Timplan och lärartäthet

Tiden för matematik utökas med en timme i veckan, eller fyrtio procent, på lågstadiet”, skriver Jan Björklund i sitt nyhetsbrev och kallar det ett vallöfte.

Jag hade ingen aning om att man planerade att öka styrningen av hur skolorna fördelar tiden, jag trodde att det snarare var tvärtom. Någon som hört mer om det här? I dagens läge finns det ju ingen möjlighet för Björklund att lova något sådant eftersom timplanen bara anger hur många timmar en elev ska ha under hela sin skoltid, inte i vilken ålder. Eller hur?

Även i DN och SvD talar alliansen om ökad tid för matematiken i dag, men det blir tyvärr inte mycket klarare vad man menar. Vill man öka den totala skoltiden, eller minska tiden för något annat ämne? Tänk om förändringar vore så enkla att genomföra som politikerna får det att låta i valtider….

Vi har redan ökat lärartätheten i skolan, säger också Björklund i SvD… Tänk om det vore så enkelt och klart; alla skolor har fått ökad lärartäthet! Men så är det ju förstås inte. En del har fått högre lärartäthet och en del lägre. På vissa skolor är det dubbelt så hög lärartäthet som på andra. Det beror helt och hållet på hur det går för kommunen, och på hur de specifika kommunpolitikerna väljer att prioritera. Att komma med riksövergripande statistik känns nästan meningslöst i dagens Sverige. Det är kommunens ekonomi som avgör villkoren för skolan.

Uppdatering: Ny information finns i ett nytt inlägg.

Länkar till andra bloggar om: , , , , , , , ,

Annonser

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Det här inlägget postades i Debatt och politik, skolpolitik och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

31 kommentarer till Timplan och lärartäthet

  1. Ping: Utökad skoltid? « You're no different to me

  2. Anne-Marie skriver:

    Nej – det känner jag inte till. A-M

  3. Anders Erenius skriver:

    Ännu en timme att sitta och räkna sida upp och sida ner i matteboken?
    Eller?

  4. Plura skriver:

    En möjlig förklaring är att när Skolverket gjorde sitt förslag till SKOLA 2011 utgick man från totaltiden i timplanen och pytsade ut tiden över de nio åren på ett visst sätt. Utifrån det har man bestämt vad varje årskurs ska läsa för innehåll för att nå kraven.

    En annan förklaring kan då vara att man minskat tiden och innehållet i ett annat ämne.

    Möjligen har departementet då surnat till och gjort en egen fördelning inför det beslut som ligger i augusti för SKOLA 2011.

    Andra påstår att Skolverket fått bakläxa på kunskapskraven för att nå olika betyg från departementet.

    Just nu är ryktesfloden stor. Min info, som jag har fått från Björklunds politiske handläggare är att det skulle vara marginella ändringar, just detta kan vara det utan att jag vet, för ett beslut i augusti. Regeringen måste ju fatta sådana beslut före 19 sept. Efter det vet vi nada om skolsveriges öde.

    • Morrica skriver:

      Spännande tider!

      Jag gissar att det eller de ämnen så får släppa tid till matten är musik, bild, idrott, slöjd eller liknande?

      Problemet med matematikundervisningen är inte att där finns för lite tid, som Anders Erenius antyder här ovanför, om jag tolkar honom rätt, är det snarare vad man gör med timmarna som gör skillnad. Så länge undervisande lärare inte vet vad de gör, utan lämnar barnen att klara sig bäst de kan på egen hand med matteböckerna, kommer situationen att förbli som den är idag om vi så fördubblar den tilldelade tiden.

  5. Mats skriver:

    Kanske barnen ska lära sig att räkna ”mörkertal”?

  6. Jan Lenander skriver:

    Det är förstås den här typen av styrning jag tycker är OK av politikerna. Ifall de har en klar bild av att Sverige behöver utveckla matematik mer i tidigare åldrar bör de kunna ge direktiv om att skolorna ska åstadkomma det.

    Utan tvekan är det så att jag brinner för en höjning av matematikkunskaperna och anser att det är lämpligt prioritera ner andra ämnen mha osthyvel eller någon annan princip. Kommentaren om att ”sitta och räkna sida upp och sida ner” lyfter dock fram ett annat problem. ”Individualiseringen” som hindrat alla goda försök att få matematik till något man arbetar tillsammans med, något man upptäcker och får spännande information kring. Löser man inte upp matematikens tvångströja så förespråkar jag hellre mindre matematik än den mekaniska verksamhet som blivit så vanlig.

    • Christermagister skriver:

      Ja, jag tycker också att den typen av styrning skulle vara helt OK, men det är ju inte bra om de slänger ur sig saker som de inte har någon möjlighet att styra över, eller inte har tänkt igenom, i valrörelsen.

