt och politik, Läraryrket, skolpolitik och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

24 kommentarer till Färre lärare som jobbar mer

  1. Anna Kaya skriver:

    Hur pass långt tänker man som politiker (tar jag för givet?) om man tror att man får samma eller bättre resultat om man låter färre lärare göra samma jobb? Jösses.

  2. Trofinios skriver:

    I Kunskapsskolan ligger snittet på 27 undervisningstimmar per lärare – att jämföra 20 i riket. Arbetar lärarna ihjäl sig på Kunskapsskolan kan man undra? Enligt egen utsago inte. Det höga antalet undervisningstimmar har möjliggjorts med hjälp av en central Kunskapsport som både lärare och elever använder, ty härmed behövs inte lika mycket tid avsättas till för- och efterarbete. Skolan presterar ganska bra resultat och några tecken på betygsinflation finns inte.

    Svenskt Näringsliv använder flitigt Kunskapsskolan för att argumentera för friskolans förträfflighet (I boken ”Den orättvisa skolan” utgiven av Svenskt Näringsliv avsätts mycket utrymme åt Kunskapsskolan.). Många (fri)-skolor tror jag sneglar på Kunskapsskolan (På den friskola jag arbetade fram tills i julas fanns det tydliga ambitioner att utvecklas i en liknande riktning som Kunskapsskolan.). Lärartätheten kan hållas låg och kostnader för läromedel kan reduceras kraftigt.

    Personligen är jag inte tillräckligt insatt för att en välgrundad uppfattning om jag tycker Kunskapsskolan och deras arbetssätt är bra eller dåligt. Det är ett spännande exempel att följa och troligen finns det en del att lära här.

    Om Kunskapsporten står att läsa på hemsidan:

    Kunskapsporten är vår egen webbportal där du alltid har tillgång till skolans läromedel och resurser. Du kommer åt dem överallt där det finns Internet, alltså även hemifrån.

    Här finns alla steg och kurser med förslag på arbetssätt, uppgifter och resurser i form av läromedel, texter, uppslagsverk, språklexikon som Wordfinder, manualer, studietips, dagsfärska nyheter m.m. Till varje kurs finns tydliga mål och beskrivningar av vad du ska lära dig och vad som krävs för att uppnå betygen G, VG respektive MVG.

    Materialet på Kunskapsporten uppdateras ständigt och du slipper gamla texter och uppgifter som passerat sitt
    »bäst före-datum«. Dessutom utvecklas och förbättras innehållet hela tiden av de bästa lärarna på alla våra skolor. Ingen annan skola har samma upplägg för att säkra kvaliteten på undervisningen.

  3. Dan Svanbom skriver:

    Kunskapsskolans självstudieverksamhet kanske passar de som fixar den strukturen men jag tror att det vore förödande att implementera den till alla i Sverige. Missförstå mig inte; det är bra att den modellen finns för elever att välja men det vore taskigt att inte låta elever ha möjlighet att välja något annat.

    Jag vet många som återvänt från Kunskapsskolan eftersom de inte klarat av strukturen och behöver bli lärarledda på ett helt annat vis. Själv har jag suttit många timmar med systerdottern för att hjälpa henne med mattemålen. Sedan undrar jag om det finns siffror på hur många dyslektiker, Asperger, ADHD och andra elever som kräver något mer som Kunskapsskolan tar emot?

    Jag hoppas jag har fel i mina funderingar.

    • Trofinios skriver:

      Beskrivningen av deras Kunskapsport antyder visserligen viss grad av självstudieverksamhet men du menar att det inslaget är ganska stort, eller rent av dominerande. Vilken roll har då lärarna om de har 27 undervisningstimmar per vecka, går de mest runt och hjälper när eleven stöter på problem? Jag är uppriktigt nyfiken.

      Av det jag läst vet jag att skolans elever i huvudsak kommer från ganska starka socioekomiska förhållanden, och att en del har pekat på detta som skälet till de ganska goda resultat många av deras skolor uppvisar. Men även deras SALSA-värde är klart positivt. Dock kanske det är som du säger att deras arbetssätt inte passar alla utan företrädesvis elever som har stark support hemifrån.

