52 lärare på tre år

Dessa förutsättningar gynnar knappast relationspedagogiken jag brukar skriva om (1, 2) och att elevernas betyg kan bero på vad läraren hinner få syn på, vilket jag skrev om i gårdagens inlägg, är också uppenbart.

Länkar till andra bloggar om: , , , , , , , ,

Annons

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Detta inlägg publicerades i Debatt och politik, skolpolitik, Skolvardag och märktes , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

37 kommentarer till 52 lärare på tre år

  1. Jan Lenander skriver:

    Det här kan nog vara skolans största problem! I en lågstadieklass kan tre olika under ett år vara en katastrof för många elever.

  2. Mats skriver:

    Är det inte en konstig artikel? Det står något vagt om att de byter arbetsmetod men jag har svårt att få grepp om vad det gäller.

    Politikern skyller på skolchef som skyller på rektor som antagligen gärna skulle skyllt på lärarna (eller lärarutbildningen)

    Att kontinuitet är viktigt visste vi väl? Är det viktigare än formell kompetens?

    • Jan Lenander skriver:

      Bytet till mer av arbetslag uppfattar jag bara som en liten sak de ska göra för att förbättra framgent och inte som att det finns några metodskäl till varför det blivit så turbulent.

      Både kontinuitet och formell kompetens är det jag tycker ska eftersträvas. Jag tror faktiskt det ofta går hand i hand och att en skola med många obehöriga lärare också har större turbulens.

      • Mats skriver:

        Men jag får inga ledtrådar till varför det har gått fel.

        Därför känns det lite konstigt att komma med goda råd eller försök till förklaringar av eländet.

        Nu är det bara ytterligare ett tillfälle att förfasa sig och det är jag lite trött på. Antagligen finns det en berättelse här som inte reportern lyckats ta fram. Jag är inte säker på att den historien ger oss tillfälle att vädra käpphästar. Men tills vidare är vi säkert överens om att kompetens och kontinuitet är viktigt.

        • Jan Lenander skriver:

          Jag hävdar att ditt letande inte lyckas eftersom en djupare berättelse saknas om du letar för det specifika fallet. Det är nämligen så att att arbetsvillkor, många unga kvinnor och en skola under press skapar den här typen av situationer på mängder av ställen.

          Orsakerna till denna generella problematik vore väldigt intressant att analysera. Jag tror att det kan vara ett mycket avgörande skolproblem.

        • Morrica skriver:

          Mats, vad är det för ledtrådar du saknar? Vi har pratat om detta, hur många gånger som helst, detta är de problem med kommunala skolor jag pekat på, gång efter gång, så här kan det bli när de som har ansvaret inte vet vad i helvete de håller på med.

  3. Christermagister skriver:

    De förklaringar som ges sist i artikeln är ju rektorbyten, en ny undervisningsmetod som skapar turbulens och att etableringen av friskolor har gjort att lärare tvingas sluta. Antagligen har lärare även rekryterats till de nya friskolorna…

  4. Pingback: Var är skolinspektionen när man behöver den? « You're no different to me

  5. Mats skriver:

    Jag har svårt att se den självklara kopplingen till det kommunala ledarskapets brister? Tar du inte chansen att lufta din favoritförklaring? Jag tror det finns andra förklaringsmodeller även om det är lockande att förlägga ansvaret på den nivån?

    Rektorn fick ett bättre jobb och tog med sig de bästa medarbetarna – kan en arbetsgivare skydda sig mot sådant? Skulle det kunna hända en statlig skola? Jag behöver veta mer innan jag utser syndabockar.

    Spelar det någon roll om kommunen är röd eller blå?

    • Morrica skriver:

      Nej

      Jag tar inte chansen att lufta min favoritförklaring, om det var mig du talade till. Jag skulle bli glad så jag kvittrade om jag aldrig mer, inte en enda gång i mitt liv, behövde tala om kommunaliseringen med sorg i rösten, annat än i historiska sammanhang.

      Men så är inte livet, och det spelar ingen som helst roll om kommunen så är rosa med gredelina prickar. Oskickligt ledarskap har ingen färg.

      • Jan Lenander skriver:

        ”Oskickligt ledarskap har ingen färg” är ett härligt uttryck och okunniga hobbypolitiker som är inne och pillar med detaljer i skolans värld är bara suck ……. men se nästa inlägg.

