Elever i friskolor presterar bättre

Svenskt Näringsliv har gjort en undersökning som visar att elever i fristående skolor presterar bättre än elever i kommunala skolor. (SvD)

Min första tanke var att låta bli att skriva om saken, eftersom uppmärksamheten i sig riskerar att öka sorteringen av landets elever, men om det stämmer att man har lyckats rensa bort faktorer som ”individuella skillnader vad gäller kön, föräldrarnas utbildningsbakgrund och om eleven har utländsk bakgrund” från resultaten är det viktigt att vi funderar på vad skillnaden i så fall beror på; för det är inte rimligt att själva ägarformen påverkar.

Svenskt näringsliv pekar själva ut två delförklaringar:

1) Friskolorna attraherar elever och föräldrar som är mer motiverade och engagerade, vilket självklart påverkar resultaten.

Jag lämnar ordet till Mats som redan har kommenterat sorteringen.

2) Friskolor är mer konkurrensutsatta. ”De måste, för att attrahera elever och föräldrar, i större utsträckning visa att de lyckas med sitt grundläggande uppdrag att förmedla kunskaper.”

Frågan är förstås vad de visar upp, men jag bortser från den frågan i dag och vill i stället lyfta fram frågorna om friskolornas personal och arbetsmiljö. Kan det vara så att friskolorna är noggrannare vid sina anställningar? Är ledningen bättre anpassad för den aktuella skolformen? Bedrivs verksamheten generellt i nyare lokaler med en bättre arbetsmiljö? (Se Morricas elefant.)
Att reda ut sådana frågor skulle kunna leda till någonting konstruktivt.

Vad tror ni? Finns det generella skillnader mellan friskolor och kommunala skolor, och vad beror de i så fall på?
———————————
Uppdatering
: Fortsättning finns här

Länkar till andra bloggar om: , , , , , , , , ,

Annonser

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Det här inlägget postades i Debatt och politik, skolpolitik och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Elever i friskolor presterar bättre

  1. Anders B Westin skriver:

    Typiskt kortsiktigt tänkande.

    Det är den långsiktiga segregeringensprocessen som är den intressanta frågan.

    Friskolesystemet är ett utomordentligt verktyg för att producera ett ”vi och dom” samhälle.

    Ett jäkla egosamhälle kommer som ett brev på posten.

    Men kommunaliseringen av skolan var första steget i denna process.

    Så jäkla inskränkt.

  2. Plura skriver:

    Det finns en skillnad i förklaringen som jag berört tidigare och bygger på makroekonomisk påverkan. Genom segregationen och borttagandet av närhetsprincipen till skolan har en uppdelning i samhället skett som kan underbygga detta.

    Samtidigt har kommunaliseringen starkt bidragit till att likvärdigheten helt försvunnit. Men det är en effekt som det råder politisk enighet om. Det är väl bara LR och FP som vill tillbaka till en statlig skola.

    Men det som kanske har störst förklaringsvärde är väl det här med pedgogiken. Oftast inbillar jag mig att det är lärare och skolledare som drivs av en pedagogisk idé som i stort driver fristående skolor. Och det påverkar synen på individualiseringen av undervisningen och nivågrupperingar på hur undervisningen går till.

    Utöver detta kan jag möjligen se att friutrymmet är större i fristående skola för det pedagoiska genomförandet. Kortare vägar till besluten. Möjligen en sanning med modifikation när du ser Academia, John Bauer och andra friskolekoncerner. De liknar i mångt den kommunala trögheten frånsett det politiska styret. Och det är väl just detta med de 290 kommunerna och dess ”okunniga” politiker som är den främsta anledningen till brister i det kommunalt styrda skolorna. De har ringa kunskaper vad som krävs av dem i sitt uppdrag att vara utförare av det utbildningsuppdrag staten ålagt dem.

    Det blev många ostrukturerade tankar från Plura så här på lördagsförmiddag.

  3. Jag förstår inte hur ni (Plura och Christer) kan läsa en så virrig och illa underbyggd artikel och utgå ifrån att sluttesen stämmer? Det de säger är att vi har läst statistik och kommit till den här slutsatsen. De ger inte tillräckligt med källhänvisningar och information för att man skall kunna kontrollera deras påståenden. Slutsatsen att de kommunala skolorna behöver få tummen ur och göra sitt jobb är rent ut oförskämd.

    Alla skolor är konkurrensutsatta idag. Det innebär inte att vi alla gör ett bättre jobb och att ungarna lär sig mer. Det innebär att vi sätter mycket tid på marknadsföring, vi curlar både elever och föräldrar och skönmålar alla resultat. Många friskolor sköter sin ekonomi genom att ha en hög andel obehöriga lärare och mycket arbete under eget ansvar. När sådant går hand i hand med fina betyg blir åtminstone jag misstänksam. Varken NP resultat eller betyg är något tillförlitligt underlag i det här landet. När det gäller skolresultat blir därför Mark Twains ”Lögner, förbannade lögner och statistik” klart illustrerat.
    Anders Westins inlägg skriver jag däremot under på.

    • Christermagister skriver:

      Jag håller med dig Helena (och Anders), men jag tror att jag har skrivit säkert 100 inlägg om friskolornas segregerande funktion och tänkte att jag skulle fokusera på något annat i dag. För det måste ju ändå finnas någonting vi kan lära oss av de framgångsrika friskolorna?

