Moderaterna startar en kampanj för att försvara skatteavdraget för hushållsnära tjänster och Folkpartiet vill utöka avdraget till 75% för familjer med barn under åtta år och för pensionärer över 80 år (SvD). Moderaterna poängterar hur viktigt avdraget är för jobben, medan Jan Björklund i sitt nyhetsbrev känslomässigt beskriver hur mycket lättare vardagen kan bli när man får hjälp med städningen. I bloggosfären framhåller Mary (MinaModerataKarameller) att man äntligen kan få tag på hantverkare som jobbar vitt.
Allt detta stämmer förstås, men för mig handlar frågan enbart om hur skattepengarna används. Är ett avdrag för hushållsnära tjänster det bästa sättet att spendera pengarna på? Hur många, och vilka, drar nytta av avdraget? Vad används det till? En barnfamilj kan få städhjälp för 100Kr/h i stället för 400Kr/h skriver FP om sitt nya förslag; jättebra för dem, men jag är inte säker på att jag vill betala 300Kr/h för deras städhjälp…
(”Staten betalar mest för städning åt 40+are med väldigt hög inkomst i Danderyd, Lidingö och Täby” skriver man på bloggen Alliansfritt Sverige som har samlat mer siffror för den intresserade.)
Skatteavdrag som skulle hjälpa både mig och miljön är t ex subventionerade resor med SJ och subventionerade grönsaker… (Inte ens som student blir det billigare att resa med SJ från Malmö till Stockholm om man är två personer; jag och Hanna sparar över 500Kr (ca 25%) på att ta bilen.) Varför är det just ”hushållsnära tjänster” som ska subventioneras, och var går gränsen för dessa? (Jag äter ju grönsakerna hemma och de håller mig friskare…)
Utan en mer konkret debatt om samhällsnyttan av avdragen hamnar man lätt i sådana här (kanske småfåniga) rättvisediskussioner… Visa mig att avdragen är samhällsekonomiskt försvarbara, kommer de som är i behov av dem tillgodo och motivera varför just de tjänsterna bör vara subventionerade.
Mer i media: RUT-avdraget ett problem för Socialdemokratin, Snöskottning ger skatteavdrag, M avvaktar om utökat rut-avdrag,
Länkar till andra bloggar om: RUT-avdrag, hushållsnära tjänster, politik, samhälle, Moderaterna, Folkpartiet,
Christermagister 
Man kan vända på frågan. Man behöver inte se det som en skattesubventionering.
Skall svenska folket som privatpersoner kunna köpa tjänster av varandra så kan det vara så, att vårt generella skattetryck + arbetsgivaravgifter + moms gör detta till en ”omöjlighet”.
Med lägre skatt på sk icke mekaniserbart kroppsarbete så uppkommer denna möjlighet.
Det andra alternativet är tyvärr att vi istället lägger pengar på att ”subventionera” lågbetalda asiater via inköp av prylar som vi fyller våra hem med.
Vi låter bli att reparera och vårda. Istället slänger vi och köper nya prylar som vi placerar in i skitiga och mögliga bostadshus som vi knappt har råd att bo i.
Jag tycker (har alltid tyckt) att vi skall ha ett lägre skattetryck på hantverk, reparation och kroppsarbete som riktas mot slutkunden privatperson.
Ja, det är ju ett sätt att se det på…
Men det innebär ju fortfarande att medel tas från den sammanlagda skattesumman, att man måste skära någonstans.
Jag skulle vilja veta vilka som fick de här nya jobben. Om de är tidigare arbetslösa svenskar har vi ju en omedelbar vinst att ställa emot kostnaden, men om företagen hämtar in arbetskraft från andra låglöneleänder är det en annan sak.
Vilka utnyttjar avdraget? Om det bara är rika personer som hade haft råd med tjänsten i alla fall är det ju inte så lyckat.
Kan jag få avdrag för vad somhelst, t ex att sortera om min frimärkssamling?
Jag är inte säker på om jag är för eller emot avdraget. Jag saknar för mycket information för att kunna ta ställning och tyvärr är inte den politiska debatten till någon hjälp eftersom de bara slänger sig med övergripande slagord (från alla håll).
