Omvärldsanalys

I dagens SvD kan vi läsa om betygsskillnaderna mellan olika grupper av utlandsfödda elever. Bland elever födda i Somalia är det endast 25% som når gymnasiebehörighet (75% om de kommit till Sverige innan skolstart) medan siffran för gymnasiebehörighet för elever födda i Turkiet är 47% och Finland 82%. Störst problem att nå gymnasiebehörighet har förstås de nyanlända invandrareleverna och vi måste verkligen förbättra vårt arbetssätt med dessa elever och deras familjer. (I SvD finns även ett gott exempel.)

Det här är ett exempel på en omvärldsanalys som jag länge har efterlyst inom skoldebatten och skolpolitiken, söndagens artikel i Sydsvenskan om att vår senare skolstart påverkar statistiken när vi jämför oss med andra länder är en annan. Jag vill inte gå in på de enskilda undersökningarna, men för mig är det uppenbart att vi måste ta med dessa, och liknande, faktorer när vi försöker förbättra den svenska skolan. Lika förenklat och fel som det är när skolan skyller elevers misslyckanden endast på eleven själv (se gårdagens inlägg) är det att endast skylla skolans försämrade resultat på lärarnas arbete eller pedagogiken i skolan. Både när det gäller elever och skolan så kan man finna förbättringsområden på detta sätt, men jag är övertygad om att man missar stora delar av problematiken och därmed blir ganska ineffektiv i sina förbättringsförsök.

Om vi t ex kan konstatera att en stor del av den svenska skolans resultatglidning i de internationella jämförelserna beror på en ökande andel nyanlända invandrarelever, och att statistiken dessutom inte är riktigt jämförbar, har ju de senaste årens reformer fokuserat på helt fel områden.

Länkar till andra bloggar om: , , , , , , ,

Advertisements

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Det här inlägget postades i Debatt och politik, skolpolitik och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Omvärldsanalys

  1. Mats skriver:

    Kan det vara så att vi börjar bli en smula utspelströtta?

    Samtidigt är det svårt att inte ryckas med av dessa ständiga försök till att hitta enkla lösningar på komplicerade problem.

    • Christermagister skriver:

      Om ändå alla dessa rapporter kunde resultera i olika skolpolitiska utspel, förslag och åtgärder så skulle nog helheten se bättre ut, men de senaste åren har ju alla rapporter bemötts med att det är viktigt att ge eleverna betyg tidigt och flummiga uttalanden om ”ordning och reda” utan några åtgärder.

  2. Plura skriver:

    Kan det vara så att en av delförklaringarn ligger i detta. Men trots allt är väl ändå majoriteten av eleverna födda i Sverige av svenska föräldrar eller första generationens invandrare. Så det är inte huvudproblemet med resultatglidningen.

    Tror att det är en kombination av både brister i pedagogiska metoder hos lärare som bristande kunskapsmål hos elever eller för den delen bristande uppföljning och utvärdering av målen och hur man ska jobba för att öka dem.

    Tycker dock att det är bra att det finns dessa både undersökningar som ger svart på vitt var problem finns. Annars är risken stor att det blir tyckande och tro. Det är den sämsta av världar.

    • Christermagister skriver:

      Visst är det en kombination, men det har skett ganska dramatiska förändringar de senaste åren utan att några åtgärder har satts in.

      Under läsåren 1991/92 – 2000/01 låg andelen av grundskolans elever som var berättigade till modersmålsundervisning stadigt mellan 11 och 12%. Från läsåret 2001/02 till 2005/06 ökade andelen från 12,1% till 14,8% och under läsåret 2009/10 var 19,4% av grundskolans elever berättigade till modersmålsundervisning. (http://www.skolverket.se/sb/d/1638)

      De senaste åren har man snarare dragit ner på modersmålsundervisningen och svenska som andra språk än att öka den. Den här bilden visar en tråkig utveckling inom ämnet SVA:

      Som sagt, visst är det en kombination av faktorer som skapar kunskapsglidningen, men jag tror inte att vi ska bortse från detta! Jag har inte memorerat vilka år det är som Björklund återkommer till när han talar om att resultaten försämrats, men jag har en känsla av att de sammanfaller ganska väl med de åren när siffrorna för andelen elever med ett annat modersmål ökar.

      • Plura skriver:

        Som alltid kan man ju använd statistik för att bevisa sin tes. Det är det jag försöker lära skolledare och lärare när de ska analysera.

        Just det du berör med modersmålsundervisning tror jag är viktig. Det är ju så du och jag jobbar med språket i vuxen ålder. Vi försöker vara briljanta på svenskan för att kunna prata engelska eller något annat språk. Utan det blir det varken hackat eller malet.

  3. Mats Gerdau skriver:

    Christer, de sjunkande resultaten i Sverige har i princip inget att göra med ökad andel elever som är födda i andra länder. När man tittar på de internationella undersökningarna TIMMS m fl så sjunker resultaten även bland svenska elever. Därför köper jag inte riktigt din slutsats att de senaste årens skolreformer är fel.

    • Christermagister skriver:

      Jag säger inte att det är så, bara att jag hoppas att man tar med sådana faktorer i sina analyser, vilket man alltså tycks ha gjort. (Detta sagt så kan ju faktiskt resultaten för alla elever sjunka på grund av att undervisningen anpassas till en större grupp elever med ett annat modersmål, eller på grund av andra faktorer kopplade till det.)

      Men du håller väl ändå med om att det är ett eftersatt område? Jag har inte märkt av några stora satsningar på denna elevgrupp under de senaste åtta åren och en ökning med 7,3 procentenheter är inte försumbart.

      P.S. Jag hade faktiskt planerat att läsa svenska som andra språk efter specialpedagogutbildningen, men det fanns ingen utbildning som passade.

  4. Ping: Datoranvändning försämrar läsförmågan | Christermagister

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s