Skolor som lägger ner

Risk för ledlagda skolorAllt fler skolor kommer att tvingas lägga ner framöver, vilket kan innebära en katastrof för de elever som blir flyttade till nya lokaler, får nya lärare och kanske inte ens kan fullfölja sina påbörjade kurser på grund av att den nya skolan inte har samma utbud. Hur ska vi hantera detta?

Förortsskolorna måste profilera sig för att överleva, tror Barbro Widlund Ivarson, men är det verkligen med kurser i golf och segling som våra skolor ska konkurrera? Vad leder det till?

Uppdatering: ”Skolor i kris när eleverna blir färre”,

Länkar till andra bloggar om: , , , , , , , ,

Advertisements

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Det här inlägget postades i Debatt och politik, skolpolitik och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

24 kommentarer till Skolor som lägger ner

  1. Plura skriver:

    Det är väl endast genom att vara en kvalitetskola som du kan överleva. Skolor är oavsett de är kommunala eller fristående utsatt förkonkurrens.

    Elever och föräldrar väljer skola efter hur de bedömer att skolan kan uppfylla sitt uppdrag. Detta blir speciellt synligt när elevkullarna minskar och du har stort utbud av utförare. Precis vad artikeln handlar om.

    Den stora utmaningen för skolorna blir att ha rykte om sig att ha en framstående kvalitet i pedagogiken för att överleva. Och kravet i nya skollagens kapitel 4 om systematiskt kvalitetsarbete kanske kan göra det möjligt. Med den ställs det krav på att förskollärare och lärare har systematiskt kvalitetsförbättring på sitt pedagogiska arbete. Att elevernas resultat sätter krav på vilken pedagogik jag använder för att bibringa ökad måluppfyllelse i kunskaperna i alla ämnen.

    • Jan E skriver:

      Ja du Plura! Ditt sätt att föra ett resonemang är väldigt likt det jag citerar nedan:

      ” socialdarwinism, överföring på samhället av Darwins biologiska teori om det naturliga urvalet. Enligt socialdarwinismen pågår en ständig maktkamp i samhället där endast de starkaste överlever, vilket leder till en utveckling mot allt högre stående samhällsformer. Resonemanget, som var som mest utbrett vid sekelskiftet 1900, kan i förlängningen leda till t.ex. rasistisk politik.”(http://www.ne.se/socialdarwinism)

      Källa: Ne.se

      • Plura skriver:

        Och hur får du till detta i mitt resonemang??

        Vad är det för konstigt i att somligt dör när marknaden krymper? Så har det alltid varit.

        • Jan E skriver:

          Varför inte tillämpa samma socialdarwini..förlåt, markandsekonomiska idéer på allting? Då kommer vi ju till det allra heligaste av allt, eller det största tabut i Skolsverige, nämligen dåliga elever. Det är ju ändå lönlöst att satsa pengar på barn som vi ändå vet inte kommer klara sig.

  2. Morrica skriver:

    Det räcker inte med att vara en kvalitetsskola, även om det är en viktig aspekt.

    Eleverna söker utifrån andra kriterier, de vill som i artikeln in till city eller bort från samhället de bor i, de söker efter vad de hör om arbetsklimatet och stämningen på skolan, de söker utifrån kulturell profil, de söker utifrån skolors rykte – utifrån vad ryktet säger om vilka som går där, vilka som har status på skolan och vilka som är utanför, vad ryktet säger om lärarna, om de är krävande, duktiga, snälla, hjälpsamma eller låter eleverna vara ifred, t ex. Somliga elever söker skolor för att de är ute efter höga betyg eller utmaningar, andra i första hand för att de vill trivas, ytterligare andra för att de är ute efter en speciell utbildning.

    Att skolorna utan undantag uppfyller mål tar de bara för givet, det är sällan ett kriterie överhuvudtaget när de söker. När barnkullarna krymper, som de ju gör då och då med viss regelbundenhet, så blir konkurrensen hårdare och de skolor som inte har ett rykte som lockar ungdomar får svårt att överleva ekonomiskt, i synnerhet om de inte haft möjlighet att budgetera för sju magra år.

