Resultaten försämras ytterligare

Den senaste Pisaundersökningen visar att resultaten i den svenska skolan har försämrats ytterligare. (DN, SvD, Skolverket)

Metta Fjelkner talar om att lärarna undervisar för många elever, om att staten måste ta ett större ansvar för att bryta segregationen och om att skolan måste bli en mer attraktiv arbetsplats. (SvD) Jag håller med om detta och ber er att även snegla på mitt förra inlägg: Recept på skolutveckling. På det nationella planet tycker jag att ovanstående, och kanske framförallt Jan Jönssons förslag om att lyfta de hårdast drabbade skolorna, är vettigt men även på en mer lokal nivå finns mycket att göra.

Som jag skriver i det tidigare inlägget studerade jag i går en massa grafer och tabeller över ”min” skolas resultat och slutsatserna blev desamma som Skolverket redan tidigare har dragit; i första hand misslyckas vi med elever som är födda utomlands, pojkar och med elever från hem utan studietraditioner. Jag tycker mig också se att det i majoriteten av fallen är läs- och språkförståelsen som sätter käppar i hjulen för eleverna, i stort sett oavsett vilket ämne det är som de misslyckas i. De kan läsa rent tekniskt, men har inte ordförståelsen eller den grammatiska förståelsen som krävs för att klara av den mer avancerade undervisningen i år 6-9.

Pojkarna är ett kapitell för sig (tryck på kategorin ”genus” i högerspalten) men när det gäller de andra grupperna tycker jag att det finns några åtgärder som är akuta; alla lärare måste bli bättre på att undervisa elever med ett annat modersmål, arbeta mer medvetet med språkförståelsen och vi måste på något sätt erbjuda studiehjälp på eftermiddagarna till de elever som behöver det.

Länkar till andra bloggar om: , , , , , , , , ,

Annonser

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Det här inlägget postades i Debatt och politik, Läraryrket, skolpolitik och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

48 kommentarer till Resultaten försämras ytterligare

  1. Vincent skriver:

    Håller med dig om det mesta men det finns ett stort problem med det fria skolvalet som gör att sämre skolor dräneras på kompetens och engagemang vilket är mycket svårt att ”kompensera för” vilket är Jan Björklunds diffusa recept. Allt är ju sossarnas fel och när sossarna styr så är allt de borgerligas fel… Skolpolitikerna leker med människors välmående och framtid utan att tänka på några andra än sig själva. Det är dags att vi får en ny generation politiker som tar ansvar och som inte bryr sig om ifall man ska vara liberal och modern eller inte utan där vetenskapliga fakta styr besluten. Jan Björklund behöver nog lite ytterligare utbildning innan han platsar i en regering. Skrev lite om hans reaktioner och Pisa-resultaten själv:

    http://www.minabetraktelser.se/jan-bjorklund-vagrar-aterigen-inse-fakta_20101207.html

  2. Plura skriver:

    Hör att myterna haglar. Det är inte på riksplanet problemet ligger. Det är åter igen okunniga kommunpolitiker och offerinriktade skolledare och lärare som inte klarar att göra sitt uppdrag.

    Där ligger bakläxan. Skyll inte på fritt skolval. I en värld där konkurrens finns är det alltid de som kan prestera som överlever. Kanske vore det nyttigt om de dåliga skolorna gick över styr. Kommunerna måste ju alltid fixa skolgång för dem som går i den obligatoriska skolan.

    • Christermagister skriver:

      Jo, men de ”dåliga” kommunala skolorna går ju inte överstyr. Kommunen fortsätter att driva dem på samma sätt år efter år trots att inte ens hälften av eleverna når gymnasiebehörighet. Kanske blir det ändring nu när Skolinspektionen får större befogenheter, men jag har svårt att se hur böter eller ens tvångsförvaltning ska kunna förbättra situationen; vem ska ta över dem? Om den beredskapen finns, varför används den inte? Varför inte göra som Jan Jönsson föreslår; ge skolorna ”fri budget” för att genomföra sitt förändringsarbete?

      Ansvaret ligger just nu på kommunnivå, men det är ju statens val att det är så. De ramar och möjligheter kommunerna har ligger på riksplanet. Ibland undrar jag om inte den enda anledningen till kommunaliseringen var/är att riksdagspolitikerna ska kunna avsäga sig allt ansvar…

      • Jan Lenander skriver:

        Jag lyfter fram en tidigare idé om att alla skolor, friskolor och kommunala skolor skulle teckna försäkringar så att ifall de underkändes så fanns det pengar till att gå in och göra en insats från annat håll.

        Det skulle till och med kunna uppstå företag som gick in och rensade upp i skolverksamheter som hade misskötts.