Christer om du följt debatten har arbetslösa kvinnor fått jobben. Och det hela är en lönsam affär för staten. Du omvandlar en svart sektor till vit = skatteintäkter för staten. Dessutom skapar du ett instegsjobb för unga.
För det är väl inte så att du tycker att gubbavdraget (ROT-avdrag) är mer acceptabelt än RUT som ger kvinnor med ”hantverksskicklighet” möjlighet till jobb?
Det här med negation till RUT tycker jag bara andas pigdebatt från vänstern på landsbygden.
Det är väl just det…jag har inte följt med i debatten speciellt noga. Om det är en lönsam affär så har jag inga ideologiska invändningar. Jag är mest ute efter att avdraget ger någonting tillbaka och att det inte bara är en viss typ av tjänster som subventioneras. När man börjar snacka om hantverkare så är det ju inte längre bara en fråga om tid (jag har inte tid att städa) utan också en fråga om kunskap (jag kan inte dra om elen i huset även om jag hade tid).
Men kan man inte resonera på samma sätt med grönsakerna? Billigare grönsaker ger friskare befolkning och sparar på sjukvården… Tågbiljetterna är svårare att motivera rent ekonomiskt…
Billigare tågresor på bättre fungerande tåg och bättre skötta rälsar vore en vinst för miljön och ekonomin.
Hur kan vi motivera det ekonomiskt? Att folk kan vara mer flexibla när det gäller arbetsplats?
Dels så, dels genom effektivare transporter – ett tåg transporterar tjugo containers utan prut, en lastbil en. Bygger vi ut järnvägen och underhåller den kan vi spara massor med pengar på vägnätet, ty de tunga transporterna sliter ohyggligt. Trafiksäkerheten skulle också öka om vi fick bort stora delar av den tunga trafiken därifrån, likaså om vi fick fler att välja kollektivt för sitt pendlande, kort såväl som långt.
Om den ekonomiska vinsten var så självklar skulle väl inte Moderaterna tveka om att utöka avdraget? Man vill se hur det påverkar statsfinanserna först.
För juli, aug och sept 2009 betalade staten ut 900 miljoner i ROT-avdrag. Man säger själv att 7000 nya jobb har skapats… Alltså betalade vi 42 857 Kr/månad till dessa 7000 personer…
Även om detta är en klart ofullständig uträkning så känns det som att det fattas något innan man helt självklart kan säga att avdraget är motiverat med grund i att nya jobb skapas…
Det kanske kan tyckas småaktigt i sammanhanget, men ROT-avdrag och RUT-avdrag är inte riktigt samma sak.
Nej, vad jag förstår finns det ROT-avdrag och avdrag för ”hushållsnära tjänster” (som kallas RUT?)… Jag förstår dock inte vad skillnaden är mellan de olika avdragen. Men jag tror inte att de skiljer sig så mycket att det spelar någon roll för den principiella frågan, eller?
Aha, du menar att min uträkning ovan handlar om två helt olika saker? Jag trodde att RUT var en del av ROT…
Nu måste du vara ute på hal is. Det är väl de hushåll som köper tjänsterna som får avdragsmöjlighet och företagen som tillhandahåller det som får halva faktura betald av staten och andra halva betalar köparen.
Ska vi börja räkna blir det plus för staten. Utöver de 7.000 som direkt jobbar får du in skatt och moms på de som måste administrera dessa ofantliga summor. Bara i momsintäkter på de siffror du nämner är dryga 100 miljoner.
Sätt det i relation till den svarta marknad detta är så förstår du snabbt att det är ett sätt att få bort skatte kilar i ekonomin som gör att det blir lönsamt. Allt annat är retorik från svunnen pigdebatt!
Ja, tydligen är jag ute på väldigt hal is, den håller t o m på att spricka! 🙂
Kan ingen som är mer kunnig bara förklara hur de där 900 millarna som togs från våra skattepengar under tre månader kommer tillbaka som en vinst?
