Att förädla råvaror

När jag sökte till Lärarhögskolan i mitten av 90-talet var mina gymnasiebetyg i klass med utbildningsministerns, alltså inte på långa vägar tillräckligt goda för att antas till lärarutbildningen… Jag skrev därför Högskoleprovet och resultatet jag fick räckte för att komma in. Efter utbildningen anser jag att jag i stort sett gjort ett gott jobb. Visst gör vi alla misstag ibland, men i det stora hela är jag stolt över vad jag hittills uträttat i yrkeslivet och när jag skrev Högskoleprovet för två år sedan blev resultatet bättre än när jag sökte till högskolan första gången (gå och göm dig Jante! 😉 ).

Vad vill jag ha sagt med detta? Jo, att även råvaror som vid en första anblick inte ser så fräscha ut kan hyfsas till och att goda kockar kan skapa välsmakande rätter av de flesta ingredienser med lite arbete.

För er som inte har en aning om vad jag surrar om kan jag berätta att det pågår en akademisk boxningsmatch i Sydsvenskan: rond 1, rond 2, rond 3, rond 4. Mats på Tysta tankar är huvudsaklig kommentator och har dragits in i fighten i två inlägg, del 1, del 2.

Lars Pålsson Syll anklagas för att ha slagit ett slag under bältet, men gör allt han kan för att förklara att han är missförstådd. Tror man att han liknar studenter som inte har toppbetyg vid rutten frukt är man helt enkelt varken läskunnig eller insatt i liknelsernas värld…
I så fall måste jag nog kompetensutveckla mig ytterligare, för jag tycker nog att det är precis vad han gör…

Knock out”[…] det helt avgörande problemet är vilka som söker och antas till utbildningen.

Alla kockar vet att tillredning av god mat kräver bra råvaror. Oavsett hur bra redskap man har går det inte att förvandla rutten frukt till god efterrätt.”

Men Pålsson Syll har rätt i att man måste tillföra tillräckliga resurser för att högskolekockarna ska lyckas i sitt arbete. Kanske behöver man också se över kockarnas inställning till matlagning?

Länkar till andra bloggar om: , , , , , , , , ,

Annonser

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Det här inlägget postades i Debatt och politik, skolpolitik, Student och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

14 kommentarer till Att förädla råvaror

  1. Kristian Grönqvist skriver:

    Lars Pålsson har inte bara en dålig utbildning i svenska utan han är dessutom dum i huvudet.
    Det vi fick lära oss i svenskan vid användandet av allegorier och liknelser, var, att de skulle vara utbytbara mot det man beskrev.
    Om man bör jämföra människor med rutten frukt, bör det vara i slutfasen av livstillståndet. Alltså svårt senildementa människor. Då gäller allegorin.
    Han skulle ha fått en stor röd bock för detta.
    Han kanske inte var med på modersmålslektionerna…

  2. Jag har ingen åsikt om Lars Pålsson, har ingen aning om vem han är, men jag vill minnas att när jag gjorde ett av många reportage åt tidningen ”Idrottsläraren” (har glömt vad repet handlade om) för några år sedan, med en idrottslärare från Idrottshögskolan i Göteborg så kom vi in på det där med vilken kunskap studenterna på skolan har med sig när de började. Personen jag intervjuade menade att han såg en stor skillnad på dagens sökande, som ibland bara har en idrott som de behärskar till skillnad mot tidigare då man var mer allmänt idrottskunnig och det är klart om man får elever som bara hållit på att träna tyngdlyftning eller bara simning så blir det ju att starta på en lägre nivå när man skall lära ut skidåkning, handboll, bordtennis och så vidare, vilket i sin tur gjorde (enligt läraren då) att studenterna inte hann få med sig allt de behövde. Det ser jag som ett problem.

    • Christermagister skriver:

      Visst är det så, men en professor som kallar sina studenter för rutten frukt… Lars Pålsson Syll är professor vid Malmö högskola och jag känner flera studenter som tagit illa upp; det främjar inte arbetsklimatet direkt…

      Själv struntade jag i det från början och avskrev det som ett misstag i all hast, men när han vägrade be om ursäkt och i stället slängde skit på dem som påpekade att ordvalet var olämpligt ilsknade jag till.

      Det hade ju varit så lätt att be om ursäkt och säga att han var så fokuserad på huvudbudskapet i skriften att han råkade använda en olämplig liknelse, för självklart är det egentligen oslipade diamanter han ser studenterna som…

      • Plura skriver:

        Men ursäkta Christer, sedan när har en professor fel? Finns det i sinnesvärlden överhuvudtaget. Jag har inte mött det.

        Är väl lika om jag ska ralijera med lärarkåren.

  3. Plura skriver:

    Det här med kockar och råvaror.

    Jag fick vid en ”kvalitetslunch” på Operakällaren i börja av nittiotalet förmånen att höra Werner Fögels (hur det nu stavas) följande fakta.

    Matlagningens resultat beror på råvarorna. Är det inte kvalitet på den spelar det ingen roll hur mycket du försöker lura ögat med uppläggning etc. Är råvarorna ruttna eller halvtaskiga är det skitmat du äter eller i mildare form skräpmat.

    Budskapet var tydligt, god mat kräver frächa råvaror, helst närproducerade. Därför var Werner tydlig med att ska du servera gödkalv ska den var uppvuxen på spenvarm mjölk. Allt annat är fel.

    Hur det ska översättas till råvaran elever vet jag inte. Men ett kan man säga, de som börjar studierna är oslipade diamanter som måste slipas för att vara värdefulla både kunskapsmässigt och yrkesmässigt.

    Beskrivning du gjorde, om dig själv, är ju en bra beskrivning över de olika stadier av slipning du genomgått i studierna till den du är idag.

    Det intressanta är att vi alla ständigt måste slipas. Därför tycker jag att just denna typ av bloggande är en slipning av idéer, kunskap och infallsvinklar som är överträffbar mången annan form av kunskapsinhämtning.

    • Christermagister skriver:

      Ska vi överföra gödkalven som måste vara uppvuxen på spenvarm mjölk till studentliknelsen hamnar vi nog i elitism helt enkelt, så det är bäst att vi låter bli, diamanterna är bättre.

      Ja, även de vackraste diamanter behöver putsas då och då. Kompetensutveckling återkommer vi ofta till, men det visar ju bara hur viktigt det är.

  4. Kristian Grönqvist skriver:

    Plura

    Werner Vögeli

  5. Kristian Grönqvist skriver:

    Du vet… Werner och Werner….

  6. Lavazza skriver:

    Ju längre studenten är från slutmålet när denne kommer till högskolan desto svårare blir det för för studenten att uppnå slutmålet och för högskolelärarna att hjälpa studenten dit (allt annat lika).

    Är det detta faktum eller liknelsen som det bråkas om?

  7. Jan Lenander skriver:

    Det känns inte som att en debatt med Pålsson skulle vidga mina horisonter speciellt mycket men ifall man vill kan man ändå ha en snäll tolkning av hans liknelse.

    Otillräckliga förkunskaper gör att man ställer orimliga krav på utbildningen. För att få lite kraft och fart i en grupp och lyckas få dem över svåra trösklar måste man ha en lägsta nivå när man börjar. Utbildningar med för låga krav på förkunskaper når aldrig de höga krav som behövs för flera viktiga yrken. Har man råvaror för en fiskrätt blir det aldrig någon kötträtt och det är viktigt att kockar också kan få råvaror som passar vad de själva kan hantera.

    Med den utgångspunkten behöver vi inte vara snälla mot Pålsson men kanske ändå ge hans skola lite utrymme för att klara sitt uppdrag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s