Högskoleprovets Ord

Jag gjorde precis högskoleprovets ordprov och fick som vanligt 39 rätt… Lite irriterande att aldrig klara av full pott! 😉

De flesta orden tycker jag är relevanta i ett prov som ska mäta förmågan att ta till sig texter på högskolenivå, men ”Klematis”… Är det relevant?
.
(Visserligen hade jag rätt på just Klematis, men i alla fall…)

Jag drabbades i stället av övermod och hade fel på ordet ”motorisk”; jag klickade i alternativet om att det hade med ”kraft” att göra (jag tänkte bara på en bilmotor), men om jag hade tänkt efter lite så hade jag förstås kopplat ordet även till ”finmotorik” och förstått att det hade med ”rörelse” att göra.

Man behöver ju faktiskt inte kunna alla ord utantill, det finns många knep att ta till när man ska lista ut betydelsen av ett ord. Att sätta in dem i olika sammanhang och försöka hitta en gemensam nämnare (som ovan) är ett. Att försöka lista ut ordets språkliga ursprung är ett annat; att ”förblommera” innebär att man maskerar något eller gör det lite finare än det egentligen är faller sig naturligt, alltså måste ”oförblommerat” betyda ”omaskerat”, ”rakt på sak” eller något liknande. Jag brukar också försöka använda ordet i en annan form; ”bräm” sa mig ingenting, men när jag tänkte ”brämmen” klickade det till.

Ni pedagoger där ute har säkert många fler knep; vänta inte för länge med att lära ut dem!

Länkar till andra bloggar om: , , , , ,

Annonser

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Det här inlägget postades i Läraryrket, Pedagogik och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

17 kommentarer till Högskoleprovets Ord

  1. Emelie skriver:

    Eller vad sägs om att använda en ordbok? 🙂

  2. MarySaintMary skriver:

    Jag har ganska mycket nytta av latinet jag läste på gymnasiet. Bräm tyckte jag också var bland de svårare men jag tänkte på ”pälsbrämad mantel” som jag har läst i nån fantasybok nån gång. Så jag har nog haft en del nytta av dom där böckerna som pappa störde sig på att jag läste på högstadiet, han sa att jag blev ”verklighetsfrånvänd”. Och det blev jag nog också, det måste man nästan vara om man är så nördig att man scorar 40/40 på orddelen 😉 Men det känns bra! Synd att jag inte gjorde provet på riktigt.

  3. agnes i Lund skriver:

    Varför inte klematis? Det finns ju många trädgårdsutbildningar även på högskolenivå.

    • Christermagister skriver:

      Ja, men jag tänker mig att ordet har ett ganska smalt användningsområde; de flesta andra ord är beskrivningar av något eller ord som används inom flera olika grenar. Om man tryckte in ett ord för ett obskyrt instrument som används för att t ex mäta andelen graschplankton i havsvatten med salthalten 0,002-0,003 promille så finns det såklart någon här i världen som har användning för detta ord, men det är knappast allmängiltigt…

  4. Mats skriver:

    Jag har en kompis som blandade samman klematis och klitoris. Första gången han skulle berömma svärmors trädgård blev det jobbigt…

  5. Christer, ett fel är inget fel. 🙂

    • Christermagister skriver:

      Nej, det är sant, men det är ändå irriterande. 🙂

      Jag antar att du inte tillhör de lärare som sätter strikta poänggränser på elevernas prov då? Nämner man 24 objektiva fakta får man 24 poäng och betyget G, medan 25 ger VG…oavsett kvaliteten på svaren i övrigt.

  6. Jag förstår din irritation. Det skulle reta mig att missa på orddelen också. I den, i läsförståelsen och i den engelska läsförståelsen ligger det prestige för mig. Resten kan gå som det vill. 🙂
    Jag sätter strikta poänggränser på proven, men jag använder all tillgänglig kunskap när jag sätter betyg. Dessutom är mina betygsgrundande prov alltid färdighetstest. Hörförståelse, läsförståelse, muntlig kommunikation och skriftlig kommunikation.
    … Och jag skiter i stavningen.

  7. Kristian Grönqvist skriver:

    Christer

    Det är just skillnaden mellan VG och MVG. MVG skall vara bättre än en vanlig lärare skall klara av… 🙂

  8. SLJ skriver:

    Ordförståelse handlar väl inte främst om relevans för det enskilda ordet (det är ju dessutom som flera är inne på ovan relativt; en del blir ju faktiskt trädgårdsmästare) utan om förmågan att kunna ta till sig olika världar, sammanhang, synsätt, erfarenheter, och så vidare. Den som kan många ord kan många saker, har bättre grund för en bred förståelse av olika mänskliga sammanhang. Men inte så bakvänt att man pluggar in de där fyrtio orden och kan placera dem rätt, utan så att när man läst och hört och förstått mycket (jag lärde mig bräm när vi läste om renässansen på mellanstadiet och det som fick ordet att fastna alldeles av sig själv var den oerhörda informationen att en pälsbräm var till för att hålla löss från att krypa ovanför dekolltaget) så kan man fler ord. Ordförståelsetestet är ett slags kvitto på det.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s