Bush-retorik

Jag är tveksam till att yttra mig om frågor knutna till något parti överhuvudtaget så här i valtider eftersom allt tolkas som ett politiskt ställningstagande, men det finns få saker som irriterar mig så mycket som det retoriska knepet att hävda att en avvikande åsikt betyder att man har olika mål. ”Är du inte med oss så är du emot oss!” En liten påminnelse Jan Björklund: man kan ha samma mål men olika syn på hur man ska nå det.

I dagens utspel attackerar Jan Björklund åsikten att betyg tidigare än år 7 är onödigt med orden: ”Med de nya läroplanerna införs tydliga kunskapskrav och nationella prov i årskurs sex. Det är svårt att se vitsen med dessa kunskapskrav om lärarna inte tydligt får berätta om eleverna har nått målen eller inte.” Men det är ingen som påstår att lärare inte ska få berätta om eleverna nått målen eller inte, det har vi en skyldighet att göra oavsett om vi använder betyg eller inte; och har så haft i många år. (Mer om det här.)

Och detta påstådda motsatsförhållande måste väl ändå vara ett rekord i Bush-retorik?!

Ytterst handlar detta (att skriva in skolk i betygen) om att kunna upptäcka elever som ligger i riskzonen för skolmisslyckanden, narkotikamissbruk och kriminalitet.”

.
Nej, det påståendet är lika dumt som det där om att det är betygen som gör att man upptäcker vilka elever som behöver extra stöd som jag skrev om häromdagen; vi snackar om redovisningsformer här, inte pedagogiska metoder!
——————————
Som plåster på såren länkar jag till ”10 argument för statlig finansiering av skolan” av Lärarnas Riksförbund, klicka på rubrikerna för att läsa mer.

Länkar till andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

Annonser

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Det här inlägget postades i Debatt och politik, skolpolitik och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

72 kommentarer till Bush-retorik

  1. Kristian Grönqvist skriver:

    Christer

    Det är möjligt att Ni har haft en skyldighet att berätta om eleverna nått målen eller inte, men i verkligheten har detta inte skett. Det är ju därför det har kallats flumpedagogik.
    Flum betyder något ogripbart, konturlöst, har Du inte koll på det, när Du själv ståtar med devisen flumpedagog. Det kanhända att det är ironiskt menat, men missar i såfall att nå sitt mål.
    Att kravet på närvaro i skolan inte har varit starkare, sänder också ut signaler om att det inte är så farligt att skolka lite. Ingen bryr sig…
    Att Björklund är den absolut bästa utbildningsministern sedan jag flyttade till Sverige 75 är ställt utom allt tvivel. De andra kommer jag inte ens ihåg namnet på…

    • Christermagister skriver:

      Men Kristian, bara för att Björklund kallar det flumskola så betyder det ju inte att det är sant. Björklund kämpar mot en pedagogik som inte funnits på flera decenier. Det är helt enkelt inte sant att lärarna generellt inte berättar om eleven når målen eller inte. Det är en falsk bild som Björklund har målat upp för att vinna stöd bland oinsatta personer.

      Jag tycker också att Björklund har varit en bra utbildningsminister i det stora hela; han har vettiga förslag när det gäller den övergripande organisationen, men jag upplever två problem:

      1) Han är inne och pillar med smådetaljer som antingen är betydelselösa eller bör skötas av pedagoger.

      2) I sin politiska iver sprider han en falsk bild av dagens skola och lärare.

      Båda dessa delar leder till att de relevanta diskussionerna uteblir.

  2. Plura skriver:

    Visst kan det vara besvärande med utbildningsministerns uttalande ibland. Men notera två saker:

    1. Det är valtider!!

    2. FP är inte ensam i Alliansen. Villket innebär att allat som kommer från FP inte blir Alliansens politik. Var mycket tydligt i Skolfront förra månaden.

    • Christermagister skriver:

      Som sagt, ”allt tolkas som ett politiskt ställningstagande”… 😉

      Det är inte i första hand politiken jag vänder mig emot, det är retoriken; den står ivägen för konstruktiva diskussioner. Den kraftiga polariseringen gör att vi bara står och stampar.