        • Christermagister skriver:

          Ja, det är nog viktigast i friskolor. I de kommunala skolorna finns ju egentligen pengarna (i kommunen). Det handlar snarare om att tvinga kommunen att satsa på skolorna, men så länge det är den enskilda skolan som får böter (hur nu det skulle kunna hjälpa) och kritik så kommer antagligen inte det att hända. Varför avsätter man inte de ansvariga i kommunen?

      • Morrica skriver:

        Vem ska betala den fria budgeten?

        • Jan Lenander skriver:

          Detta är en viktig fråga att ställa.

          Mitt svar är att pengarna ska tas från kommunerna, de har hela tiden slussat pengar från skolan i en katastrofal suboptimering. Eleverna är inte lönsamma förrän på lång sikt, kan flytta till annan ort och de har inte rösträtt.

        • Christermagister skriver:

          Ja, i förlängningen kommunerna (om de ska ha fortsatt ansvar över skolan), men jag kan tänka mig att staten går in under 2-3 år för att förverkliga lyftet. Det är ju inte säkert att det bara är kronor och ören det handlar om, kanske behöver kommunen t ex stöd i att rekrytera rektorer och andra nyckelpersoner.

          • Morrica skriver:

            Jehupp.

            Och varifrån ska kommunerna ta pengarna? Jag hör redan ekot av det kollektiva ramaskri som kommer att gå över landet när den glada nyheten att samtliga kommunala skattesatser höjs med… säg… 1% för att finansiera detta.

            • Christermagister skriver:

              Man kan väl prioritera bort ett nytt stadshus eller nått… 😉

              Annars visar alla undersökningar av saken som jag har läst att majoriteten är beredda att betala högre skatt om man vet att det går till skola, vård och/eller omsorg.

              Ett exempel:

              Men undersökningen går längre än så – den belägger också att en klar majoritet kan tänka sig högre skatter för att finansiera välfärd.

              Starkast är stödet för en bättre sjukvård, äldreomsorg och skola, där 85 respektive 83 och 79 procent gärna ser högre skatter om det leder till bättre kvalitet.

              http://www.flamman.se/svenska-folket-hoj-skatten-for-valfarden

              • Morrica skriver:

                Jag noterar att det är Flamman som gjort undersökningen. Kan det vara så att den är lite vinklad?

                Jag tror faktiskt inte på att folk har lust att betala de där höjda skatterna när det kommer till kritan – inte om de inte själva har barn i förskoleålder, eller grundskoleålder, och knappt ens då. Men jag har haft fel förr.

              • Christermagister skriver:

                Sorry, jag googlade och tog det första exemplet jag hittade. Jag tycker att jag har sett flera liknande resultat genom åren, men vad vet jag? Någon får väl anlita Demoskop…

              • Morrica skriver:

                Eller så höjer man skatten och ser vad som händer 😉

                (sorry, tänkte mig inte för, källkritiken gick av sig själv och var helt oreflekterad)

              • Christermagister skriver:

                De miljarder (var det 100?) som ”försvann” i skattesänkningar förra året hade gjort stor nytta…

  3. Jan Lenander skriver:

    Jag håller helt med dig Christer om vilka åtgärder som borde göras för svensk skola.
    I Hur skolan kan bli bättre? diskuterar jag dock även på vilka sätt kommunerna och deras samarbetsorganisation SKL misslyckats på nationell nivå. Hur får vi den nivån att fungera? Någon form av ökad statlig styrning känns som mer eller mindre en självklar väg att gå.

  4. Anders B Westin skriver:

    Glöm inte skolans stela ämnesdiktat.

    Stolt påstår jag att jag skulle kunna starta en friskola som åtminstone fick fart på halva populationen av pojksläktet. Resten fick gå i queerskolan som jag inte behärskar.

    • Christermagister skriver:

      Jag vet inte riktigt vad du menar med att få fart på, men om vi talar om att nå gymnasiebehörighet klarar de flesta skolor av hälften av pojkarna. Om jag tänker mig att starta en friskola under deras förutsättningar (jag kan ange en viss profil och låta intresserade elever söka sig till mig, gallra ur de som inte tycks ”passa in i min profil”, fylla upp klasserna till max och sedan säga stopp) så skulle jag nog våga lova att klara av minst 96% av eleverna, både pojkar och flickor. 😉

      De kommunala förutsättningarna är lite annorlunda, bl a för att du arbetar med de elever som du får dig tilldelad och för att du ständigt måste ha beredskap för att kunna ta emot nya elever.

      ”ämnesdiktat”… Ämnena är ingenting som skolan kan styra över, och med den nya kursplanen minskar friutrymmet när det gäller innehållet ytterligare.

