Lärarlegitimation och attraktion

Äntligen kommer alliansen med sitt förslag om lärarlegitimation och för en gångs skull tycks alla vara rörande överens om att det är en bra reform; oron och frågetecknen rör snarast själva genomförandet.
(Huvudartikeln i DN, Lärarfacken i DN, S i DN, AB, SvD, Sydsvenskan)

Efter lärarexamen och en ”introduktionsperiod på ett år med mentor” ska rektor göra ”en lämplighetsbedömning av läraren” och legitimationen kan utfärdas; hur kommer det att gå till i praktiken och hur rättssäkert är det? (Se Metabolism och Tysta tankar) Kommer skolorna att ha mentorer till de nyanställda? Hamnar pengarna som kommunen får på rätt ställe?

Även i den här reformen gör man undantag för yrkeslärare och moders-målslärare, men jag kan inte förstå varför eftersom man samtidigt beskriver en ny väg in i yrket; genom ”kompletterande pedagogisk utbildning (KPU)”.

I huvudartikeln i DN skriver alliansens fyra partiledare att det är ”ett allvarligt problem att attraktionskraften i läraryrket har minskat under ett antal årtionden” och tycks mena att förslaget om en lärarutbildning med högre krav och denna reform kommer att råda bot på detta… Jag är inte riktigt med i de här tankarna… Menar de att ungdomar skulle känna sig mer lockade av att bli lärare för att det blir svårare? Skulle den ”statusen” vara så viktig?

Nej, när jag pratade med ungdomar som funderade på att söka högre utbildning under rekryteringsdagen på MAH var det tydligt att det var två faktorer som var intressanta; lön och arbetsvillkor. Det är ganska lätt att räkna ut att det är en ekonomiskt dålig affär att studera till lärare jämfört med andra utbildningar av samma längd och när arbetsvillkoren ser ut som de gör finns det ingenting som väger upp den nackdelen. Det brukar vara mycket snack om lönen i de här sammanhangen, men jag tror faktiskt att arbetsvillkoren är det viktigaste. Om vi inte kan vända trenden med stora klasser i betongbunkrar, en orimlig arbetsbörda och arbetsgivare som inte förstår sig på verksamheten så tror jag inte att yrket kommer att framstå som mer attraktivt med hjälp av högre lön (inom rimliga gränser) eller ”statushöjande” förslag.

Länkar till andra bloggar om: , , , , , , , ,

Fråga: Lärarlegitimation, tummen upp eller ner?

Annonser

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Det här inlägget postades i Debatt och politik, Läraryrket, skolpolitik och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Lärarlegitimation och attraktion

  1. Anne-Marie skriver:

    Jag tycker det är bra att man säger att en lärare ska ha en utbildning, det är väldigt viktigt – det finns inget viktigare än att ungar få det de ska ha – vad de sedan ska ha och genom vem är stora frågor – och de ska vara framtidsriktande svar som ska utvecklas. Jag ser ganska allvarligt på läraryrket. Anne-Marie

  2. Susanne sjödin skriver:

    Bra med lärarlegitimation, ser gärna att man även ökar statusen på rektorsyrket. Kräv rektorslegitimation för att höja statusen på hela skolan. Håller med dig om att efter beslut väntar nu genomförandet och den stora frågan? Hur tänker man lösa detta ekonomiskt?? Följer din blogg som jag tycker tillför mycket i debatten!

    Själv bloggar jag ibland på vår hemsida, tyvärr hinner jag sällan göra särskilt genomtänkta inlägg…..

    • Plura skriver:

      Det är så vist att Borg släpt till pengar i vårbudgeten. Men hur mycket har jag glömt. Det viktiga är väl att de öronmärks så att inte kommunerna använder dem för att bygga idrottshallar.

  3. Ping: Är det verkligen leg lärarna vill ha? « Ekonomistas

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s