Språkelever ska belönas

Högstadieelever som läser franska, tyska eller spanska ska belönas med extrapoäng vid antagningen till gymnasiet, föreslår regeringen. I stället för dagens maximala 320 meritpoäng kan den som läser ett modernt språk framöver få maximalt 340 poäng.
(SvD, Sydsvenskan, SVT)

Jag tycker att det är helt rätt att uppmuntra eleverna att satsa på språk, men det finns ett antal större och mindre punkter att fundera över i anslutning till detta:

– Inte kan regeringen mena att det bara är franska, tyska eller spanska som ger extra poäng? (Varför kallas de ”moderna språk” föresten?) Arabiska? Kinesiska?

– I praktiken har eleverna oftast bara möjligheten att börja med ett nybörjarspråk i år 6 eller 7, och valen görs då läsåret innan. Är det rimligt att elever i år 5 måste ta ett så avgörande beslut? Det är inte sällan elever har det motigt i skolan i år 5 eller 6, men sedan blommar ut i år 7 eller 8. De eleverna kommer inte att ha en chans att nå högsta betyg.

– Utbudet av språkundervisning ser inte likadant ut på alla skolor. Hur ska man hantera den orättvisan vid konkurrensen om platserna på de populära gymnasieprogrammen?

– Vi har redan nu problem både med att elevernas kunskaper i de tyngre ämnena sjunker och med att många elever uppvisar stressymptom och bränner ut sig. Hur kommer detta att påverka den utvecklingen? Många elever kämpar också hårt för att nå goda betyg i svenska och engelska, och använder språkvalet som ett sätt att förstärka dessa ämnen. Hur påverkas deras resultat i kärnämnena av att de känner sig tvungna att i stället läsa ytterligare ett språk?

– Och så har vi grunden till flera av dessa frågetecken; systemet med genomsnittliga meritpoäng som sorteringsverktyg. Varför måste en elev ha högsta betyg i samtliga ämnen för att komma in på ganska specialiserade gymnasieprogram? Om vi ska ha specialiserade gymnasieprogram så tycker jag att det är logiskt att bara vissa ämnen räknas vid antagningen.

Länkar till andra bloggar om: , , , , , , , ,

Advertisements

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Det här inlägget postades i Debatt och politik, skolpolitik och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

19 kommentarer till Språkelever ska belönas

  1. Morrica skriver:

    Man skiljer på moderna språk och klassiska språk. I den senare gruppen finner vi Latinet och gammalgrekiska, aka klassisk grekiska. Moderna språk är helt enkelt språk som folk faktiskt pratar idag.

  2. Anders B Westin skriver:

    Språk är viktigt. Men funderar man ett steg till så kan man reflektera över följande tankebana:

    Varför skall man kunna språk när nästan ingen kan teknik. När teknikkunskapen utarmas så har vi inget att sälja utomlands och inte heller har vi råd att åka på nöjesresor till fjärran länder.

    Då blir det till att sitta hemma och filosofera över vad som gick så galet.

  3. Jag tycker du tar upp något viktigt när du pekar på att utbudet faktiskt ser olika ut på olika skolor. Dessutom är det inte ovanligt att B-kurser som individuellt val inte startar på grund av att för få har valt den kursen – det råkade min son ut för på ett av våra stora gymnasium i Stockholm.

  4. MarySaintMary skriver:

    Det är jätteknäppt att bara vissa språk räknas. Teckenspråk räknas ju inte till exempel, och det är ju ändå ett språk som man kan ha mycket nytta av INOM Sverige.

    Samt din sista punkt, det har jag funderat på många många gånger. Inträdesprov FTW!

  5. Lilla O skriver:

    Gillar inte alls det här med meritpoäng. Bra att elever läser språk, men det här sättet att rangordna skolämnen (och språk för den delen) är inte bra.

  6. Ping: Björklunds språkförslag missgynnar nyanlända elever « Sq´s blogg: Sthlm fjutjör

  7. Jag ligger ur fas och har skrivit om det här först idag, fast det är mitt bord. Så bitter har jag känt mig över att Björklund inte lyssnar på mig och Karin som hållit på och motionerat om språk. Du har givetvis helt rätt i att man inte borde begränsa språkutbudet, men det är inte det största problemet med åtgärden, som jag ser det. Det som stör mig är att det här är ännu en åtgärd som ökar snedrekryteringen. Ju tidigare man måste ta livsavgörande beslut, desto viktigare blir föräldrarna och elevens bakgrund.

    • Jan E skriver:

      Ja, du har rätt! Varför lär sig inte fler svenskar finska? En av våra största handelspartners är ju Finland. Men man utgår väl att finnar lär sig pakko-ruotsia.

    • Jan Lenander skriver:

      Nyfiken! Vad hade du velat att Björklund skulle gjort?