    • Plura skriver:

      Jo, kan så vara. Men tyvärr är retorik ett av politikerna arbetsredskap.

      • Christermagister skriver:

        Ja, och vi är ganska många som tycker att polariserad politik inte lämpar sig när man diskuterar skolan. De försöker ju inte ens komma överens eller hitta breda forskningsbaserade lösningar, de lever ju på att ha olika åsikter och i den kampen ger de en falsk bild av verkligheten för att vinna sina poäng, vilket leder till att de verkliga problemen hamnar i skymundan.

        • Jan Lenander skriver:

          Om polariseringen är vi i och för sig överens men som du vet retar jag mig mer på ett antal uttalanden från vänster. Individualiseringskrav på lärare utan att ha förstått begreppet, lokal styrning för att dölja att de inte vill satsa men framför allt sorteringsskola så fort någon vill mäta eller erbjuda någon som helst valfrihet.

          • Christermagister skriver:

            Jag är rädd att jag inte vet vad du menar, har du några exempel?

            • Jan Lenander skriver:

              mp använder fortfarande individualisering utan att ha definierat begreppet.

              Sorteringsskola har varit trendordet från vänster denna valrörelse och det har använts om de flesta förslag om uppföljning från alliansen och detta gäller även alla små försök att erbjuda lite mer valfrihet i den vanliga skolan (minns mattespecialiseringen). Samtidigt accepterar rödgrönt den stora sorteringen pga friskolorna vilket jag tycker är ytterst underligt.

              Sen är det Perssons kommunalisering, som dolt bakom fina ord om decentralisering innebar en kraftig reduktion av pengarna till skolan och lönerna till lärarna. Dessa effekter har inte avklingat vilket vi tydligt märkte i våras.

              • Christermagister skriver:

                Att man inte har definierat begreppen är ett allmänt problem, det håller jag med om.

                Jag trodde att du menade att de rödgröna var för en sorteringsskola, vilket lät lite tokigt, men då förstår jag vad du menar. Det är väl den politiska polariseringen som spökar igen, man låser sig lite för hårt vid sina grundläggande ideologier.

                Kommunaliseringen vet vi alla vad både du och jag tycker om, och samtliga partier tycks vara överens om att det krävs en tydligare statlig styrning av resurserna. Det bådar gott.

      • Plura skriver:

        Det du tar upp Christer är ett klassiskt problem allt sedan 1848 mellan politiker å ena sidan å professionen på den andra. Det har alltid gläts från båda hållen på varandra.

        Tyvärr lär det fortsätta så länge verksamheten är politiskt belastad och det finns olika åskådningar om hur skolans problem ser ut och hur man ska lösa dem.

        Men en sak är klar att med sittande regering har valfriheten ökat för professionen emot vad de rödgröna gjort och vill återställa.

  3. Christermagister skriver:

    14 september 2010, kl 22.38: Jan Björklund hänvisar till skolreformen 1968 när han kritiserar skolan…

    • enligt O skriver:

      Mycket flumpedagogik 1968!

    • Plura skriver:

      Det var ingen skolreform då, så vida han inte hänvisar till UKAS eller var det UNKAS. Det som ledde till Kårhusokupationen 68 med Anders Carlgren som en ledare och talesperson. Men det handlade om reformeringen av högskolor och universitet och hade nada med övriga skolformer att göra.

      De skapades i och med 1962 års skollag.

    • Jan Lenander skriver:

      Jag erkänner min egen obildning. Av äldre kollegor har jag fått berättat det blev ett skifte i synsätt på många sätt i samband med LGR 68. Skolreformer sjösätts inte direkt på en gång så vilket datum är det korrekta?

      Är inte det här en lek med spetsfundigheter för att belägga Björklund med felaktigheter?

      • Plura skriver:

        Kan bara se på historieskrivningen ur min skolgång.

