Betyg från år 6

I dag presenterade Jan Björklund förslaget om betyg från år 6.

Websändningen, AB, DN, Expressen, Sydsvenskan, SvD, Lärarnas N,

Jag har inte direkt någonting nytt att säga i frågan utan hänvisar i stället till förra veckans inlägg, Debatt om betyg och omdömen, där jag tycker att många för- och nackdelar lyftes fram i diskussionen.

Sammanfattningsvis kan jag väl säga att det finns både för- och nackdelar med betyg. Betygen ställer inte till någon större skada om föräldrarna, lärarna och skolan i övrigt har en god inställning till saken, men det finns stora risker att betygen leder till både utslagning av elever och att skolan satsar på ytlig faktainlärning i stället för förståelse.

Det största problemet tycker jag är att Björklund talar om betygen som ”tydlig information om hur det går för eleven i skolan”. Som jag skrev i diskussionen till det tidigare inlägget finns det inte en möjlighet att eleverna eller föräldrarna får någon information om vad det egentligen är som går bra, eller mindre bra, av ett sammanfattande terminsbetyg. Framförallt säger betygen ingenting om hur man bör gå vidare. Därför tycker jag att det är olyckligt att man fokuserar så på betygen, och glömmer bort att utveckla pedagogernas färdigheter i att skriva skriftliga omdömen, utvecklingsplaner och att genomföra utvecklingssamtal. Det är i dessa som eleven och föräldrarna har en chans att få ”tydlig information om hur det går för eleven i skolan”.
————————
Uppdatering: Se även det nyare inlägget ”Inga betyg i grundskolan”.
————————
Mer om betyg bl a i Tysta tankar (del 2) och hos Lilla O. Filippa Mannerheim skriver också; så där härligt giftigt! Mats Gerdaus inlägg, och en artikel i DN, förtydligar varför skolans utformning borde skötas av professionella och inte av politiker.

Länkar till andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

Annonser

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Det här inlägget postades i Debatt och politik, skolpolitik och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

21 kommentarer till Betyg från år 6

  1. Plura skriver:

    Christer här har du en stor point.

    Summativa bedömningar – betyg – säger inte ett smack om kunskap utan bara att man är mer eller mindre duktig att manipulera ”in the box”.

    Enda fördelen, som jag ser det med betyg och förslaget från JB är att det möjligen avdramatisera betyget som värdemätare och ger den möjlighet vi hade som levde under det relativa betygssystmet och betyg från ettan. Vi kunde lata oss, för vi visste var på skalan vi låg, för att sätta in växel för att öka energin i inlärningsmotorn innan det var dags för nästa utbildningsnivå. Att vi på köpet konkurrerade ut plugghästarna är en annan sak.

    Och som du och andra så riktigt påstår måste den formativa bedömningen baserad på vilka mål eleven satt upp för sitt lärande vara styrande. Och de skriftliga omdömena är en bättre värdemätare på kunskap än betyg.

    • Christermagister skriver:

      En anna fördel kan vara att det är ett tydligt sätt att (ytligt) redovisa skolans måluppfyllelse för huvudmannen på, och att man kan använda denna statistik som underlag när man fördelar resurser och planerar pedagogernas fortutbildning; men då kan ju betyget lika gärna vara ett internt verktyg.

      • Plura skriver:

        Helt riktigt!

        Där satte du huvudet på spiken. Elevernas kunskapsresultat påverkas av hur lärarna lärt ut. Om du har dåliga resultat på måluppfyllelsen måste det ju vara en varningsklocka både för lärare och skolledare att här måste dom förbättra sitt pedagogsika arbete. Gör man inte det håller man på och harvar på samma nivå hela tiden. Och hur kul är det?

        Betyg är nyckeltal för att förbättra det pedagogiska arbetet och följa läroplanerna bättre. Inte ett mått på elevernas kunnande.

  2. Jens Rosbäck skriver:

    Så som betyg i realiteten sätts är de knappast att betrakta som speciellt bra kvalitetsmätningssystem. I svensk skola är det ju väldigt vagt vilken prestation som skall ge vilket betyg.

    Det fungerar därför inte som en standard ens inom samma skola. På sin höjd kan det användas för att mäta elevens utveckling, men då ger ju, som nämns ovan, en simpel siffra eller bokstav ändå inte speciellt mycket användbar information.
    Jag tycker det är obegripligt att ingen enda lyckas problematisera betygsdebatten – det är ju som att slå in en öppen dörr.

