Elevfokus

Att skolan har ”elevfokus” brukar innebära någonting positivt, men inte i det här fallet:

Nästan alla skolor som Skolinspektionen granskar i sin ordinarie tillsyn får kritik för att man saknar en helhetsbild av hur det går för eleverna i skolan. Skolinspektionen har därför specialgranskat hur 40 grundskolor runt om i Sverige arbetar med uppföljning och utvärdering av sina elevers kunskapsutveckling samt hur de planerar vilka åtgärder som ska sättas in. De flesta av de granskade skolorna tar inte reda på hur själva undervisningen eller skolans arbete i övrigt påverkar elevernas kunskapsresultat. I stället läggs tyngdpunkten på varje enskild elev och när det inte går bra är det för den eleven som man sätter in stödåtgärder.

Det är precis det här jag har skrivit att man måste bli bättre på i skolorna i alla mina inlägg om betyg. Om skolpolitikerna hade fokuserat på att skolorna skulle följa dagens regler om pedagogiska utredningar, skriftliga omdömen och åtgärdsprogram i stället för att tjaffsa om betyg de senaste 4 åren hade det inte sett ut så här.

Flera av de rektorer som intervjuats i granskningen ser inte vikten av att relatera elevernas samlade resultat till skolans insatser. Andra förlitar sig på att det är lärarna, enskilt och i grupp, som gör de övergripande analyserna. Medan det också finns rektorer som drar sig för sådana analyser av hänsyn till lärarna. (Skolinspektionen)

Det finns ju faktiskt en hel yrkesgrupp som har detta uppdrag; specialpedagogerna. Jag har inte läst hela rapporten ännu men jag undrar var de finns i det hela? I min utbildning ingick i alla fall skolutveckling och att göra pedagogiska utredningar, och kärnan av utbildningen bestod av att ta sig an svårigheter på individ-, grupp- och organisationsnivå.

Mer om detta: LN, DN. Om du inte följt bloggen tidigare och vill läsa mer om betyg och skriftliga omdömen är detta inlägg en bra start.
——————-
Övrigt:
I anslutning till inlägget om SD´s kalkon om skolavslutningar uttalar sig kyrkans företrädare i SvD och Dagen och gör det (omedvetet) än tydligare att kyrkan inte är en lämplig plats för skolavslutningar. Eftersom kyrkan inte är ”en samlingslokal vilken som helst utan ett fridlyst rum” och man vill dela med sig av en ”levande tradition” där bön ingår anser jag att denna verksamhet klart strider mot skolans lagar och förordningar.

I Sydsvenskan läser jag också att eleverna på en skola i Lund har läst 60 mil (!) skönlitteratur och fått en konsert med Helt off i pris, kul!

Länkar till andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,

Annonser

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Det här inlägget postades i Debatt och politik, flumpedagogik, Läraryrket, Pedagogik, religion, skolpolitik och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

15 kommentarer till Elevfokus

  1. dan.fritzon@zonline.se skriver:

    Skolinspektionens motto borde vara ”Snacka går ju,men snacka så det går; det är svårare” Har hittills aldrig läst att de kommit med någon som helst konstruktiv kritik eller medverkat till kunskapsspridning av positiva exempel. Det måste vara världens enklaste (och överflödigaste!) jobb att åka runt på skolorna och gnälla över allt som inte är bra. Och vad det gäller ”Specialpedagogerna”…..En outbildad speciallärare skulle göra mer nytta än 5 specialpedagoger (dyra!) som bara producerar en massa papper:-(((( Man konstaterar vid möte efter möte att den och den eleven inte funkar i stor grupp…….Och sen får klassläraren klämma in 5 min. på rasten eller planeringstiden. Kejsarens nya kläder!?

    • Plura skriver:

      Kan det bero på att det är brist på god exempel?

      Istället för att gälla och prata om din förträfflighet, vad för bra exempel har du på kunskapslyft hos elever där du som lärare ändrat din pedagogik?

    • Christermagister skriver:

      @dan.fritzon: Jag har inte tid eller lust att skriva ett långt inlägg just nu om hur fel jag tycker att du har i din syn på speciallärare vs specialpedagoger (jag har ju varit både och), men om man konstaterar att ”eleven inte funkar i stor grupp” så är det ju en organisatorisk fråga där man måste se över schemaläggningen, arbetssättet och gruppsammansättningarna. Om det slutar med att klassläraren får ”klämma in 5 min. på rasten eller planeringstiden” låter det som att varken skolledningen eller de ansvariga i kommunen tar saken på allvar. Jag tror att klasslärare (och specialpedagoger) generellt måste bli bättre på att föra saken högre upp i hierarkin. Vi (lärare) måste sluta acceptera sådana lösningar!