    • Jan Lenander skriver:

      Trots att jag avskyr SKL och kommunaliseringen håller jag helt med dig i dina invändningar Mats. Jag är överens med Christer om hans ”favoritförklaring” men tror inte att den här typen av problematik påverkas av detta. Jag har ett exempel på en liknande episod från Stockholmsområdet innan kommunaliseringen och undrar om det inte kan finnas fler exempel från denna tidsperiod.

  6. Anders B Westin skriver:

    Företag går ständigt i konkurs och bryter ihop.

    Skillnaden mellan skolan och företag är att vi vill behandla varje barn som om det vore ett förgyllt ägg.

    Detta förhållningssätt är helt omöjligt i det nya Nysverige.

    • Morrica skriver:

      Vilket förhållningssätt menar du, Anders? Kävlinges kommunpolitikers, Tolvåkersskolans eller något annat?

      • Anders B Westin skriver:

        Att först ”marknadsutsätta” skolan för kommunalpolitikens arena var det första steget. Att sedan marknadsutsätta skolan för de ekonomiska kraftfälten var det andra steget.

        Kävlingehändelsen ingår som en naturlig konsekvens av lagen om orsak och verkan.

        Den mycket kunnige statistikern Olle Häggström på Chalmers hade med stor sannolikhet kunnat bygga en matematisk / statistisk formel som i förväg kunnat beskriva antalet liknande händelser likt den i Kävlinge. Även det som kommer att hända nästa år. Sånt sysslar ju trafikplanerare med hela tiden. Men inte skolpolitiken.

        Han är bra på sånt. kanske skulle politiker köpa några timmar av honom innan de tar sina beslut.

        http://www.math.chalmers.se/~olleh/

    • Christermagister skriver:

      Nej, Anders, det är inte omöjligt, det får inte vara omöjligt. I det här fallet borde huvudmannen ha insett att alla rektorsbyten och personalturbulensen medförde att eleverna kom i kläm och gjort någonting åt saken tidigare, och i fallen med friskolor som går i konkurs måste vi se till att de har ett ansvar för att lösa elevernas situation; kanske genom något slags krav på en ekonomisk buffert?

  7. Christermagister skriver:

    Jag har ingen ”favoritförklaring” till detta. Jag håller nog med Morrica om att det verkar som att huvudmannen har en alltför dålig insikt i läget.

    ”Sydsvenskan skickar listan med lärarbyten till ansvarig politiker för skolan, Charlotte Lindblad (M), ordförande i kulturnämnden:

    – Det här ser inte bra ut. Jag förstår att föräldrarna är bekymrade. Det är jag också. ”

    Men jag håller också med Mats om att ett statligt ägande vore ännu sämre…

    Ur den här aspekten måste jag nog säga att ett fristående ägande hade varit att föredra, och det är absolut inte min favoritförklaring! 😉

    • Jan Lenander skriver:

      Va, fristående ägande varit bättre?! Då hade Kävlinge skolan gått i konkurs och eleverna bussats till andra skolor som inte haft tid med dem.

      Dåligt ledarskap är inte bara en fråga om huvudmän.

      • Christermagister skriver:

        Jag tänker mig att det hade varit mindre risk att en fristående ägare hade låtit det gå så långt. Chansen är större att ägaren hade insett värdet av att göra ett par stabila rekryteringar och styra upp verksamheten i tid.

  8. Anna skriver:

    Några reflektioner kring detta:
    1. Lärare betraktas mer utifrån vem dom är än utifrån vad de gör – även om relationer är viktiga borde det inte vara omöjligt att upprätthålla kvalitet även med olika lärare – om de bara ”gör” rätt saker – och kåren lyckas upprätthålla en acceptabel lägstanivå.
    2. Första tanken för vidare till nästa – dokumentation – ja, jag vet att vi är trötta, lessa, ögon och fingrar blöder – men om lärare dokumenterar både vad de håller på med och hur det går så kan en ny lättare ta vid.
    3. Jag blir livrädd när rektor säger att ”arbetslag” är lösningen – grattis – nu kommer det inte in en ny förvirrad kollega, nu ska ni själva förvirrat ta hand om alla luckor som uppstår!