        Börjad i folkskolan sista året på femtiotalet. Något år senare var jag den första som hamnade i grundskolan som lagfästes med skollagen 1962. Vilket innebar att de som var födda året före mig var de sista som fick söka till realen för att ha behörighet att läsa på ”läroverket” som gymnasiet hette på den tiden.

        Samtidigt så var det 1968 som studentexamen avskaffades. Den har sedan varit frånvarande i 41 år tills den nu införs och om jag räknar rätt kommer de första att examineras med en studentexamen 2014.

        När det gäller läroplaner för Lgr 80 är jag mindre bevandrad. Det enda jag vet är att den grundskola jag gick i där var högstadiet uppdelat i 9 studieinriktningar.

        Och den skollag vi fick den 1 augusti 2010 är den största omändringen sedan 1962. Den som kom 1985 var mera korrigeringar av lagen från 1962 och med 70 omändringar innan den definitivt går i graven 30 juni 2011.

        Däremot var det ju under Palmes tid som utbildningsminister den stora reformen av tekniska högskolor och univeristet var på tapeten som mynnade ut Kårhusockupationen.

        • Christermagister skriver:

          Oavsett vad så tycker jag att han ska hålla sig till dagens skola och inte till någon historisk, allt han säger blir ju irrelevant annars.

        • Jan Lenander skriver:

          Intressant jag, jag gick i grundskolan 65-75 och då kunde vi välja mellan fyra valfria ämnen, där jag valde språk. Jag drar mig till minnes att det var en hel del skolreformer vid den tiden som genomfördes stegvis beroende på var i landet man bodde.

          Skolan är ett ganska trögrörligt system så jag tror absolut att vi bör ha ett hyfsat långt tidsperspektiv när vi ska bedöma förändringars fördelar och nackdelar.

          • Christermagister skriver:

            Ja, kanske det, men vi ska inte motivera nutida förändringar på grunder som inte längre gäller

            • Plura skriver:

              Hår tänker du då?

            • Plura skriver:

              Aj, tangenterna spökar skulle vara HUR och inget annat.

            • Christermagister skriver:

              Jo, om man t ex hävdar att vi behöver betyg på mellanstadiet för att föräldrarna annars inte får besked om att eleverna inte har nått målen så utgår man ju från en tid när vi inte hade nationella prov i år 3 och 5 (eller sex) och när det inte fanns direktiv om att individuella utvecklingsplaner där läraren anger i vilken grad eleverna nått målen i samtliga ämnen skrivs.

            • Plura skriver:

              Ok, det köper jag. Alltså en uppfostringsfråga av ovetande föräldrar och politiker.

              Men, då måste lärarkåren bli betydligt bättre på att göra ömdömen enligt uppnående mål i kunskapskraven enligt nya kursplanen.

              • Christermagister skriver:

                Ja, det krävs det utbildning i, men det krävs det ju om lärarna i de lägre åldrarna ska börja sätta betyg också.

              • Jan Lenander skriver:

                När vi på lärarutbildningen fick reda på att betyg var dåligt och att de var omöjliga att sätta av vår föreläsare, så var det inte så att han pekade ut professionella omdömen som ett alternativ.

                Vi borde gå till roten med problemet och inte stanna vid att lärare kan för lite. Många lärarutbildare försöker ju inte ens lära ut hur man gör det här på ett proffsigt sätt.

              • Christermagister skriver:

                Hur det ser ut på lärarutbildningen i dag vet jag inte, men inom politiken är det i alla fall betyg eller professionella omdömen som står emot varandra, inte betyg eller ingen kunskapsuppföljning alls.

  4. enligt O skriver:

    Det är inte annat än pinsamt att Sverige har en skolminister som inte har koll på dagens skola. Problemet kommer inte att lösas ens med betyg på BB eller Nationella prov varje dag från det att barnet skolats in på förskolan. Det handlar inte om att lärare inte vet vilka svårigheter elever har. Det handlar inte heller om att de inte påtalar detta för arbetsgivare och föräldrar. Och nej, mina elever kommer inte att undvika droger och kriminalitet då skolk skriv in i betyget.

  5. enligt O skriver:

    Och några tydliggöranden.