  2. Plura skriver:

    Christer – bra inlägg, har inte heller hunnit läst hela rapporten.

    Dock måste jag säga följande, det är bra att det finns en grupp specialpedagoger som tar sig ann de elever som har någon form av handikapp. Men att därifrån säga att det i varje fall det finns elever som glider ner i kunskapsnivåer per automatik behöver utredas är att underkänna lärare och skolledningen.

    Vad det handlar om, som jag tidigare belyst, är att varje lärare och skolledare, måste utgå från elevernas förmåga att nå de uppsatta kunskapsmålen i IUPen. Om det inte gör det kan det näpperligen vara elevens fel utan ett underkännande av den pedagogik som används. Och det är här jag ser ”så har jag alltid gjort”-kramarna bland pedagogerna. Speciellt dom som pratar om nya läroplanen Lpo 94.

    Så en nyttig fråga som alla i skolan bör ställa till sig själv varje dag är: Vem är jag till för?

    • Christermagister skriver:

      En utredning behöver man alltid göra, men det är inte säkert att den behöver omfatta en massa specialister; det kan räcka med de närmaste personerna kring eleven. En pedagogisk utredning gör man på skolan för att reda ut om man behöver gå vidare med ytterligare utredningar, t ex psykologiska eller logopediska. Syftet är just att söka förbättringar på individ-, grupp- och organisationsnivå. Ibland ligger tyngden på individnivå och ibland på något annat, men under en utredning hittar man ofta åtgärder på alla tre nivåerna. Det är inte att underkänna lärare och skolledningen, de är en del av utredningen och kommer med de lösningsförslag som de kan ställa upp med.

    • Plura skriver:

      Jo, det förstår jag också att det behövs, men vad jag försöker säga att alla som inte uppnår de mål eller betygskrav som finns för G inte med atutomatik har ett handikapp utan behöver en pedagogik anpassad för dem lika väl som de högpresterande.

      Och vem är det då som ska leverera denna pedogogik?

    • Christermagister skriver:

      Jag borde kanske skriva om min (och MAH´s) syn på specialpedagogens roll någon dag… Jag tror inte att vi talar om riktigt samma sak här. Självklart har inte alla som inte når målen ett handikapp. Jag tror att de övervägande problemen när det gäller elever som inte når målen orsakas av andra faktorer än handikapp och det är därför jag tycker att de pedagogiska utredningarna är så viktiga. I största möjliga mån är det den ordinarie läraren som ska leverera pedagogiken inom den vanliga gruppen, men specialpedagogen kan undervisa enskilda elever vid vissa tillfällen, hjälpa till i klassen (för att t ex kunna göra mindre grupper) och fungera som rådgivare i handledningssamtal. Att låsa in sig i en garderob med en eller två elever är inte alls min grej, det var därför jag slutade som speciallärare (det är två olika utbildningar med olika yrkesroller).

      • Plura skriver:

        Och jag är inte ute efter det du säger. Det behövs.

        Vad jag försöker säga är att systematik saknas för hur du tar dig från individnivån till en aggregerad nivå med kunskapsresultaten från år 1 – 9 för att gå i klinch med det pedagogiska samtalet om hur pedagogiken ska förändras för att vända kunskapsresultatet, som är ett mått på hur skolan lyckats leverera ämneskunskap.

        Hur vi än ser på det och använder statistiken är resultatet på ett sluttande plan nedåt. Vilken annan bransch som hellst skulle med det för ögonen börja fråga sig hur ska vi gemensamt rätta till det med kunden för ögona. I skolans fall vad gör vi hos oss för att eleverna ska nå sina kunskapsmål.

        Detta illustreras bra i dagens SvD om betygsstatistik och en skola som jobbar annorlunda med invandrar barn och föräldrar.

  3. Morrica skriver:

    Dina ord om att det vore mödan värt att se till att nuvarande regler och direktiv följdes får mig att fundera på hur stor betydelse just detta haft i de tankar som föregått betygsutredning – kan det vara så att man upplever att det lagts så mycket tid på att försöka få skolorna att följa dagens regler att man helt enkelt bestämt sig för att det får vara nog nu. Hur bra reglerna än är så blir det fel när de inte följs överallt, så istället för att kasta bort ännu fler år och ännu fler elevkullar på detta byter man till ett annat system i förhoppningen att detta åtminstone ska följas.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s