      • Anders B Westin skriver:

        Christer
        Jag ger inte dig och lärarna skulden. Det är inte det jag skriver.

        Det är den politiska idén att alla individer skall pressas genom ett fördefinerat nålsöga som en viss arketyp av människor har bestämt varat det rätta.

        Ett exempel: Jag anser att det är bättre att ca 50 % av befolkningen läser ett högkvalitativt teknikämne istället för C språk.
        Det finns ingen anledning att hela befolkningen skall tvångsstyras mot två främmande språk när vi snart ändå inte har något att exportera.
        Det räcker om den ena halvan blir jäkligt bra på engelska.

        En kollega på jobbet åker runt hela Europa och köper kärnkraftpellets. Det räcker med engelska. Tom fransoserna har gett upp sin grandiositet. Tekniker och ingenjörer över hela världen satsar på engelska.

        Nu har vi väl en skolkultur som anser att genusvetenskap är viktigare än teknik.

        Morsning välstånd.

        • Jan Lenander skriver:

          Jag är med dig när det gäller kursplanernas ämnesdiktat och hoppas på att någon gång tar politikerna sitt förnuft till fånga. De här är de dock överens om allihop så det kommer inte ske det närmaste.

          Jag tror dock att PISA resultaten har i huvudsak andra förklaringar och tycker Christers exempel tydliggör det. Jag ömmar för de elevgrupper som kommer i kläm i den likformiga skolan men har andra åtgärder högre upp på min lista i detta läge.

          • Anders B Westin skriver:

            Jag tror du glömmer den långsiktiga effekten av detta diktat.

            Män av en viss sort med jordning i företagande och teknisk kreativitet har flytt skolan.

            Hade dom varit kvar hade det aldrig blivit som det är nu.

            Nu styrs skolan av en lustig blandning av könlösa socialkonstruktivister och managementmoderater.

            (jag pratar inte om lärare!)

            • Christermagister skriver:

              Män av en viss sort har flytt skolan…

              Menar du på universitetsnivå?

              Är inte de här könlösa socialkonstruktivisterna och managementmoderaterna folkvalda? Kanske är det viktigt att framhålla vem som är ansvarig…

  5. Ping: PISA « You're no different to me

  6. Mina tankar kring detta PISA-resultat har jag skrivit om i ett eget inlägg: http://nyisvenskaskolan.blogspot.com/2010/12/pisa-forvantade-vi-oss-nagot-annat.html

    Jag har länge trott som du, Christer, att det handlar mycket om språkutveckling och andraspråksutveckling och kunskapsutveckling på ett andraspråk men nu har jag både vid förra PISA-undersökningen och den nuvarande fått höra samma sak: ”När vi bort de 12% av eleverna som har invandrarbakgrund blir resultatet ändå detsamma. Skillnaden är marginell.”

    Det är inte där vi hittar hela förklaringen. Det är större än så. Mycket större än så. Mer om mina tankar kan ni läsa i mitt inlägg. 🙂

    D

    • Christermagister skriver:

      Du har skrivit ett bra inlägg som jag rekommenderar alla att läsa! 🙂

      Jag menar inte att hela förklaringen finns i andraspråksproblematiken, men uppenbarligen har vi ett generellt språkförståelsetapp som alla lärare behöver arbeta med (med alla barn). Som du skriver i ditt inlägg är det ju vansinnigt att man har skickat ut lärare till de tidigare åren utan utbilding i läs- och skriv.

      Det känns också naturligt att skylla mycket på att barnen inte läser längre…

  7. Anders B Westin skriver:

    Glöm inte införandet av kommersiell Tv i första fasen. Barn/ungdomar kan via dessa dyngkanaler lätt absorbera kunskapsföraktande tankerum förutom att vissa kan bevista timmavis med att glo på menlösheter istället för att plugga.

    Glöm inte heller att internet ,för dem som inte tycker att skolan inte är det hippaste, kan dagdrömma virtuella världar istället för att tänka skolkunskaper som något statusinriktat.

    Bara för att lägga till 2 till hypoteser till den oändliga listan av förklaringsmodeller.

    PS! När svenska ungdomar var som bäst i PISA så hade dom andra kommersiell TV men inte vi.

  8. Kristian Grönqvist skriver:

    Ge eleverna betyg från första klass, fixa betygskriterierna och man kan nationellt se var det kniper redan efter ett år. Insatserna sätts sedan in där de behövs och i lagom tid innan det är försent för den kullen.
    Ju mer det tjafsas om vems felet är, desto fler ungar går vilse på vägen.
    Ibland undrar jag egentligen vad lärare vill?
    Att själva inte anklagas eller att ingen elev skall gå igenom skolan olärd?
    Handlar det om det första alternativet, så har fel person blivit lärare…

    • Christermagister skriver:

      Jag håller med om att det tjaffsas för mycket om vems felet är och att fokus ibland bara hamnar på de stora generella och långsiktiga lösningsförslagen, men jag hoppas att du noterar att mina förslag samtliga är konkreta, går att införa i morgon och lägger fullt ansvar på lärarna och skolan.

