Understimulerade elever

Ofta när lärare talar om att hitta rätt nivå på undervisningen och på elevernas uppgifter så talar man om att inte lägga undervisningen på en för hög nivå. Det är förstås viktigt, men vi måste också komma ihåg de elever som behöver utmaningar på hög nivå. Jag vet att det låter vansinnigt, men jag har faktiskt blivit utskälld av lärare för åldergruppen över mina elever för att jag har låtit mina elever arbeta på en för hög nivå!
Vad ska de göra när de kommer upp till våra klasser tycker du?!

Alla elever har rätt till utmaningar på sin egen nivå, och får de inte det är det stor risk att de helt tappar lusten för lärandet. Understimulerade elever kan också vara ett elände för klassen; de blir ofta utåtagerande och i värsta fall blir de nedlåtande mot de andra eleverna. Ibland kan man låta de högpresterande eleverna arbeta med helt egna uppgifter, men skolan är ju ändå en social verksamhet och det gäller att de inte blir sittande ensamma i ett hörn. Det är lika fel som att säga åt de svagaste eleverna att de kan gå och sätta sig i hörnet och måla en teckning medan klassen arbetar med något annat.

Att få högpresterande elever att spela samma melodi som sina kamrater är inte lätt. Som lärare för en stor klass måste man ju ändå ha ett ”grundbeat” att hålla sig till, men det gäller att hitta den där lilla extra kryddan. Den här trummisen får visualisera mina tankar:

Ett tidigare inlägg inom samma område finns här.

Länkar till andra bloggar om: , , , ,

Advertisements

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Det här inlägget postades i Läraryrket, Pedagogik och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

16 kommentarer till Understimulerade elever

  1. Morrica skriver:

    Svaret på frågan är: de kan väl gå vidare?

    • Christermagister skriver:

      Ja, men de ville inte riktigt arbeta på det sättet… De tyckte att det var viktigt att alla låg på samma sida i matteboken… Inte för att jag brydde mig om det, men det var en surrealistisk diskussion…

      • Jag tycker att du tar upp något jätteviktigt och konsten ligger ju i att lägga ribban så pass högt att eleven får en utmaning den kan klara av genom att kämpa, en krydda som får eleven att tänja sina gränser och vilja arbeta lite extra. Sedan är det ju också en balansgång för om ribban ligger alltför högt så blir det ju hopplöst att ”hoppa över”. Jag tror som du att många många elever idag är understimulerade!

        • Plura skriver:

          Det viktigaste du kan göra som elev är att haka på den som är duktigare än dig själv. Då blir det resultat.

          Jante och lagomkulturen borde vara förbjuden i skolan.

  2. janne skriver:

    Hmmm… Jag brukar lite skämtsamt säga att jag ska fundera på hur låg nivå eleverna ligger 8hur dumma är de:-) och när jag bestämt mig så börjar jag strax under den 😉 Men att börja lågt säger ju inget om långt (eller hur brett om man tänker sig alla underbara sidospår) man kan gå. Vilket ansvar har jag för att mina elever kommer till nästa nivå för smarta – om man är lärare är väl smarta elever som är vetgiriga och som har kommit långt i sitt lärande den ultimata utmaningen, lite grädden på moset för mig som lärare. Då kan man ju göra i princip vad som helst. Att inte gilla det och att gnälla är i mina ögon ett tecken på att man kanske är på fel ställe.
    ”Om alla gör samma sak händer inte så mycket ” (en egen version av: ”om alla tänker lika, tänker ingen särskilt mycket!”).

    • Plura skriver:

      Motstånd i argumenten och ”varför då” för kunskapen framåt. Allt annat tenderar att bli en unken damm av stillestånd och tillbakagång. Det är väl det som kännetecknar kunskapsglidet utför i dagens skola.

      • Christermagister skriver:

        Är det?

        Ja, du tänker att det är för mycket färdiga svar och att plugga fakta till prov? Det stämmer nog tyvärr… Är det inte så att den inställningen dessutom är vanligast inom Ma/NO (om man generaliserar vilt)? De ämnen där vi tappar mest i jämförelse med andra länder…

      • Plura skriver:

        Helt riktigt uppfattat. Kunde inte säga det bättre själv….

  3. Plura skriver:

    Är skolan till för lärarna eller eleverna?

    En retorisk fråga att fundera över under sommaren för alla lärare.

    Hoppas de kommer till svaret: eleverna.

    • Jan E skriver:

      Eleverna?
      Du menar de där små studieblyga rackarna som stör en när man mässar? Gud bevare mig! Jag går till arbetet för att jag vet att jag har 12 veckors semester om året. Resten av året får jag stå ut med ett underligt och svårdefinierat sorl från en grå massa. Mitt budskap till de små är den utvidgade Jantelagen. Ni ska aldrig tro att Ni någonsin kommer att bli något! och Ni ska inte göra som jag gör utan som jag säger!

  4. Mats skriver:

    När jag ser trummisen tänker jag:
    – Det är inte vad du gör utan HUR du gör det som spelar någon roll!

    Det svänger inget vidare – men vilken show…

  5. Jan E skriver:

    Trummisen syntes mer än han hördes. Borde det inte vara tvärtom? Jag kan väl få kontra med en koreansk trummis som både syns och hörs. The Animal i StenStures ungefär, fast på koreanska. Underbar stilstudie…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s