Nej, då kallas det med ett sammanfattande namn för Husarbete (se Skatteverkets definition). Om det hade varit så att begreppen vore utbytbara, det vill säga att du måste äga din bostad för att kunna ansöka om skattereduktion för städning, så hade jag kanske kunnat hålla med om att vissa orättvisor hade varit önskvärda att rätta till. Så är dock inte fallet.
Måste det ALLTID bli så här när samhällsvetare ska räkna? Vi stackars matematiklärare på gymnasiet måste hantera vad ni lämnar efter er.
Det här har väl ingenting med att räkna att göra?! Det handlar om att jag aldrig har haft någon anledning att ta reda på vad det är för skillnad på ROT och RUT i SCB´s statistik.
Lägg pengarna på alla barn istället (ja, till exempel skolan då, bättre lokaltrafik, fler tågbanor så tågen kommer i tid och inte behöver vänta in varandra etc). De som verkligen behöver städhjälp hemma och hjälp att hämta barnen på dagis och så vidare är ju oftast ensamstående (vilket jag inte är så jag pratar liksom inte i egen sak…) och de har ju ändå inte råd att betala för till exempel städhjälp, även om det subventioneras.
Lägg pengarna på vården för fasiken,
Skulle det bli bättre av det?
Enkelt dethär tycker jag. Hemstädning hos äldre behövande sköts via hemtjänsten. Hemtjänsten behöver flera tjänster.
Den som har har råd skall självklart betala hela kalaset själv.
Man försöker vinkla detta till att bli ett angrepp på städyrket. Upprörda överklasdamer ringer till debattprogram och säger att hennes städerska är så ”snäll och duktig”.
Det handlar ju inte om det, utan om vad som skall subventioneras med skattemedel.
Ja, det är så jag också tänker… Om någon vill ha hjälp med att gå ut med hunden eller sortera sina frimärken och vill betala för det så är det ju jättebra, men jag tycker inte att det ska vara skattesubventionerat.
Och om någon behöver hjälp med att gå ut med hunden, putsa sina fönster eller vingla nerför en smal källartrappa till en fuktig tvättstuga, inte blir beviljad hjälp av hemtjänsten eller inte har råd med hemtjänsten, men får råd till detta via RUT-avdraget, är det också att betrakta som fel?
Jag har lite svårt att se varför det är ok att betala för att den som behöver får möjlighet att få hjälp hemma via kommunalskatten, men inte via den statliga skatten?
Jag tycker att det handlar om behovsprövningen i det fallet. Om nu avdraget är en kostnad, vilket det tycks vara eftersom förespråkarna inte sänker motståndarna på den punkten, så är det väl rimligt att den förmånen är behovsprövad?
Varför det?
Varför ska vi betala för hjälp till någon som inte behöver det? Det finns väl bättre sätt att använda skattepengarna på?
Vem är det som får en del av pengarna i den gemensamma skattekistan här? Egentligen? Går de till de rika? Nej, de rika får betala, om än lite mindre än de skulle fått betala utan avdraget. Går det till fattiga stackars sjuka pensionärer? Inte det heller, de får fortfarande betala, om än i flera fall mindre än de fått göra om de använt kommunalskattefinansierad hemtjänsten.
De som får en del av pengarna i den gemensamma skattekistan här är de som utför tjänsten. De som faktiskt får ett arvode för utförd tjänst, en lön för utfört arbete, som får lite insatt på sitt tjänstepensionskonto, som får sjukförsäkring och möjlighet till att gå med i a-kassa och få viss inkomstförsäkring.
Att få betalt från den kommunala skattkistan för att städa i någons hem är inte bättre eller sämre än att få betalt från den statliga.
Eller missförstår jag dig?
Det enda jag bryr mig om är hur vi använder skattepengarna, oavsett om det är via kommun eller stat.
Som jag skrev ovan är det för mig helt avgörande om avdraget är en kostnad eller inte, och om det är en kostnad vill jag att den kostnaden skall ställas mot andra åtgärder för samma summa: hur får vi ut mest för de pengarna?