  8. Jan Lenander skriver:

    Intressanta invändningar men några känns ändå som att de har avgörande motargument. Det är för dyrt att på alla grundskolor ha kompetensen i fler språk och med den resursbrist vi lever med känns det som ett tungt argument. Våra elever har så många saker som kämpar om deras uppmärksamhet att jag inte tror att ett extra spräk påverkar bland många ämnen. Tillväxt av facebook och mängder av måste fritidsaktiviteter och om det borde påverka skoldagens längd etc. är en intressant fråga.

    Den svåraste nöten är dock det tidiga språkvalet och jag tror verkligen att man måste bredda antalet språk så tidigt om man ska hinna med neningsfull undervisning. Skulle man då haft större māngd obligatorisk språkundervisning och därmed skjutit upp valet. Min bedömning är nej, det är för många elever som har viktigare trösklar att ta sig över och grundskolan har redan nu väldigt mycket obligatoriska moment som minskar det fria kunskapssökandet.

    • Christermagister skriver:

      Jag tror inte ens att alla skolor erbjuder franska, tyska och spanska, medan andra erbjuder även t ex kinesiska och japanska. Dessutom har vi mängder av elever som talar arabiska, turkiska eller något annat språk som de (och samhället) kan ha minst lika stor nytta av som något av de tre prioriterade språken. Om vi menar allvar med att uppmuntra eleverna att lära sig språk för att det är viktigt för både dem och samhället så tycker jag att alla moderna språk måste jämställas. Problemet är väl själva orättvisan i urvalet kopplat till ”belöningen”, extra genomsnittliga meritpoäng. En elev som läst t ex spanska kan alltså slå ut en annan elev som talar flytande arabiska och kinesiska i konkurrensen om gymnasieplatser, trots att spanskan inte har speciellt mycket med den valda utbildningen att göra. (Om det är så att ett visst språk har en stark koppling till den valda utbildningen ser jag inget problem, då handlar det om en relevant kompetens som bör ge förtur.)

      P.S. Den ansträngda ekonomin gör ju också att nybörjargrupper i ett språk ofta endast startar upp en gång under grundskolan. Har man inte valt rätt i år 5 eller 6 är man chanslös.

      • Jan Lenander skriver:

        Ska man belöna tillval som inte finns på alla skolor och tillåter alla möjliga språk så ligger det nära till hands att fråga sig om man inte kan bredda det hela ännu mer och om något annat fritt tillval skulle kunna vara tillräckligt värdefullt.Är det ekonomiskt försvarbart att kräva tillgång till många språk för alla?

        Har du några funderingar kring alternativet med obligatoriskt extra språk?

      • Christermagister skriver:

        Jag skulle nog inte vilja bredda det hela, snarare tvärtom. I dag kan ju t ex hemkunskapen, slöjden, bilden, musiken, idrotten eller tyskan (var för sig eller tillsammans) vara avgörande för vem som kommer in på det gymnasieprogram man är intresserad av, trots att ett högt betyg är helt irrelevant för utbildningen. Hela systemet får ju dessutom slagsida eftersom en massa elever sitter inne med fantastiska färdigheter, t ex inom IT/teknik, som de inte får några plusspoäng för.

        Alternativen är väl att man antingen erbjuder färre och mer allmängiltiga gymnasieprogram där alla får plats, eller att man verkligen specialiserar gymnasieutbildningen och använder endast de relevanta betygen som urval.

        • Jan Lenander skriver:

          Ja jag håller nog med dig om att breddningen. Jag arbetar själv på teknikprogrammet och det är svårt att hävda att alla grundskoleämnen är relevanta och jag tror inte det hade varit lättare på många andra program. Extra språk skulle kunna vara relevant om Björklund har rätt i att de är svårare då de i så fall visar något om förmågan att studera.

          Dessa slutsatser ställer dock frågan om obligatoriska språk på sin spets då det framstår som enda alternativet för att lyfta fram språken.

          Antagningssystemet till gymnasiet och urval dit är jätteintressant. Ska titta om du redan skrivit om det någon annanstans.

          • Christermagister skriver:

            Jag brukar brottas med antagningssystemet till gymnasiet lite då och då, men det är nog snarast i kommentarerna… Jag har ingen klar åsikt helt enkelt.

            Jag tycker nog att man behöver en bättre anledning att belöna elever för ett extra språk än att det är svårt och därmed visar på studieförmåga… Annars bör vi ju belöna även latin, eller varför inte schack? Vi borde snarare utgå från användbarheten inom olika yrkesområden.

            • Jan Lenander skriver:

              Jag hittar tyvärr inte något sätt att lyfta fram språken på som inte försämrar annat som är viktigt.

              Jag ska fundera och läsa på om gymnasieantagning. Den borde göras mer baserat på hur skolan kan lyckas pedagogiskt.

  9. Ping: Let me entertain you! « You're no different to me

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s