    1. Det är inte okej att skolka.
    2. Flumpedagogik i den form Björklund raljerar över existerar knappast.

    • Christermagister skriver:

      Precis, han är vår egen don Quijote, problemet är bara att han lyckas lura så många att kämpa mot samma inbillade fiende! Frågan är bara om han är dåligt insatt eller sprider en falsk bild för att vinna billiga politiska poäng…

    • Plura skriver:

      Kan så vara.

      Men problemet med grundskolan, i varje fall, är att man fortfarande sitter fast i Lgr 80 och inte förstått att det sedan minst 16 år tillbaka är mål och resultatstyrning som gäller.

      Och det skrämande är att lärosätena inte heller begripit att de inte ska undervisa lärarstudenter utefter SÖ-tänket och Lgr 80. Som du själv sagt Christer för mycket VAD i utbildningen.

  6. Kristian Grönqvist skriver:

    Fortfarande är det så att skolan utbildar sämre ”en masse” än före den sk kravlösheten. Det är inte retoriken som retar mig, det är själva insikten att det finns ett problem som man negligerar. Man vill inte ens slänga badvattnet för risken att babyn flyger med.
    När det sedan dyker upp en skolminister som verkligen pekar med hela handen på problemen, så ställer man sig på hälarna och förnekar att problemen finns.
    Man har haft gott on tid att rätta till det innan ”Björklund”, men det har man av olika anledningar missat att göra. Jag skall inte gå in på anledningarna.
    Kanhända är Björklund alldeles för osmidig och generell, men det kan nog förutsättas att de lärare som inte behöver känna sig träffade, är mogna nog att inte göra det.
    Kritiken är riktad mot dem som kunde ha gjort något.
    För de har verkligen sett i den ideologiska luften, inte i den praktiska verkligheten.
    Lite grann som radikalfeminismen.

    • Christermagister skriver:

      Problemet är att Björklunds retorik (och din) grundas på antagandet att det är ”kravlösheten” som leder till de försämrade resultaten, vilket varken jag, Skolverket, Skolinspektionen eller någon annan som är insatt i skolan anser (vad jag vet). Det är därför jag kallar honom don Quijote; han har identifierat fel fiende. Man skulle ju kunna säga att det inte spelar någon roll (låt honom anfalla sina inbillade fiender, det gör ingen större skada) men problemet är att vi behöver hans energi och fokus inom andra områden. Vi behöver en minister som kämpar mot rätt fiender; vilket han gör i vissa fall (och det ger jag honom cred för), men han har några kritiska blinda fläckar. Som jag ser det är de viktigaste blinda fläckarna betydelsen av att lärare elever ges möjligheter att skapa goda relationer (man kan undervisa utan relationer, men det blir brister i lärandet) och betydelsen av att lärarna blir bättre på att undervisa flerspråkiga elever.

      • Jan Lenander skriver:

        Bakom önskan om att få bort kravlösheten tycker jag det kan finnas en berättigad önskan att mäta och följa upp vad skolan når för resultat. Det finns ju absolut inga data som gör att man kan avgöra resultat för olika pedagogiska reformer. Detta upplever jag som själva grunden till den vansinniga pajkastningen i dagens debatt.

      • Plura skriver:

        Men är det inte så att fortfarande är skolan fast i SÖ-tänket och Lgr 80-tillämpning. Och inte observerat att ingen från statligt håll har talat om HUR ni ska undervisa sedan 16 år tillbaka. Därtill har vi haft en ”kravlöshet” från statens sida att kontrollera regelefterlevnaden.

        Nu är det lagstadgat att skolan ska jobba med systematiskt kvalitetsarbete. Och därmed är vi inne på det här med vad Jan säger. Den totala avsaknaden av konkreta och mätbara mål både på lärarnas pedagogiska arbete enligt läroplanen och på eleverns kunskapsmål.