I det ”spelet” ingår förstås en person som går från arbetslöshet till anställning som en vinst för samhället, men det tycks vara väldigt oklart vilka effekter detta avdrag har. Enligt denna uträkning har varje nytt jobb kostat 800 000 Kr, och då tror jag att vi hade kunnat använda pengarna effektivare:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/grov-overskattning-av-rutavdragets-effekt-pa-jobben_4389509.svd
Men, som sagt, det är kluriga beräkningar från alla håll och jag vet inte riktigt vad jag ska tro!
Fundera på om det rör sig om en kostnad, eller om det snarare rör sig om en investering som man tänker sig ska ge avkastning, både i form av skatter och moms tillbaka in i statskassan, och i form av ökad köpkraft hos den som jobbar.
Vad är mest effektiv att göra, bygga byråkrati eller att ha enkla och rena avdragsmöjligheter.
Behovsprövning är just att bygga byråkratier. Och byråkratier i offentlig förvaltning är inte det vi behöver. Det är slöseri med skattepengar på hög nivå.
Sedan förbises en ska. Är det bättre att du låter arbetsgivare betala tjänsterna och därmed får full avdragsrätt i företaget för kostnader. Och det är ju samhällsekonomiskt fel eftersom staten går miste om skatteintäkter.
Med RUT får staten trots allt in intäkter på moms, arbetsgivaravgifter och löneskatt. Inget av detta fås om jobben är svarta eller dras av via arbetsgivaren.
Jo, visst, jag är inte så förtjust i byråkrati heller, men jag är inte heller förtjust i att betala ut bidrag i onödan…
Och som sagt, att hänvisa till svartjobb tycker jag är ett argument som inte håller, det är en faktor som inte bör tas med i debatten.
Varför inte. Det är just det den här branschen har befunnit sig innan den nu blev vit genom RUT.
se nedan
Någonstanns halter resonemanget hos några av er på grunda idologiska skäl. Hela debatten handlar om skattekilar i ekonomi. Hur mycket behöver jag jobba för att betala tjänsten. Det är det första.
Det andra är, är det vettigt att högkvalificerad människor ägnar sig åt obetalt arbete som att skotta snö, städa, mm? I mina ögon nej, det är resurslöseri. Men nu är det ju så att denna kategori av människor alltid haft hjälp med hemtjänster. Dessvärre är de svarta.
För det tredje, vad säger att det offentliga är skickad att utföra dessa tjänster. Inte ett dugg, skulle jag farnkt vilja säga. Varför, kostnader för hemtjänsten är för höga därför att den kommunal överbyggnaden är för stor. Det går allt för många byråkrater per utförd produktionstimme. Därför kan kommunen aldrig konkurrera.
Avslutningsvis, är det bättre att i den heliga pigdebattens namn ha massor av svartarbetande arbetskraft? Vad är det för fel att 11.000 fått vita jobb som aldrig tidigare haft ett riktigt jobb och förlovsagt var ska alla stackars ungdommar få första steget in på arbetsmarknaden? Denna bransch är en av de få där du inte har krav på kvalificerad yrkeskunskap.
Resonemanget med svart arbetskraft som förvandlas till vit haltar också… Vi kan ju inte anpassa oss efter ”kriminalitet”, det blir ju som att vi skulle skattesubventionera droger för att bekämpa den organiserade brottsligheten. Kanske effektivt, men rätt?
Det där med ideoligiska skäl som alltid dras upp förstår jag inte, ingen som är motståndare till avdraget tycker väl att det är fel att ha ett städjobb? Vilka ideoligiska skäl skulle det vara menar du?
Det enda jag bryr mig om är ekonomin i det hela, och den förstår jag mig dåligt på…
Ämnet är inte helt enkelt när man börjar blanda in ekonomi och skatter. Håller jag gärna med om.
Däremot förstår jag inte var i det ”kriminella” är med svartjobb. Det har väl de flesta sysslat med i en eller annan form utan att det för den skull är kriminelt mer än ur en synvinkel, missade skatteintäkter för staten. Och det betraktar väl inte allmänheten idag som något brott lika lite som trafikböter.
