Eritrea i klassrummet

Bildlänk

När det gäller fallet Dawit Isaak tycker jag mig känna igen Eritreas beteende och reaktioner från en del klassrums-situationer. Eritrea har blivit avslöjad med att göra någonting fel och blir utskälld inför hela klassen. Eritrea vet mycket väl att det h*n gjort är fel, men för att inte förlora det som h*n uppfattar som respekt och status i sitt gäng anser h*n sig helt enkelt inte kunna backa inför publik. Eritrea är inträngd i ett hörn, och vi vet alla hur många däggdjur reagerar i den situationen.
.

Jag undrar om inte fortsatt maktkamp inför publik kommer att resultera i ett utbrott, i det här fallet att Dawit Isaak mördas, och om inte den enda utvägen som leder till någonting långsiktigt positivt är att fortsätta diskussionen i en lugnare och mer enskild miljö där det är möjligt att backa utan att slå i en vägg och förlora ansiktet.

Frågan är om ”läraren” är tillräckligt mogen för det.

Även i: SvD, DN

Länkar till andra bloggar om: , ,

Annonser

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Det här inlägget postades i Debatt och politik och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

18 kommentarer till Eritrea i klassrummet

  1. joanna lundin skriver:

    Klockren analys!

  2. Morrica skriver:

    Att inte förlora ansiktet betyder ofta mer än allt annat, visst är det så.

  3. Jan Lenander skriver:

    Bra analys kring Dawit Isaak. Läraren i det här fallet är inte Sverige utan en stormakt typ USA. Den svåra frågan är dock hur man ska agera rent generellt kring orättvisa och rättsvidriga situationer. Hur hanterar man eleven som när man hittat en diplomatisk lösning av hans mobbning av Pelle så upptäcker man hur han står och bankar på Olle nästa rast?

    • Christermagister skriver:

      Visst är det svårt, men rent generellt gör man oftast situationen värre genom att försöka ändra Pelles beteende inför publik. När det gäller länder som agerar rättsvidrigt så är det klart att saken måste uppmärksammas, men jag tror att det är viktigt att också veta när det är läge att ta ett steg tillbaka.

      • Jan Lenander skriver:

        Helt riktigt! Ibland kan man undra om de som inte kan ta ett steg tillbaka egentligen bryr sig om Dawit eller om de vill verka engagerade och kraftfulla för sin egen skull.

        • Christermagister skriver:

          Precis som läraren som inte är mogen nog att ta ett steg tillbaka på grund av att h*n känner ett behov av att stärka sin position i klassen.

          • Jan Lenander skriver:

            Ibland kan offret behöva lärarens ställningstagande som hjälp men oftast gör man inte den mobbade någon tjänst genom att förstora. Det här är en jättesvår avvägning och det är så viktigt att läraren åtminstone kan hålla borta sina egna behov ur bedömningen.

          • Christermagister skriver:

            Som jag skrev ovan behöver det ju inte finnas ett offer i skolsituationen, det tillför helt klart ytterligare en dimension. Att involvera hela klassen är dock sällan motiverat.

            • Jan Lenander skriver:

              Man kan behöva göra markeringar mot för sen ankomst etc. när de uppstår men att involvera hela klassen i en diskussion om en individ är ett misslyckande.

              Vid ett annat tillfälle kan man förstås ha en klassdiskussion kring rimliga konsekvenser av för sena ankomster. I våras fick en klass extra undervisning för att kompensera för lektionsbortfall.

            • Christermagister skriver:

              Ja, generella markeringar och diskussioner är en helt annan sak än utskällningar och påtryckningar.

            • Christermagister skriver:

              P.S. Även vid för sen ankomst försöker jag undvika personliga utskällningar inför publik, vem vet vad eleven har råkat ut för på morgonen?

              • Jan Lenander skriver:

                Ibland kan en kommentar om elevens sätt att agera när den kommer in i klassrummet vara befogad. Ibland kan en informerande anmärkning om vad eleven missat vara effektiv.

  4. Ping: Lysande förklaring – NOT « ConnyT funderar

  5. Bo skriver:

    Dawit I eget ansvar då?
    Han lämnade sin familj.
    Han reste in i Eritrea på
    landets pass.
    Han visste om riskerna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s