        För de verksamhetsmätningar jag gjort får skolan smisk, enligt egna självvärderingar, på undervisningens resultat. 8 av 10 skolor har ingen pejl på att den låga ratingen beror på att det saknas system för att följa upp bedömning och betyg på aggregerad nivå och att detta påverkar pedagogiken i skolan. Man följer inte ens upp hur det går. Och detta bekräftas också av Skolinspektionens kvalitetsgranskning 2010:10.

        De som sett detta i sin egen verksamhet har blivit smått förfärade och börjat gör kopplingen att det resultat jag får måste vara kopplat till det jag gör. Annars är det bara en bil som står på tomgång och man rusar motorn utan effekt.

        Och det är väl här någonstanns striden kommer att stå på den ombyggnad av skolväsendet som måste göras för att uppnå golvet i kraven enligt skollagen.

        • Christermagister skriver:

          Jo, men nu pratar ni båda om en kravlöshet på skolan/lärarna från huvudmännen/cheferna, där kan jag hålla med Björklund (och er), men det jag och Kristian pratar om är ju att Björklund identifierar skolans kravlöshet på eleverna som anledningen till att kunskapsresultaten sjunker; det är en helt annan dimension.

          • Jan Lenander skriver:

            Björklunds analys är inte knivskarp och rätt fokuserad men det finns ett samband mellan en skola utan mätbara resultat och de riktlinjer som sen länge kommit angående att inte mäta elevprestationer.

            Jag tycker som vanligt att Björklund gräver på rätt ställe och att det är intressant vad som dyker upp när han vänder en torva.

            • Christermagister skriver:

              Visst finns det antagligen ett sådant samband, men vi har ju inte en skola utan mätbara resultat, och vad jag vet finns det heller inget parti som är emot mätbara resultat; och absolut inga riktlinjer om att inte mäta elevprestationer. Det får du allt precisera.

              • Jan Lenander skriver:

                Jag har mött många lärare som fått mycket tydliga riktlinjer om att inte dokumentera några prov och gärna inte ha några prov. Det har hävdats att det är direktiv från skolverket, och resultat som skolforskare kommit fram till.

              • Christermagister skriver:

                Hoppsan, det låter konstigt! Jag tycker att det LUS:as, SUS:as MUS:as och testas på alla sätt och vis hela tiden. (Rena ”prov” är ju inte det enda sättet att skaffa sig mätbara resultat på.)

              • Plura skriver:

                Christer, helt riktigt. Problemet är att det inte finns några mätbara resultat av den pedagogik som lätt fram till LUS och annat.

                Om så, finns det en korrleation mellan taskig pedagogik och resultatet av LUS.

                Och förlovt sagt, MUS har inget värde i sig, alla logiska problem bottnar i förmåga att forma ett matematiskt problem i ord. Alltså är skriftspråklighet avgörande för problemlösningen. Åter denna förbannade dokumentationen.

                Det är inte för ro skull man säger svenska, engelska och matematik i basfärdigheterna.

                Och detta sagt av en logiker som fått vända under galjen.

              • Jan Lenander skriver:

                Alla XUS:ar kan vara ett steg mot mätbarhet men skolan är av rimliga skäl lite trögrörlig.

                Det är tvära kast mellan att individualisering är en frälsningslära och att det anges som skäl till kunskapstappet. Det är tvära kast i riktlinjerna och lite trögrörlighet måste den ha som ska överleva.

              • Christermagister skriver:

                Visst finns det brister i många mätmetoder, men jag tycker ärligt talat att vi med hjälp av vissa av dessa lyckas inom de två viktigaste områdena; vi får en varning om när vi behöver fundera på pedagogiken på gruppnivå (genomgående låga resultat) och vi får en indikation om vilka elever vi behöver uppmärksamma lite extra.

              • Plura skriver:

                Christer, hur många lärare har den insikten?

              • Christermagister skriver:

                Det krävs någon form av pedagogisk ledare i arbetslaget/enheten för att det ska fungera riktigt bra, någon behöver arbeta med att se den lite större bilden.

            • Plura skriver:

              Christer problemet är att jag inte ser det när jag och min gamla skolfux är ute och lär ut mål- och resultatstyrning i skolan.

