I går såg jag Markus Krunegård på KB här i Malmö och jag tänker att jag ska trycka upp en t-shirt att ha i klassrummet. På framsidan står det ”Ibland gör man rätt, ibland gör man fel”, och på baksidan ”lev med det”…
Jag tycker att den här låten är oemotståndlig; energin byggs upp långsamt under de första tre minuterna för att sedan explodera, och det fina med musik är ju att man kan tänka på vem eller vilka som helst när man står där i publiken och knyter näven och sjunger ”såna jävla sviiiiiiin!”
Länkar till andra bloggar om: musik, pop, Markus Krunegård,
Christermagister 
Fan att man skulle missa det… Hur var konserten i övrigt?
Den var riktigt bra. Jag vet inte om du har sett honom tidigare, men han är duktig på att skapa en personlig känsla. Mellansnacket känns naturligt och han bjuder på sig själv.
Jag missar honom tydligen varenda gång. Laakso har jag sett dock. Det tyckte jag var riktigt bra!
Jag letar efter en jazzig kommentar men hittar bara Ten years after:
Det var denna jag letade efter. Krunegård är skör, TYA brutala och Basie är bara rått sväng:
Ingen av dem är väl riktigt i min smak, men båda är klart bättre än det där dansbandet som du lurade mig att lyssna på i veckan, jag lider fortfarande av sviterna! 🙂
Förlåt – jag tror att det som inte dödar oss gör oss snälla!
Tvivlar på att det gäller dansband!
Så bra! har lyssnat 4,5 ggr på raken nu! Tack för den!
Jag älskar den här låten nu!
*nöjd*
Jag har låten i min spellista och tänk att den lyckas dyka upp precis när jag läser detta inlägg! Låten är fantastisk!
Nu spelas Lalehs ”Bjurö klubb”, vars text även den skulle passa utmärkt på en T-shirt. VI ÄR REDAN FRIA!!!