      Hursomhelst, om resultaten talar sitt entydiga språk bör man i varje fall vara beredd studera deras arbetssätt närmare, vilka fördelar och begränsningar det har. Något kan man alltid lära sig.

      • Dan Svanbom skriver:

        Utan att veta så gissar jag på att det krävs hög förmåga att självstudera (därmed inte sagt att det är dominerande). Detta säger jag med den erfarenhet jag har av de elever (och släktingar) som gått där.

        Sedan vet jag inte om jag skulle vilja hävda att det inte förekommer någon betygsinflation. Vet att man för något år sedan här fick på fingrarna för att man inte ombesörjde att ALLA elever gjorde de nationella proven. Sedan vill jag minnas att deras betyg skiljde sig en del från NP här i Västerås för något år sedan vilket KAN tyda på betygsinflation. Med det vill jag inte säga att de inte får skilja åt.

        Just när det gäller friskolor blir jag lite ambivalent. Jag tycker det är bra att det ger elever möjlighet att välja en struktur som passar dem, det är bra för individen och samhället men samtidigt så gillar jag inte att tex. betyg blir ett verktyg som används för att locka nya kunder. Då ser jag stora risker till att det blir betygsinflation men jag vill inte ha fler nationella prov som styr betygssättningen för att komma till rätt med det.

        • Morrica skriver:

          Kunskapsskolan bygger i hög grad på självstudier, men inte självstudier som i ensamstudier, utan självstudier som eget ansvar för att det som ska genomföras genomförs. Varje vecka gör eleven, tillsammans med sin personliga handledare, en veckoplanering, och varje dag gör eleven, tillsammans med lärare, en dagsplanering. Dessa följs upp inte bara av eleven, utan också av lärare. Varje dag erbjuds föreläsningar och workshops i olika ämnen, och lärarna rör sig hela tiden i lokalerna och är tillgängliga. Dock har eleverna själva ansvaret för att säga till om de behöver hjälp (även om de får stöd i detta av att lärarna frågar om de behöver hjälp och hur det går etc)

          Om eleven halkar efter i sin individuella terminsplanering kontaktas föräldrarna genast, och en reviderad plan som tar hänsyn till sakernas faktiska läge upprättas.

  4. Trofinios skriver:

    Lite off-topic. Är det inte lustig att i dessa när informationsteknologin ger oss möjlighet att dela med av och ta del av varandras kunskaper så har lärarna ännu inte i någon större utsträckning skapat platser där de gör kan göra detta? Varje lärare sitter inne med en mängd kunskaper, insikter, erfarenheter, goda idéer till allt från provuppgifter, lektionslaborationer, projektarbete och hur de är kopplade till målen, till hur svårigheter med det och det momentet kan tacklas bra. Jösses vilken bank att gräva ur om man finge ta del av allt detta! Man bidrar själv och tar del av andras bidrag, man följer upp, kommenterar och utvecklar. Öppet för alla, släng alla lärarhandledningar – vi är varandras handledare!

    Tid och energi sparas (Äntligen 45-timmars arbetsvecka?) eller kan kanaliseras mot andra viktiga aspekter som väntar på välförtjänt uppmärksamhet. Kvalitén på undervisningen höjs givetvis, jag menar, det kanske är 15 lärares djupa kunskaper och goda idéer som du väver in med dina egna kunskaper och idéer när du förbereder en lektion. Ny i yrket? Det är lugnt, du behöver inte arbeta ihjäl dig genom uppfinna hjulet på nytt varje dag, anslut din hjärna till Big Brain (Platsen för vår samlade hjärnkraft. ;)) och det blir fart på synapserna. Följden blir att det inte behöver ta två år tills du verkligen ser eleverna för första gången.

    Ok, jag skenade iväg lite, men jag antar att idén framgick och jag är säker på att många lärare har tänkt i liknande banor. Jag vet att det finns provbanker, etc. redan idag men mer kan göras.