              Det är flum på hög nivå med avsaknad av konkreta och mätbara mål baserat på läroplanen – alltså lärarnas pedagogiska arbete – och konkreta och mätbara mål baserat på kursplanen – alltså vilka kunskapskrav elevern ska mätas emot.

              Var hur tydligt som helst i kvällens ”Uppdarg granskning” om rättsosäkerheten i skolan. Oavsätt om det är glädjebetyg eller inte har dagens ungar sämre kunskaper än tidigare generationer för akademiska studier. Och det har inte att göra med varken segregation eller sämre intelligens. Utan att vi har en curlingkultur i skolan där flatheten är stor i stora delar av lärarkollektivet och dito skolledningar.

              Om jag jämför med branscher med hög internetionell konkurrens har det skapat högtstående verksamheter med hög kvalitet. Tänk på din egna hemstad och Scania. Hade inte Scania haft ett Göteborgsföretag i form av Volvo hade inget av de två lastbilsjättarna existerat idag.

            • Christermagister skriver:

              Ja, att det finns brister i hur lärare mäter måluppfyllelsen är jag helt med på, och det är en av de viktiga frågorna som jag tycker borde diskuteras i stället för en massa andra frågor. Men detta har ju inte Björklund, eller någon annan, något förslag på hur man ska förbättra. Alliansen tycker ju i stället att samma lärare som i dag inte kan skriva skriftliga omdömen ska sätta betyg. Som jag har skrivit tidigare så förstår jag inte hur de tror att det ska göra saken bättre. Det enda som händer är ju att betygen sätts på samma felaktiga grunder, men det syns inte lika tydligt när man sätter ett betyg (eftersom de är mycket ”flummigare” än ett skriftligt omdöme).

              • Jan Lenander skriver:

                Betyg kan kalibreras men inte omdömen och de lärare som konsekvent lägger sig underligt kan synas i sömmarna.

              • Plura skriver:

                Nej, därför den stor, om man nu ska kalla det den stora, skillnaden mellan Björklund och Johansson är just att i nya skollagen har valfriheten öppnats för på vilket sätt skolan gör det och redovisar utifrån skolans verklighet eller till skillnade mot de rödgröna som vill detaljstyra vad ni ska redovisa.

                Alltså är det professionen som bäst vet hur man gör det med krav på dokumentation eller politikerna som skapar meningslösa pliktdokument med föreskrifter hur ni ska göra för att staten ska vara nöjda.

              • Plura skriver:

                @Jan, tja varför skulle du inte kunna kalibrera omdömen? Givitvis inte på individnivå men på aggregerad nivå.

              • Jan Lenander skriver:

                Klart man kan kalibrera omdömen på aggregerad nivå. Det är det vi gör på gymnasiet genom att betygen är den aggregerade nivån.

                I praktiken finns det inga metoder framtagna för att kalibrera aggregerade omdömen på något annat sätt.

              • Plura skriver:

                Jo, kolla Infomentors teknik för skriftliga omdömen.

              • Jan Lenander skriver:

                Det är en bra bit av utvärdering av Infomentors metod, anpassning av den för generell användning etc. innan den är ett praktiskt alternativ.

                Den är verkligen inte oomstridd.

              • Plura skriver:

                Jan, på vilket sätt är den inte omstridd?

              • Jan Lenander skriver:

                Alternativa utformningar av omdömen, alternativa verktyg som ska var mer lättanvända.

                Jag vet inte om de som kritiserar är insatta eftersom jag själv inte haft tid att studera verktyget. Du har säkert rätt i att vi kommer att kunna kalibrera och mäta mha omdömen men jag är bara osäker på vilken tidshorisont det kan få stort genomslag.

  7. Kristian Grönqvist skriver:

    Måhända gör jag diskussionen för enkel, men faktum är att all inlärning i stort sett sker genom betingning. Det är svårt att lära djur någonting utan att erbjuda piska eller morot. Att lära sig någonting utan att vara intresserad av det är i stort sett dödfött.
    Det går att leda en häst till vattnet men det går inte att tvinga den att dricka.