    Själv bor jag i Asien och mina barn går i en internationell IB-skola. Internationella skolor har ju elever som flyttar ofta och har därför ofta en ytterst rigorös betygssättning så man vet vad som gäller. Dock ser jag ingen uppenbart ökad motivation på grund av betyg hos mina två tonåringar. Inte heller ser jag att de lär sig mer.

    Personligen tycker jag man skulle få välja om man vill ha betyg, medan utvecklingsplaner borde vara obligatoriskt.
    Det vore ju liberalt om något.

    • Christermagister skriver:

      I det tidigare inlägget som jag hänvisar till har jag länkat till en websändning av en debatt där jag tycker att man lyckas problematisera frågan ganska bra, men som jag skriver fattas det även i den debatten ett par viktiga frågor. I TV och tidningar kommer man annars sällan längre än till sandlådenivå och jag tycker att skolbloggarna (se länkar i högerkant) ger en bra mycket djupare analys.

      Jag har bekanta med barn i kinesiska skolor, och där har de stora problem med självmord redan på lågstadienivå på grund av betygshetsen.

      Att själv välja om man ska ha betyg eller inte är väldigt liberalt! 🙂

  3. janne skriver:

    Det är allt för enkelt att lösa inlärningsproblem med betyg. En siffra eller en bokstav löser inget. Ett betyg säger egentligen inget om vad som behöver förbättras eller hur man ska gå tillväga… Att tro att man inte vet vad eleverna behöver förbättra utan betyg, är fel. Klart att lärare vet, men att man inte ges möjlighet att ge den enskilda eleven rätt stöd eller miljö för lärande. Att ge en elev utan stöd hemma (eller i skolan) IG leder inte till utveckling…
    …att t ex ge den socialt utsatte och svagt socialt begåvade IG i uppförande, skulle inte nog ge en positiv förstärkning eller utveckling…

    Christer: Det där med självmorden skrämmer!

    Vi hade fackmöte på min arbetsplats idag om förändringar (LÄS: NERDRAGNINGAR) inför hösten. Känslan av att vi inte hinner med eleverna och att resurserna är för knappa var mycket stark hos alla närvarande oavsett ämne. Hur ska fler betyg hjälpa oss att nå resultat i såna fall? Problemet med skolan och de ”låga” resultaten har en annan orsak!

    • Christermagister skriver:

      Ja, det där med självmorden skrämmer, men att vissa elever kommer att må dåligt av att vi drar ner betygen i de lägre åldrarna tror jag är en oundviklig konsekvens. Betygen är tydliga, säger Björklund. Ja, för vissa elever kommer det att bli tydligt att de misslyckas. Om och om igen. Ju yngre barnen är, desto svårare har de att sätta det misslyckandet i sitt rätta perspektiv. Som jag skriver i inlägget kan skadan begränsas av att föräldrarna, lärarna och skolan i övrigt har en god inställning, men vi vet ju alla att det finns både föräldrar och pedagoger som brister i den insikten.

  4. Kristian Grönqvist skriver:

    Svensk kunskapsinlärning är på ett sluttande plan nedåt. Det vet alla. Alla vet också att det beror på lägre krav i skolan. Alla vet också att omdömena är värdelösa. Vad är egentligen problemet?

  5. Mats skriver:

    Alla vet – fast Cohen sa det bättre:

  6. Kristian Grönqvist skriver:

    Plura

    Försvara Dig inte med ”Om det är lägre krav…”. Det är så ruskigt patetiskt. Du har statistik på var vi hamnat i Europa, Du har statistik på närvaro, du har statistik på att lärare verkligen klagar på situationen, Du har statistik på lönenedgången. Hur många antydningar behöver Du egentligen för att förstå att något behöver ändras? Skyll gärna på kommunerna, de är medskyldiga, likadant som curlinglärarna och kanske rentav lärarhögskolorna

    • Plura skriver:

      Till vissa delar håller jag med, men förstår inte vad du har fått det i från att jag håller med.