    • Jan Lenander skriver:

      Relationsbygget kan vi inte hoppa över och det betyder att det blir mycket av att börja om när lärare byts. Det här är inget som kan dokumenteras bort. Har man bra relationer kan man sen ofta snabbt sätta sig in i kunskapsläget och det blir bara en nyttig övning för eleverna. Dokumentation behövs inte.

      Arbetslag kan vara en suverän lösning på problematiken. Jag förstår dock din invändning eftersom för ett arbetslag som redan går på knäna så kan en tillkommande uppgift knäcka alla. Mitt förslag är förstås arbetslag med reservkapacitet men det är nog inget som SKL gillar.

      • Morrica skriver:

        Dokumentation behövs INTE? Hur menar du då?

        • Jan Lenander skriver:

          Det finns dokumentationen man själv behöver, dokumentationen för kvalitetsarbetet och dokumentationen för det som måste vara öppet mot omvärlden som alltihop behövs.

          Min poäng är att det som tar tid att ta över är relationsbygget. Att kolla med eleverna vad de kan om olika områden är ett utmärkt tillfälle för repetition. Att dokumentera i detalj per individ vad de kan eller inte kan är fullständigt omöjligt i en normalstor klass.

          • Morrica skriver:

            Jag förstår fortfarande inte hur du menar. Vilken dokumentation är det ‘man själv behöver’ och vilken är det som inte behövs, menar du?

            • Jan Lenander skriver:

              Skulle jag ta över en klass så skulle jag inte behöva en massa dokumentation av vad som gåtts igenom etc. Det är en vardagsprocess att stämma av vad gruppen lärt sig och vad den inte förstått.

              • Morrica skriver:

                Om vi ser det från elevernas perspektiv – skulle de i någon aspekt kunna ha större glädje av att den mottagande läraren faktiskt fått en sammanställning över t ex vilka områden man gått igenom, vilka man börjat titta på och vilka man ännu inte hunnit till?

              • Jan Lenander skriver:

                Utifrån elevers perspektiv så tror jag att den här typen av dokumentation skulle gjort väldigt liten skillnad. En del elever tycker det är bra att läraren går runt och frågar mycket andra inte.

                Jag har erfarenhet av en inhoppande lärare som kände eleverna från ett annat ämne och de upplevde ett enormt lyft utan att överlämnande lärare hade dokumenterat något.

              • Morrica skriver:

                Jag förstår överhuvudtaget inte vad du försöker säga, Jan. Skulle du vilja vara snäll och omformulera dig?

              • Jan Lenander skriver:

                Jag tror att de flesta lärare arbetar på ett sådant sätt att det inte går att dokumentera vad man gått igenom så att det blir speciellt meningsfullt för någon som ska ta över. Det som är ännu viktigare ur elevens perspektiv är vad eleven verkligen har förstått. Detta är något som lärare ofta inte formulerat för sig själv inne i huvudet utan en kunskap som används med hjälp av intuition.

  9. Jan Lenander skriver:

    För att fundera djupare kring dokumentation för att möjliggör att någon tar över vill jag börja med att hänvisa till Intuitionen viktig i läraryrket och lyfta fram att medan man lär känna eleverna så bygger man också upp en förståelse för vad de kan och inte kan. Denna förståelse skulle jag aldrig kunna dokumentera men när jag kommer till Lisa som har ett problem med ett mattetal känner jag på mig vilket slags misstag hon gjort. När jag sonderar med henne och diskuterar så använder jag intuitionen för att gissa var jag har störst chans att hitta rätt och ge henne hjälp. Ibland gissar jag fel men ju bättre jag känner henne desto fortare hittar vi lösningar.

    Jag har tidigare lyft fram att det är viktigare att bygga relation än att veta fakta om exakt var eleven finns. Nu har jag ytterligare ett argument som visar att dokumentation inte är speciellt avgörande för ett övertagande.

    Jag ser andra skäl till att dokumentera men överlämnande är inte något viktigt skäl.

    • Morrica skriver:

      Jag hoppas att jag aldrig någonsin behöver ta över en klass efter dig, Jan.

      Hur motiverar du ett satt betyg, om du bygger hela din bedömning på gissningar och det du vill kalla ‘intuition’?

      • Jan Lenander skriver:

        Jag sa uttryckligen att jag dokumenterar av andra skäl, jag behöver också pekare in i minnet. Jag tror inte att jag är unik när det gäller att det är effektivare att bara dokumentera en liten del av det jag gör.

        Tack för den här debatten!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s