    Antingen krävs lärare som är så duktiga att de kan få alla elever intresserade av alla ämnen(vilket är en illusion) eller så krävs tydliga incitament för lärandet. Där kommer kraven in. Ju mindre krav, desto mindre lärande. Och vv.

    Den kravlösa pedagogiken är nog vacker i tanken, men i praktiken lika värdelös som en ouppfostrad hund eller häst.

    Man glömmer lätt i det rosa skimret att människor fungerar på samma premisser.

    De sociala konstruktioner, som ofta bildar fond för skoldebatten är just precis vad de sägs vara. Sociala konstruktioner… inte verklighet.

    • Christermagister skriver:

      I det första stycket håller jag med dig, men sedan vänder du ju helt om… Då säger du ju att vi kan tvinga hästen att dricka genom att ställa krav på den…

      Vad innebär den här kravlösa pedagogiken du skriver om egentligen? Och var finner man den? Jag har inte sett någon kravlös pedagogik på bra många år nämligen… (Jo, förresten, i ett par friskolekoncerner som har gjort den till sin kassako.)

      • Jan Lenander skriver:

        Med ett besök på site:n http://www.skolaochsamhalle.se/ kan man upptäcka hur flera tongivande skolpersonligheter argumenterar mot mätbarhet. Bortsett från någon friskola så har jag inte heller inte sett någon skola gå på detta men jag har mött många som varit klämda mellan huvudmannens (kommunens) rimliga krav på uppföljning och skolverk och skolforskares tabu för att diskutera uppföljning av elevresultat för stora grupper av elever.

        • Christermagister skriver:

          Men alltså är det enligt vår samlade erfarenhet ett ytterst marginelt problem i dagens läge. Den filosofiska debatten kan vara intressant, men planerade politiska förändringar bör vara lite mer verklighetsanknytna tycker jag.

          • Jan Lenander skriver:

            Att det bland lärarutbildare och skolforskare fortfarande finns en så utbredd kritik mot mätbarhet visar att frågeställningarna både är verklighetsanknytna och aktuella.

            Det är ju de som borde ta fram bra förslag på hur man skapar mätbarhet. De borde ta fram lösningar på hur man får mätbarhet utan att förlora andra undervisningskvaliteter.

            • Plura skriver:

              Jan, som vanligt är det praktikerna med insikt i kvalitetsteknik som kan det inte forskare kan, som är tjugo år efter sin tid.

              Kan notera den glädje mina elever bland skolfolk ger när jag lär ut hur man kan använda de 7 QC-verktygen och 7 MT-verktygen för att bena ut problem och börja sätta konkreta mätbara mål.

              Dessa verktyg är utmärkta både på det pedagogiska arbetet som på elevernas IUP. Har ni någonsin hört talas om Koalty Kid??

          • Plura skriver:

            Ursäkta Christer vad menar du. Det är väl professionen som i så fall inte lyft sig ur Lgr 80.

        • Plura skriver:

          Jo, men de är ohjälpligt efter sin tid. Forskare på den nivå snackar om verkligheten praktiekerna lämnat för hektokilometers tid sedan. Det är bara myter dom håller på med.

          Senast dravlet med påståendet att nya läroplaner och kursplaner skulle innebära inskränkning av lärarnars pedagogiska frihet. Man häpnar, men det kanske underlättar att vara naiv i dessa kretsar.

  8. Kristian Grönqvist skriver:

    Jag kommer osökt att tänka på Kazimierskas uttalande i Aftobladet häromdagen. Något i stil med: Skulle jag vara arbetslös idag skulle jag stanna hemma och dra täcket över öronen igen.

    Är det så här vi verkligen vill tänka idag och är det så här vi vill att våra barn skall tänka?

  9. Kristian Grönqvist skriver:

    Jag tyckte jag var tydlig. Om man inte kan erbjuda morötter hela tiden, måste det finnas ett krav på att man måste göra det för att klara utbildningen. Annars kan man inte avancera. Det finns ju tydligen en slags tyst överenskommelse om att man egentligen inte behöver göra något, man skall tas om hand i alla fall.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s