      Jag tror faktiskt inte att det finns en enda lärare i hela Sverige (OK då, en outbildad stackare någonstans som tagit sig vatten över huvudet 😉 ) som inte vet vilka elever som behöver insatser utan några betyg eller förändringar i betygskriterierna. Däremot finns det ideologiska och pedagogiska åsiktsskillnader om när och hur stödet ska sättas in. (Och brist på pengar förstås.)

      • Jan Lenander skriver:

        Njae lärare vet mycket om stödåtgärder som behövs men i och med att alla elever behöver mer än man kan ge så skulle det nog kunna göra nytta med mer stöd för hur man ska prioritera. Matte, svenska, diagnos, sociala orsaker, ………….. små problem för att fånga tidigt eller stora så man vet säkert är inte antingen eller utan en flytande skala.

        • Christermagister skriver:

          Menar du att det skulle lösas med hjälp av betyg eller förändrade betygskriterier? Hur då?

          Jag tror som sagt att alla lärare ser vilka elever som kan vara i behov av stöd tidigt, men det som behövs då är tid och kunskap. Tid att reda ut mer noggrant vad problemen består i och kunskap i att avgöra vilka problem som behöver åtgärdas omedelbart och hur. (Det är det jag sysslar med som specialpedagog.) I nästa steg är det resurserna (i första hand lärartid) att verkligen göra någonting som ofta saknas… Inte i något steg ser jag ett behov av betyg eller förändrade kriterier, ur den här synvinkeln.

          Men nu ser jag att Kristian skrev i ett nationellt perspektiv och att vi (jag) har glidit in på det individuella… Nationellt kommer det att finnas resultat från proven i år 3 att tillgå och Skolinspektionens resultat från inspektioner, så att peka ut de skolor som behöver stöd tror jag inte är något problem. Kolla t ex in den här listan (pdf).

          • Jan Lenander skriver:

            Jag menar att olika kalibrerings- och jämförelsesystem som exempelvis de som betygen ger möjlighet till, kan belysa hur vi prioriterar och ge en bra diskussion kring hur vi ska prioritera.

            Då jag upplever att vi är väldigt långt från de storslagna målen i kursplanen så ser jag gärna mer vägledning kring prioriteringar. Det finns alternativ till betygen men för mig är det framför allt viktigt att totalt se mer av kalibrering och jämförelse inte mindre.

            • Christermagister skriver:

              Inget fel med det i sak, men jag tycker att diskussionen om när och hur vi sätter in insatser är viktigare.

              • Morrica skriver:

                Och dessa i sin tur styrs fullt ut av frågan om Vem betalar?

              • Jan Lenander skriver:

                Det är den diskussionen jag vill få igång när jag pratar om prioriteringar.

                Det känns som att mätningar och information om våra prioriteringar är enda vägen för att få svar på Morricas fråga om vem som betalar. Här kom PISA och plötsligt blev frågan om kunskapsresultat äntligen het. När ska inte eleverna betala med sjunkande kunskapsresultat och framtidsmöjligheter?

            • Christermagister skriver:

              Nu är jag förvirrad (igen 😉 ), talar vi nationellt eller individuellt nu?

              Man talar ofta om att testa och utvärdera för att finna kunskapsluckor och brister, men däremot mer sällan om när och hur vi ska sätta in det individuella stödet. Inom politiken och forskningen är när klart, insatserna ska sättas in tidigt, men inom skolan är vi inte ens överens om det känner jag; jag ser fortfarande mycket av ”vänta och se”-mentaliteten, vilket är OK i vissa fall men långt ifrån alla. När det gäller hur står den största kampen mellan inkluderande eller särskiljande lösningar.

              • Jan Lenander skriver:

                PISA används nu bara som ett exempel på vad som behövs för att väcka de som har hand om pengarna och jag återknyter till den nationella diskussionen.

                Högre upp hävdar jag att det är en gradvis övergång mellan att sätta in stöd tidigt till att det är så tidigt att man inte analyserat problemen. Lever man också i en budgetvärld där den säger att man ger för mycket stöd så sitter man i saxen. Forskarnas budskap om tidigt är inte längre lätthanterligt. Stöd, kalibrering och argument behövs för att vi ska kunna hävda rätten till stöd mot pengapåsens obönhörlighet.

  9. Trofinios skriver:

    Men de blir ena riktiga hajare på att facebooka…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s