    • Plura skriver:

      Då har du nog fått saken om bakfoten. Statistik använder man för att bevisa sin tes och det är det författarna gjort. Som jag på inte sätt sympatiser med. Desutom illa underbyggd eftersom betyg inte säger ett smack om skolans prestation.

      Vad jag däremot säger är att andra faktorer gör skillnad. Och det har forskningen vederlagt vad som gör att skolan presterad dåligt.

      Du har två makrotrender som skolan inte kan påverka: segregationen och decantraliseringen. Två som skolan kan påverka men misslykats med: individusaliseringen och differentieringen.

      Därför blir det haltande om man vill påstå att 9 av 10 lider. Att försöka beskriva skolans problem med just de 10 % som bedrivs i en annan produktionsform är totalt missriktad.

      Den kommunala skolans problem ligger i det jag skrivit ovan och i att den inte på långa vägar uppfyller kravet på mål- och resultatstyrning värd namnet.

  4. Sven Tycker skriver:

    Friskolornas fördelar är:
    1/ Dom är mindre i storlek i allmänhet.
    2/ Dom attraherar elever från mer studimotiverade hem.
    3/ De elever som väljer friskolor är oftare redan innan högpresterande.
    4/ Kan det vara så att lärare med ”nya idéer” söker sig till friskolor.

    Men
    1/ Friskolor har en lägre lärartäthet (och det bör väl inte ge bättre resultat i varje fall).
    2/ Friskolor har en större andel obehöriga lärare (och det bör väl inte ge bättre resultat i varje fall).
    3/ Friskolor saknar oftare annan service som studievägledare, bibliotek osv (och det bör väl inte ge bättre resultat i varje fall).
    4/ Friskolor rensar bevisligen ut elever som kan komma att kosta extra (handikappade, ”lågpresterande” osv.) Detta sparar resurser som kan användas till övriga elever, samtidigt som kommunala skolor tvingas ta dessa kostnader. Högre kostnader för den kommunala skolan ger sedan ännu högre skolpeng till friskolan.

    Dessutom: En undersökning från propagandaorganisationen Svenskt Näringsliv förtjänar att tas med både en och två nypor salt.

    • Christermagister skriver:

      ”En undersökning från propagandaorganisationen Svenskt Näringsliv förtjänar att tas med både en och två nypor salt.”

      Jag håller med dig, men som sagt så tänkte jag i dag fokusera på att bena ut de positiva faktorer som vi kan hitta så att vi kanske kan lära oss något av dem.

      När det gäller dina fyra första punkter så kan vi kanske lära oss något av punkt 1; når man generellt bättre resultat (vad det nu är) i mindre skolor? När det gäller punkt 2 och 3 är det inte mycket att göra åt; det är delar av det sorterande skolsystemet som de flesta av mina läsare (och jag) är emot. Punkt 4 är intressant, men jag undrar om det inte i stället handlar om att man har en gemensam idé på skolan… En undersökning av vad som driver lärare på olika skolor skulle vara mycket intressant!

      När det gäller dina fyra ”men”-punkter är nog 1 och 2 sådant som inte förbättrar resultatet, men kanske inte heller försämrar det i sådan grad att det överväger de andra delarna. Punkt 3 och 4 är sådana punkter som inte syns när man mäter resultaten i betyg och prov, men som gör att man kan vara emot friskolesystemet oavsett hur bra provresultat skolorna visar upp!

      Tack för dina tankar!

  5. Mats Gerdau skriver:

    Jag tror att skillnaderna i resultat i stor utsträckning beror på olika mentalitet. Friskolorna måste, för att överleva, prestera bra och attrahera elever. Annars finns det ju ingen vits med dem. Den inställningen finns inte alltid i kommunala skolor. De betraktar ofta eleverna som ”sina” om de bor i närheten. En inställning att alla skolor – kommunala som fristående – måste förtjäna sina elever, tror jag skulle vara bra.

    Sen håller jag inte med om att friskolorna i sig segregerar. Valfriheten kan ha en sådan effekt, men man kan ju välja andra kommunala skolor också och det är rätt vanligt. Sen har vi en stor boendesegregation i våra storstadsområden som segregerar mer än valfriheten. Jag kan se att valfriheten kan bidra till att minska segregationen i stället.

    • Christermagister skriver:

      De senaste åren har ju alla skolor varit konkurrensutsatta, vilket har varit minst lika tydligt i de kommunala skolor som jag har haft kontakt med som i friskolorna, men det kanske är ett storstadsfenomen?

      ”Valfrihet” är ett svårt begrepp i det här sammanhanget eftersom det i stort sett handlar om hur engagerade och insatta föräldrarna är och om deras val och möjligheter… Det kan handla om att ta sig för att ställa barnet i kö redan när det är nyfött, att ha möjlighet att skjutsa sitt barn till en skola lite längre bort, att förstå informationen om skolvalet, att föräldrarna ska känna sig bekväma i miljön mm mm mm.

      Det borde kanske inte vara så att friskolorna i sig segregerar, men det finns det väl ganska klara uppgifter om att de faktiskt gör? När det gäller kulturella och religiösa friskolor är det ju i alla fall ingen tvekan om saken…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s