Sedan det där med idiologi. I varje fall på vänsterkanten är det idiologi och inte praktik. Dock sysslar de med en form av ”självbedrägeri” i frågan. Man blir aldrig bedömd utifrån vad man säger utan hur man handlar. Det har inte vänsterdebattörern i veckan förstått.
Ja, kriminellt är kanske att ta i, men faktum är ju att man viker sig och anpassar sig efter någon som bryter mot lagen.
Jag tycker att det är enkelt om avdraget innebär en kostnad som tas från skattepengarna; då bör det behovsprövas. (Se ovan) Om det däremot är en vinst, eller ett nollsummespel, blir det en annan fråga.
Men Christer, det här med svart sektor är en stor sektor som tillämpas av både hög och låg i samhället. Om något av det kan göras vitt är det väl ok eller?
Om behovsprövning se min kommentar ovan. Allt för lätt att förenkla frågan.
Visst är det bra, men inte om vi måste anpassa hela vårt övriga system efter det. Det vore bättre att anställa de personerna inom t ex hemtjänsten, sjukvården mm där vi skulle ha råd att anställa fler personer för pengarna som nu går till RUT…
Hemtjänsten har inte visat sig hålla måttet. Vissa branscher ska de offentliga inte syssla med, det som omfattas av RUT är definitivt inte en sådan.
Det är inte bara skattepengar det är frågan om. Ska du behovsprövning måste du reglera detta via lagstiftning. Och är det det vi vill ha?
Dessutom blir det billigare för de gamla om själva får köpa detta via RUT och därmed samhällsekonomiskt en bättre affär.
Som sagt, jag är varken förtjust i byråkrati eller lagstiftning rent generellt, men för att använda gammal hederlig ”blå” retorik; skattepengarna ska vi använda med försiktighet…
Det är lustigt att högern har hamnat i ett läge där de försvarar ett skattesubventionerat bidrag…
Kan hålla med! Ett pris för att gå mot mitten.
Men åter vad är alternativet?
Att använda pengarna mer effektivt och riktat till dem som verkligen har ett behov av stöd i vardagen…
Nu hänger man ut sossar som använt sej av Rut-avdraget
och får dem att framstå som fifflare. Är detta lagligt för borgare så borde det likaväl vara lagligt för vänsterfolk.
Likaså med Ohlys son, om det är lagligt så är det OK att använda sej av detta system.
Att hänsvisa till moral och ideologi tycker jag att är ett tydligt slag under bältet, är det bara vänstern som skall
leva efter detta? Borgarna gör det ju inte.
Jag funderar om man följer dethär resonemanget då borde jag kunna låta bli att betala skatt ifall jag har en sådan ideologi? Eftersom jag tycker att skattemedel används på fel sätt så är det väl ok att jag vägrar…
Ja, den där smutskastningen är bara löjlig.
Ord och handling går hand i hand, när man har en ledande ställning. Säger du en sak och gör en annan har du noll trovärdighet hur lagligt det än må vara.
Detta gäller föräldra – barn, ledare – utövare, VD – medarbetare och andra kombinationer. Det är så att de till höger om bindesträcket gör som du gör inte vad du säger.
Tänk på det!
Det är det som rimmar illa. Du kan inte predika kostnadsnedragningar och själv i nästa stund ut och spela golf…..
Men den stora skillnaden är ju att ingen någonsin (vad jag vet, eller kan tänka mig) har sagt att man inte bör använda Rut-avdraget eller att människor som använder friskolor borde skämmas… Inget av detta handlar ju om att det skulle vara fel att använda tjänsterna, bara att de möjligen inte är bra för samhället i stort, eller t o m att de faktiskt är bra, men att det finns andra saker att prioritera. Jag ser ingen som helst motsättning i att använda tjänsten samtidigt som man arbetar för att avskaffa den.
Nej, men de flesta brukar reagera på en retorik som inte korrsponderar med handlandet.
Sedan är det en värdering i vad som ska prioriteras. Uppenbarligen är det bättre att snickaren eller rörmokare kommer hem och fixar på moster Agdas i Piteås skattepengar än en som hjälper till med städning för gamla, stressade människor och andra som tycker det är värt att få hjälp med livspusslet.