      Och jag tillhör ju inte prices dem som säger att dagens ordning är bra. Snarare tvärt om. Du måste ha missuppfattat allt. VAD jag säger är att många i skolan INTE ens lyckas med att uppfylla kraven i styrdokumenten. Och det är det skoldebatten sitter och gnäller om. Däremot har aldrig någon tagit ifrån skolan rätten att göra HUR:et – mål- och resultatstyrningen. Problemet är bara att flertalet inte förstått den pedagogiska friheten.

      Så du måste nog förklar dig ett varv till så jag förstår.

  7. mariasbokliv skriver:

    Jag tror att Björklund skulle må bra av att vistas i verkligheten ett par månader…

    • Plura skriver:

      Det tror jag oxå. Dessutom vissa journalister skulle inte må dåligt av att vara just i verkligheten.

      Då kanske de skulle märka att skolans problem är att inte innehålla VAD:et fullt ut.

  8. Ping: Tummen upp för nytt betygssystem. | annarkia

  9. Kristian Grönqvist skriver:

    Plura

    Jag ber om ursäkt ifall Du tog åt Dig. Jag repeterar. (”Om” det är lägre krav) uppfattade jag som om Du satte ”lägre krav på prestation” under stort förbehåll. Det anser inte jag. Jag anser att vi har lägre krav på kunskap, varken mer eller mindre.

    • Christermagister skriver:

      Lägre krav på kunskap jämfört med vem? Eller jämfört med vilket år?

      Har det med kursplanernas mål att göra? Visa i så fall gärna ett par exempel på att dagens kursplaner ställer lägre krav än de (eller när) du jämför med.

      Eller menar du att vi ställer lägre krav än tidigare för att så stor andel av de svenska eleverna tillåts börja studera på gymnasienivå? Att vi borde sortera hårdare vid den intagningen? Eller mellan gymnasiet och högskolan?

  10. Kristian Grönqvist skriver:

    Nåväl Christer.

    Jag anser att vi har lägre krav på allt det som tillhör skolarbete. Ordning, uppmärksamhet, närvaro, prov (flervalsprov etc) brist på betyg, däremot högre krav på närvaro av föräldrar, hjälp av föräldrar, annan föräldramedverkan som gör att många föräldrar hamnar i kläm mellan skola och narbetsgivare. Motivet är ofta det mjuka men skuldbeläggande:”är Du inte intresserad av Ditt barns skola?”. Vi kunde göra detta till en lång diskussion, men i det här fallet vill jag inte skuldbelägga skolan heller. Samhället är nu format på det här viset.
    Men för oss som har tonåriga barnbarn, har nog faktiskt kravbilden förändrats en hel del.

    • Christermagister skriver:

      Jag tror att du och jag ofta har olika åsikter pga att du utgår från individuella lärares beteende, medan jag för det mesta utgår från lagar och förordningar; hur det är om allt fungerar som det ska. Om det inte fungerar som det ska anser jag att det är en ledningsfråga, men inte en anledning att införa nya lagar och regler. Reglerna finns för det mesta redan, men någon har brutit dem.

      När det gäller ordning är det en pedagogisk fråga där man inte kan säga hur det alltid bör vara (tystnad är inte alltid det bästa t ex). Pedagogen måste avgöra från grupp till grupp hur man hanterar frågan, men självklart ska det finnas uppmärksamhet och fokus på lärandet.

      Närvaro har vi väldigt strikta regler för i grundskolan och gymnasiet, men jag håller med dig om att de inte alltid följs.

      Hur läraren försäkrar sig om att eleverna har lärt sig det som h*n avsett är också en pedagogisk fråga; prov har sina styrkor, men också svagheter. De nationella proven tycker jag är bra (om man inte låter dem styra betygen i för hög grad), men i övrigt tycker jag att varje lärare måste vara tillräckligt professionell för att avgöra det bästa sättet. (Flervalsprov är det väl ändå inte så många som använder hoppas jag?)

      Betygen har vi sagt nog om för tillfället va? 😉

      Föräldramedverkan tänker jag inte heller säga så mycket om, personligen är det ingenting jag brukar överdriva… Jag läste någon debattartikel nyligen som uttryckte samma sak (att det var för höga krav på föräldramedverkan) och jag bara skakade på huvudet och utbrast. ”men för sjutton, det är ju för ER skull vi gör det”!

  11. Ping: Skolor ska aldrig få välja elever | Anna Vikström

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s