      • Jan Lenander skriver:

        Det belyser dock svagheterna hos nuvarande system för att styra skolan om sånt som är politikernas sak att besluta om inte går att genomföra för dem. Att de däremot kan gå in och pilla i pedagogiska frågor i alltför stor utsträckning är vi alla smärtsamt medvetna om så det handlar inte om mer styrning, utan om bättre styrning.

      • Christermagister skriver:

        Ja, och att lyfta fram de svagheterna är ett av huvudsyftena med bloggen.

  7. Christermagister skriver:

    Jag har mailat Björklunds pressekreterare och frågat om det finns ett förslag om en mer detaljstyrd timplan och om den extra matematiktimmen är en extra skoltimme eller om den ska tas från ett annat ämne, och i så fall vilket.

  8. Kristian Grönqvist skriver:

    Anders E

    Är det det Ni gör på mattelektionerna, så börjar jag förstå ett och annat…
    Hoppas det var en lapsus.

    • Christermagister skriver:

      Jag tror inte att Anders förespråkar den sortens matematik, men tyvärr är det så en stor del av undervisningen ser ut. Det är ju därför vi ”flumpedagoger” om och om igen ber politiker (och andra) att föra över fokus till organisationen och undervisningen i stället för att fokusera på att ställa högre krav på eleverna.

      Du kanske börjar bli redo att komma över till vår sida? 😉

      • Jan Lenander skriver:

        Omdömeshysterin har verkligen snott mycket mer fokus från organisationen och undervisningen än betygen. Kommunalisering och luddiga direktiv har tagit bort mycket mer frihet än tydliga mál om kunskaper inom konkreta områden.

        • Christermagister skriver:

          En lagom vacker dag får vi reda ut vad vi menar med ”betyg” och ”omdömen” egentligen (jag tror vi är för samma sak egentligen), men i dag är det alldeles för varmt!

          Oavsett vad man tycker om betyg så anser jag att debatten om dem har fått för mycket fokus av skolpolitiker; det finns viktigare saker att ta tag i.

    • Anders Erenius skriver:

      Nej jag är inte mattelärare! Men det är ju så undervisningen i matematik ser ut på de flesta håll. Tyvärr…
      Det händer för all del mycket inom just det ämnet nuförtiden så förändringen är inledd. Men jag tror att tiden är det lilla problemet och VAD man gör är det STORA. Sedan tror jag att om det är ingenjörer man vill ha så är slöjd och teknik minst lika viktiga ämnen att satsa på.

  9. Mats Gerdau skriver:

    Tanken är att den garanterade undervisningstiden, idag 6 665 timmar i grundskolan, ska utökas med 1 timme i veckan i tre årskurser. De timmarna ska vikas till matematik, eftersom det finns störst brister här (i alla fall i internationella mätningar). Det innebär att den garanterade undervisningstiden utökas med 120 timmar.

    Och det handlar inte om att sitta och räkna sida upp och sida ned. Faktum är att svenska elever har näst minst undervisning i EU (Lettland mindre) och det håller inte. Självfallet har antalet lektioner betydelse för resultatet, betydligt större än om man är en elev mer eller mindre i klassen.

    Staten ska betala detta eftersom det blir ett statligt krav och vi satsar ett antal hundra miljoner kronor på detta. Exakt i vilka årskurser det ska in fler timmar ska utredaren titta på och vi avvaktar lite vad matematikdelegationen kommer fram till också. Jättebra tycker jag.

    • Christermagister skriver:

      Ja, jag håller med, det låter bra.

      I ett nytt inlägg finns mer information:

      https://christermagister.wordpress.com/2010/07/09/utokad-timplan/

    • Jan Lenander skriver:

      Jag pratade med en lågstadielärare som berättade att det har förekommit en gedigen utbildningsatsning mycket inriktad mot förskollärare och lärare verksamma på lågstadiet där en kunskapshöjning redan gjorts så att det är praktiskt genomförbart med en bra genomförd reform av det här slaget.

      Här kommer flera små utbildningspolitiska steg som samverkar positivt med varandra och det har faktiskt hänt tidigare. Jag känner en riktig glädje över den utveckling det här kan ge skolan.

      • Christermagister skriver:

        Ja, jag håller med. Om vi bara kan se till att dessa förbättringar sker i alla skolor där behovet finns också, oavsett kommun/kommundel, så börjar det likna något.

        • Jan Lenander skriver:

          Den information jag har fått innebär att den här satsningen tydligt och klart minskar snedfördelningen eftersom både utbildning och pengar sprids jämt och riktat till skolan.

          Andra utbildningssatsningar med bara mer pengar som kommunerna använder nästan som de vill kan få väldigt olika effekt beroende på kommun. När det gäller den frågeställningen har varken de rödgröna eller alliansen något riktigt tillfredställande svar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s