Och åter vad är fördelningspolitiskt bäst?
Samtidigt kan man ställa frågan varför är det viktigare att rädda 3.000 SAAB-jobb och inte 11.000 i en bransch som inte fanns för två år sedan?
Men att retoriken inte korresponderar med handlandet är ju bara ett mediapåhitt som inte stämmer med verkligheten, och jag tycker att våra politiker borde kunna avhålla sig från sådana billiga tjuvnyp. De brukar ha en förmåga att bita en själv i röven förr eller senare…
Jag håller mig gärna utanför det politiska tjaffset om vem som har gjort vad och vad som är mer fel än någonting annat. Jag kan inte förstå vad det skulle vara för skillnad på Rut och Rot i det här fallet och jag tycker inte att det är statens uppdrag att rädda någon fordonstillverkare…
När rika får bidrag kallas det avdrag, när fattiga får bidrag skapar det utanförskap – arbetslinjen gäller.
Att satsa våra gemensamma pengar i den offentliga sektorn för att skapa arbetstillfällen och få bättre service på ålderdomshem, sjukhem, i skolor och på dagis är fel och dåligt, men att ge RUT-bidrag för att de rika ska få fönster putsade, golv torkade och gräsmattor klippta , det är ok… Hmm, knepigt!
Ja, ideologin haltar betänkligt…
Det är svårt att komma närmare ett uttalande liknande ”vi bryr oss i första hand om folk av vår egen sort” utan att säga det rakt ut.
Ett förvisso ofullkomnat men belysande exempel:
Fakturering per timma 260 kr
Moms 56 kr
Bruttolön 110 kr
Kostnader 20 kr
Moms på kostnader 4 kr
Arbetsgivaravg. 35 kr
Källskatt 22 kr
Moms på omsatt nettolön 18 kr
Överskott 39 kr
Egenavgifter på överskott 12 kr
Skatt på överskott 8 kr
Vinst + 19 kr
Moms på omsatt vinst 4 kr
Summa skatt o avgifter 159 kr
RUT – 130 kr
Netto + 29 kr
Plus 11 000 nya jobb, vad gnäller folk egentligen över?
Att vissa jobb är finare än andra!
Och att man ska ta reda på skiten efter sig själv!
Inte ett dugg samhällsekonomisk nytta utan RUT med förödande skatte kilar, att det kostar tre timmar extra skattad lön för den som betalar för en vit timme. Den ekvatonen går inte ihop. Då blir arbetskraften svart iställ!
”Att vissa jobb är finare än andra!
Och att man ska ta reda på skiten efter sig själv!”
Den dimensionen finns i alla fall inte i min värld.
Först undrar jag vad posterna ”moms på omsatt nettolön” och ”moms på omsatt vinst” i Gunnars kalkyl betyder?
De 11000 jobben stämmer knappast. Det är en siffra som är i omlopp men det finns inget fog för den när man går till botten med det hela.
Samtliga glädjekalkyler när det gäller RUT har också följande tvivelaktiga premisser
1) De pengar som kunden betalar för sitt RUT-jobb hade inte använts till någonting annars. Man utgår från att dessa pengar inte skulle användas till någonting som kan generera skatter. Om pengarna exempelvis skulle användas för konsumtion så skulle vinsten för staten bli 56 kr plus att konsumtionen också skulle bidra till sysselsättningen.
2)Städfirmor använder alltid vit arbetskraft. Så är det inte. Det är en smutsig bransch om uttrycket tillåts.
Det var många antagande.
1) Om du inte inser att dessa RUT-jobb blivit vita förstår du inte att dessa pengar funnits förut men betalats svart och de 56 kr du pratar om alltid använts för konsumtion.
2) Om du utgår från negation, som kan ha sitt befog när det gäller att skapa skyltfönster för mer ljuskygg verksamhet, är det bra naivt att säga att alla nystartade företag bygger på just denna princip.
Så Johnny Lilja – bättre kan du – det du skriver är bara allmän medleklass kverulans.