    • Plura skriver:

      Morrica – allt det du räknade upp är det jag inkluderar i en kvalitetsskola.

      Inte bara snött det som står läroplaner, kursplaner eller andra styrdokumnet. Då blir begreppet begränsande och nya lagen är bara ett golv för att nå minsta gemensamma nämnare.

  3. Christermagister skriver:

    Jo, att konkurrera med kvalitet är bra, men om sidoämnena (golf och segling) blir viktigare så kan det ju bli lite tokigt.

    Och vilka ”säkerheter” är det rimligt att skolorna ger? Jag tycker inte att det är orimligt att skolorna åtar sig att avsluta det de påbörjat… När en skola lägger ner kan ju eleverna förlora ett par års utbildningstid.

    • Morrica skriver:

      Tja, vilka säkerheter väntar vi oss från en kommun? För såvitt jag förstår utifrån enbart artikeln rör det sig om kommunala skolor? Då är det ju faktiskt inte skolan i sig som avsätter medel, utan kommunen som ser det som lönsammare att eleverna, i det här fallet, pendlar till Nacka istället för att behålla också denna lilla skola med mycket få sökanden. Kommunen erbjuder ju eleverna möjlighet att avsluta sin utbildning, om än inte på samma ställe.

      • Christermagister skriver:

        Ja, det har du rätt i. Jag menar nog att vi borde kunna kräva att få avsluta den utbildning vi har påbörjat med samma förutsättningar som när vi sökte, oavsett om det gäller en kommunal skola eller en friskola. Skillnaden är ju att när friskolorna lägger ner så tar de inget som helst ansvar för elevernas fortsatta studier, det blir kommunen som får ta den smällen, och det är då det är risk att det blir riktigt stora problem eftersom åtgärden inte är planerad i förväg.

        • Plura skriver:

          Det ansvaret har kommunen bara för den obligatoriska skolan, alltså grundskolan. Inte de firvillga skolformerna dit gymnasieskolan tillhör och som artikeln handlar om.

          • Jan E skriver:

            ”Kommunens ansvar

            27 § Varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen
            erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. Kommunen kan
            erbjuda utbildning som den själv anordnar eller utbildning
            som anordnas av en annan kommun eller ett landsting enligt
            samverkansavtal med kommunen eller landstinget. Kommuner som
            har ingått ett samverkansavtal bildar ett samverkansområde
            för utbildningen.”

            http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1985:1100

            • Plura skriver:

              Det innebär inte liktydigt med att kommunen måste tillhandahålla utan kan ingå avtal med någon annan utförare. Och vissa gymnasieskolor har riksintag.

              • Jan E skriver:

                Men kommunen har det yttersta ansvaret för att gymansieungdomar får en god utbildning. Att det ät någon annan entrepreneur som står för själva utbildningen är en annan sak.

  4. kvalitet och kvalitet. När våra nior söker till gymnasiet har väldigt många valt Haga gymnasiet (Norrköping). De har nämligen den bästa lunchen, berättar eleverna (Med det menar de inte den mest näringsriktiga).

    Många håltimmar, elevdator, resor är annat man kan konkurrera framgångsrikt med. Som skattebetalare blir jag förbannad över den stora marknadsföringsbudget skolor numera får hålla sig med.

    Pengarna ska gå till verksamheten. Arbetsinsatserna likaså.

    • Christermagister skriver:

      Ja, att tvingas lägga en massa pengar på marknadsföring känns inte bra.

    • Morrica skriver:

      Helena, exakt det är vad jag pratar om – elever ser det här med skolval med helt andra ögon än vi gör. Den bästa lunchen blir ett tungt argument, en egen laptop ett annat, att kompisarna söker ett tredje. Om vi glatt bortser från detta när vi pratar om hur elever väljer så kommer vi att fortsätta dra fel slutsatser, och agera på dessa.