  5. Anna Kaya skriver:

    Big Brain! Härligt! Jag har också förundrats att det inte finns fler sätt att dela kunskap och erfarenheter med varandra men när man t ex kollar på lektion.se så slås man ju av att det som andra gör för andra elever nästan aldrig passar mig och mina elever.

    Det samma gäller LPP-banker etc, bra tanke men det går ju aldrig att ta någon annans arbete rakt av. Det är nog den största anledningen till att just läraryrket inte har ”kunskapsbanker” att hämta ur därför lät det intressant det som skrevs om Kunskapsskolans ”port” eller vad den hette. Är det lärarna själva som lägger upp sitt eget, för sina egna elever, eller ”måste” lärarna använda material som någon annan lagt upp (vilket det borde vara om man nu ska spara tid).

    Nåja, när det gäller dela kunskaper och erfarenheter med varandra så tror jag mycket på http://skollyftet.wordpress.com. En plats för samlad kunskap, samlade tankar och såklart även många inspirerande exempel. Vill du bygga vidare på Big Brain under Skollyftet är du varmt välkommen! (Sorry, Christer för ”reklam” i din blogg! :))

    • Trofinios skriver:

      Jag tror inte heller det funkar så bra att efterhärma vad andra har gjort, varje klass är unik och det måste man beakta. Men vad jag tror hårt på är att få en bild av olika sätt att undervisa ett visst moment och relatera sina egna idéer till det. Jag är nämligen av den bestämda uppfattningen att om man vill utveckla sig själv och sin undervisning så måste man ha jämförelsematerial till hands. Och det är just detta som ofta saknas för lärare – de är instängda i sin egen värld (klassrummet) och ser bara sin egen undervisning. Men för att kunna utvärdera och förbättra behöver man kunna kontrastera mot något annat. Det är helt fantastiskt hur tankarna går igång om man tar del av en annans lärare tankar kring olika undervisningsmoment eller ännu bättre själva undervisningen. Frågorna poppar direkt upp i huvudet: Ahh han/hon gör så, det var ganska smart! Varför gör han/hon på det viset? Så gör inte jag, här får jag tänka till. Oj, vilken bra genomtänkt labbövning. Etc. Vad vi lärare behöver är helt enkelt att få syn på varandra och dela med oss av våra kunskaper, insikter, idéer, etc.

      Hur det bäst görs tål att tänkas på, men att IT kan spela en central roll är jag helt övertygad om. Redan idag finns det ju ansatser som man skulle kunna utveckla ytterligare. Skollyftet är en lysande sådan ansats.

  6. krilleyberg skriver:

    Det som väl kan vara ytterligare intressant att tillägga i detta fal är att ett av BUN´s mål under 2011 är ”fler vuxna i skolan”. Lär jag läste BUNAU protokollet i onsdags blir man minst sagt förvånad. Det finns ingen konsekvens eller långsiktighet i vad politikerna gör. De räknar bara pengar. Kvalitet är sekundärt för dem. Jag nästan hoppas att det blir en föräldrareaktion på detta. Vi som jobbar i verksamheterna har inget svar tillbaka på dessa tilltag. Man blir mörkrädd…vart skall det sluta??
    /krille

    • Maths skriver:

      Kan tänka mig det. Där man under perioden från slutet av andra världskriget fram till 80-talet genomförde reformer för att utveckla landet, tävlar man nu om att ha lägst skatt. Snart passerar vi 1960 (grundskolan), från fel håll, och fortsätter bakåt i tiden.

  7. Jan Lenander skriver:

    SUCK! ja det verkar som att man tror att det bara är att pressa mer ur lärarna. Det beror förstås på att man inte vet något om effekterna på elevernas kunskaper. Inkompetent ledarskap.

  8. ChristerMagister skriver:

    Kunskapsskolans portal kan vi definitivt lära oss något av, varför har inte alla skolor en portal där kalendarium, beskrivningar av aktuella uppgifter/arbeten och material finns att hämta?

