I dag på morgonen möttes jag av halvt hysteriska och gråtande nioåringar. De ordinarie lektionerna ställdes in i flera klasser och samtalen om ”Laser” kommer antagligen att pågå hela förmiddagen, men vad säger man?!
De hysteriska mediarapporterna är inget stöd direkt… (1, 2, 3, 4, 5)
Den här balladen framfördes med känsla under konserten jag var på förra veckan och den känns som ett passande soundtrack till Malmö i dag faktiskt.
Länkar till andra bloggar om: Malmö, lasermannen, rasism, W.A.S.P.,
Christermagister 
Ja vad säger man – hela idén om en trygg och rättvis skola känns ohyggligt avlägsen när en dåre lyckas vända upp och ner på hela vår föreställningsvärld.
Vi är många som är väldigt kränkta här…
Jag känner med er nere i Skåne. Tanken att hela världen rämnar för några av de man bryr sig mycket om är svindlande otäck. Allt låter så otroligt fegt och omänskligt men framför allt obegripligt via medias rapportering.