    • Jan E skriver:

      Jag delar din uppfattning. Har du besök gymnasiemässan? Måste ses och upplevas! Ett slags avlats- och relikförsäljning i modern tappning. Skänk skolpengen och vi erbjuder en dator och en biljett till kunskapsparadiset. Dessutom gör ni en god gärning som får oss att skratta hela vägen till Cayman Island. Skolluther kom tillbaka! Allt är förlåtet. Hjälp oss att spika upp våra 666 teser på riksdagsporten! Det här kan inte få fortsätta.

      Men jag vill också lägga till att i Tjockhult spelar storstadens attraktion och kommunikationer en väsentlig roll. Förortsungarna lockas av att sitta på caféer och diskuteeera. I Saltsjöbadens fall så avgör läget. Förorten ligger avsides och bortom allfartsvägarna. Det är mycket lättare för flertalet gymnasieelever i Nacka kommun att ta sig in till stan än att ta sig till denna anrika förort.

  5. Mats skriver:

    ”Jag köpte mina elever för pengar,
    för mig var ej andra att få,
    sjung vackert, I skorrande strängar,
    sjung vackert om skolan ändå.

    Den drömmen, som aldrig besannats,
    som dröm var den vacker att få,
    för den, som ur Eden förbannats,
    är Eden ett Eden ändå.”

    (Fritt efter Fröding)

    Frågan är om det går att hitta tillbaka till Edens lustgård? En plats ditt barnen söker sig av intresse eller väl gjorda kalkyler om sin framtid?

    • Jan E skriver:

      Men innan vi finner Paradiset måste vi genomlida en vandring i underjorden. Jag kan vara er Vergilius. Känns som jag har varit tillräckligt länge i eländet för att guida nykomlingar. Men jag undrar vad de, och jag, har gjort för hamna i …

    • Christermagister skriver:

      Hemfall inte i förtvivlan Mats, skrev vi inte båda två om att majoriteten av eleverna trivs i skolan förra veckan? Ibland kanske det mest är vi som ser Mammons tryne, medan eleverna både är nöjda och får en god utbildning?

      Jan E, varför fortsätter du att irra runt i underjorden? Finner du ingen väg ut?

      Oj, vad krystat det här känns! Jag fortsätter gärna med gängse vokabulär, om det är OK för er? 🙂

  6. Jan E skriver:

    Jag tror att jag har funnit Sanningen. Infernots nionde krets är en värld av idel plattityder, intetsägande klyschor och ständigt återupprepande floskler. Jag hör talkörerna upprepa mål, mål, mål mååluppfyllelse, måååluuppfyllelseee, åtgärdsssprogrammmm, lyhördheeet, flexibilitet…kränkningsanmäälaaan, alla elever har rätt attt fåååå mmmvvvgggg, alla barn skall vara trygga i skooolan, det finns bara dååligaaa lärare inga dåliiga elever, mitt barn är ett mattegeniiii, lärare är världens viiktiigaste arbete… Snälla! Nåd! Visa misskund! Låt mig åtminstone få komma in i Skärselden bland alla andra halvsyndare och vardagsbedragare.

    • Plura skriver:

      Så synd att du vandrat i undergjorden den senaste tjugo åren. För under den tiden har skolan levt med VAD de ska göra men inte HUR man realiserar det. Det är mål- och resultatstyrning som innebär att varje skola är fria att genomföra uppdraget hur de behagar bara de uppfyller VAD som krävs.

      • Jan E skriver:

        Ja du Plura. Vad är skillnaden mellan att vandra i underjorden med öppna ögon och vandra i det fria med förbundna ögon ? Men jag kommer gärna på din föreläsning om hur man realiserar målen- och kursplanerna. Jag deltar med nöje i dina praktiska moment där du visar HUR man implementerar tankegångarna i LPO-94 och jag auskulterar med glädje på dina lektioner. Väl mött!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s