    Morricas beskrivning av arbetssättet ovan är vacker, men utan att starta någon total bashning av Kunskapsskolan så måste jag säga att jag hört fler negativa berättelser än goda. Dessutom skulle jag personligen inte vilja arbeta efter någon annans planering så strikt.

    @krilleyberg, jag tror att det bästa svaret på liknande tilltag är att göra en slags tidsstudie av en normal vecka. Ta ett schema med lektionerna på och addera rimlig tid till för- och efterarbete, möten, föräldrasamtal (genomsnittligt) mm. En fråga som dyker upp i sammanhanget är förstås hur man gör under de perioder när ”allt kommer på en gång”; nationella prov, skrivande av omdömen/IUP och utvecklingssamtal.

    • Morrica skriver:

      En mycket relevant och viktig fråga – varför har inte varenda skola i Sverige det? Förstår man inte poängen med det? Tycker man det verkar jobbigt och svårt? Har man inte lust? Saknar man kunskap om hur man gör? Eller vill man inte riskera att föräldrarna och omvärlden får alldeles för mycket insyn i skolvardagen?

      Jag vet inte, antagligen är det olika skäl på olika ställen, men konsekvensen blir densamma – kommunikationen haltar fram, om den överhuvudtaget blir av.

  9. coolaliaz skriver:

    Jag kommer i ett första steg att avstå från öl från Mariestad i väntan på att deras lokalpolitiker tar sitt förnuft till fånga vad gäller aviserade lärarneddragningar. Sedan kanske jag tvingas dra åt tumskruven ett snäpp till med Mariekex – de är väl från orten?
    Nej skämt åt sidan, som slaktarn´sa – Tyvärr verkar vi lärare på allvar behöva ta upp striden mot vissa ansvarslösa och insiktslösa politiker. Att vi stampar med foten i en lokal hörna av cyberrymden kommer inte att få dem att darra. Hur ska vi organisera oss?
    Mejlbombning? Sätta upp för temat lämpliga elevpjäser som turnerar runt?

    • ChristerMagister skriver:

      🙂

      I det aktuella fallet borde kanske den pedagogiska ledningen i skolorna på orten skriva en konsekvensanalys (rektorsgruppen?). Föräldrareaktioner tycks annars vara det mest effektiva.

      • Linda O skriver:

        Konsekvensanalyser borde alltid göras, men det händer inte så ofta.

        • Morrica skriver:

          Det är dags att skolan börjar prata politiska med politiker. En tydlig konsekvensanalys med både långsiktiga och kortsiktiga konsekvenser pedagogiskt presenterade är konkret och handgriplig, och ger politikerna mycket mer information än aldrig så många namninsamlingar och gulliga skolbarnsdemonstrationer.

  10. Linda O skriver:

    Allt för vanligt tyvärr att arbetsbördan ökar utan att konsekvensbeskrivningar görs. Vår kommun har tidigare köpt platser för elever som behöver specialskolor. Dessa elever ska nu in i vår verksamhet utan att resurser tillförs. Många goa kronor till kommunen.

  11. ChristerMagister skriver:

    Jag är som sagt inte så insatt i fackliga frågor, men jag tror att kommunen/rektor bryter mot någon lag/förordning om man inte gör en konsekvensanalys vid liknande förändringar.

  12. Jan Lenander skriver:

    Kunskapsskolan är ett intressant studieobjekt som ger nya perspektiv.

    Utförliga läromedel har betraktats som dyrt och att slaviskt följa dem har beskrivits som urtråkigt för eleverna. Nu skapas detaljerade läromedel och strikta planeringar men under ett nytt namn som del av Kunskapsskolan.

    Det intressantaste är dock att det här är ett sätt att få mer homogena grupper tvärtemot det som sedan länge genomsyrat skolan kring att heterogena grupper skulle vara bäst.

    Kunskapsskolan är inte dålig men jag anser att den är en gigantisk återställare i snygg förpackning. Jag hoppas detta skolrecept analyseras ordentligt och att vi slipper att höra ”lär av de som lyckas” pekande på Kunskapsskolan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s