Ordningsbetyg och okunskap

Jan Björklund vill införa ordningsbetyg i skolan och kallar det ”ett modernt ordningsomdöme”. (Expressen) Det finns så många problem med detta förslag att det knappt är värt att nämna (se bildtexten) och om jag inte hade läst Kjell Josefssons blogg (fp) hade jag nog inte gjort det heller.
.
Kjell skriver: ”Jan Björklund vill införa ordningsbetyg. Jag visste inte att det var borttaget. Som politiker borde jag kanske vetat det.

Ja, när man ställer upp som kandidat till riksdagen och står på plats fyra i kommunalvalet och dessutom nämner skolan i två av tre viktiga politiska frågor borde man verkligen vara bättre uppdaterad; det var ju faktiskt 40 år sedan ordningsbetygen avskaffades.

Några års kompetensutveckling skulle vara lämpligt för många kommunpolitiker.

Länkar till andra bloggar om: , , , , , , , , ,

Annonser

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Det här inlägget postades i Debatt och politik, skolpolitik och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

15 kommentarer till Ordningsbetyg och okunskap

  1. Plura skriver:

    Är det inte det jag sagt hela tiden. Kunskapen om vad de ska styra är obefintlig.

  2. Emelie skriver:

    Som Mats Pertoft sa: ”Alla verkar tro att de vet hur skolan ska skötas bara för att de själva har gått i skolan.”

  3. Jan Lenander skriver:

    Det finns tyvärr politiker med mycket större inflytande än Kjell som stövlar omkring i skolvärlden utan att ha förankring i någon riktig kunskap om skolan. Här diskuteras en av de starkaste namnen i SKL som har ett stort inflytande kring lärarnas arbetssituation. Ilmaar Reepalu!

    http://lumaol.wordpress.com/2010/09/02/den-gamle-attackdykaren-gar-pa-djupet/

  4. Trofinios skriver:

    Om ordningsbetyg är den rätta vägen eller inte kan jag inte avgöra eftersom jag inte är inte är tillräckligt insatt frågan. Men vad jag kan konstatera är att något måste göras för att få bukt med ordningsproblemen i skolan. För som det är nu slösas det bort en förfärlig massa tid och energi på saker som varken är utvecklade för eleverna kunskapsmässigt eller socialt/moraliskt. Som lärare på gymnasiet kan jag konstatera att gymnasiet ibland mer tjänar som fritidsgård och förvaringsplats (bättre att ungdomarna är någonstans där de är under ”bevakning” än flyter runt som arbetslösa i samhället) än läroplats.

  5. marina freij skriver:

    Jag håller med Trofinius, något måste göras! OCH jag skulle känna mig tryggare, både som lärare och förälder, om någon som har mer kunskap om skolan än kjell josefsson kom med förslag till hur!
    Ibland undrar man hur en del tänker (!?). Hörde på radion häromdagen att man skulle ”sätta in” fler jurister för att man inte hann med alla fall av mobbingfall och kränkningar mellan elever som behövde utredas. Varför inte ”sätta in” mer resurser i skolan för att ”mota Olle i grind”?
    /mammafröken

  6. Christermagister skriver:

    En del av problemet är att så okunniga politiker som Kjell Josefsson tillåts styra över verksamheten, men ett större problem när det gäller ordningen i klassrummen, mobbningen och skolket är att lärare och elever i skolans övre åldrar inte har så stora möjligheter att bygga goda relationer med varandra. Kalla det en brist på lärare eller en taskig organisation (det är väl lite av båda) men faktum är att verksamheten är splittrad och ofta bedrivs i alltför stora grupper. Eleverna i högstadiet har 16 olika ämnen som ofta inte har någon koppling till varandra och de sitter i slitna lokaler i stora grupper. Många lärare undervisar flera hundra elever och träffar bara varje elev ett par timmar per vecka; alla som någon gång har träffat en tonåring borde inse att man behöver bättre grundläggande relationer än detta ger möjlighet till för att kunna hantera konflikter.

    Dessutom är problemet inte isolerat till skolan. Trofinios skriver att gymnasiet även fungerar som en fritidsgård och jag tror att satsningar på riktiga fritidsgårdar och på ungdomsverksamhet överhuvudtaget skulle underlätta situationen till viss del.

  7. enligt O skriver:

    Och här har du anledningen till att jag inte orkade skriva så mycket om skolan längre. Björklunds förslag går i princip alltid emot det jag tycker och andra politiker är knappast roligare.

  8. Kjell Josefsson skriver:

    Jag håller fullständigt med om att kommunala politiker inte har tillräckliga kunskaper för att fatta strategiska skolbeslut. Min erfarenhet består i fyra års ersättarplats på oppositionen i den nämnd som är tänkt att styra kommunens skolor. Jag har därför varit med om att klubba igenom ett tjugotal beslut. De viktiga framtidsfrågorna hanteras dock av några högre tjänstemän samt några centrala politiker. Nämnden används alltför ofta för frågor och problem av mer operativ karaktär.

    Skolan måste få en statlig huvudman. Det finns ingen automatik att man då löser alla problem och skolan fungerar perfekt, men det förstår naturligtvis alla magistrar. En statlig myndighet med mer större påverkan ger dock större möjligheter att ge likvärdig utbildning oavsett i vilken kommun eleverna bor. Det ger större möjlighet att kvalitetssäkra undervisningen. Det ger större möjlighet att ge lärarna högre status.

    Beträffande ordningsbetyget tycker jag att det borde funnits kvar. Alla behöver vi ramar och gränser för vårt liv. Särskilt viktigt är det i tonåren. Det är ingen katastrof att få sänkt ordnings- och uppförandebetyg. Däremot får man en tankeställare. Jag lider med alla dagens ungdomar som inte får möjlighet att uppleva B i ordning eller uppförande. Jag tycker själv att minnet av betyget förbättrat mina förutsättningar i arbetslivet.

    En lärare som inte klarar att sätta betyg i ordning har naturligtvis ett problem.

    • Christermagister skriver:

      Tack för responsen!

      Vi tycks vara i stort sett överens i frågan om kommunala politikers brist på insikt i verksamheten, men kan du ge några exempel på beslut som är lämpade att fatta av dessa personer?

      Som lärare ger man eleverna ständigt ”betyg” (återkoppling) i ordning och uppförande. Det jag har emot formaliserade ordningsbetyg är att de är ett lite väl subjektivt maktmedel att sätta i någons händer.

    • Trofinios skriver:

      ”Jag lider med alla dagens ungdomar som inte får möjlighet att uppleva B i ordning eller uppförande.”

      Sure you do…

  9. Kjell Josefsson skriver:

    Vi är ju i bästa fall ett tvärsnitt av ”verklighetens folk”. När man är ny, som jag var för 4 år sedan, blir man tilldelad en nämnd. Det tar en viss tid att komma in arbetetet. Att sätta dit en av våra politiskt aktiva lärare är inte lämpligt enligt min mening. Vi har några sådana exempel. De tenderar att främst bevaka sin skola. Samma ska inom andra områden, en omsorgsanställd ska inte sitta i omsorgsnämnden.

    Som politiker bör man engagera sig i de stora frågorna. Det kan handla om beslut rörande omstruktureringar, nybyggnationer, ombyggnationer, framförhållning utifrån tillströmning av elever geografiskt och demografiskt etc. Då gäller det att kräva fram underlag från tjänstemännen. Tyvärr är ofta vi fritidspolitiker dåliga på att driva dessa frågor och tjänstemännen gör inget i onödan. För min egen del prioriterar jag mitt heltidsjobb.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s