Problem eller framgångssaga?

Seminariet jag var på i går, ”Kön och utbildningsprestationer: en utmaning för lärarutbildningen?” var väldigt heltäckande… Så heltäckande att jag inte sammanfattar det, utan i stället delar upp tankarna i olika inlägg.

Roger Klinth började med att fråga sig (och oss) när det faktum att killar får sämre betyg i skolan än tjejer började framställas som ett problem? När dök det upp på den politiska agendan? Och varför just då? Tjejerna har haft högre betyg än killarna så länge vi har statistik att tillgå, men under många långa år har det inte uppmärksammats som ett problem. Varför?

Inga svar ristade i sten gives, men pojkar har historiskt sett varken haft problem med att hitta jobb eller att antas till högre utbildningar, trots lägre betyg. Nu har kvinnorna börjat söka sig både till traditionellt manliga arbetsplatser och utbildningar. Kvinnor är nu i majoritet på utbildningar där de för inte så länge sedan var ytterst sällsynta…

Ett problem eller en framgångssaga?
Olika perspektiv är alltid intressanta!
——————–
Uppdatering: Fortsättning finns här

Länkar till andra bloggar om: , , , , , , , ,

Annonser

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Det här inlägget postades i Debatt och politik, genus, skolpolitik och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

38 kommentarer till Problem eller framgångssaga?

  1. Anders B Westin skriver:

    Det stora problemet för samhällets framtida välstånd skrev du om nyligen i den inlagan som bara fick fem kommentarer.

  2. Plura skriver:

    Om jag skulle vara rå och titta ur ett arbetsgivarperspektiv, billig arbetskraft.

    Framtida kvinnodominans i läkaryrket, juristyrket m fl gör att lönerna sjunker i tidigare mansdominerad yrken. Vilket ytterligare kommer att minska status på dessa yrken och framtida rekrytering till utbildningarna tenderar att blir som sökandet till lärarutbildningarna.

    Dessutom har du ju redan idag, i Stockholm, i praktiken flickskolor i gymnasiet.

    Så kriteriet med att endast har betygsgrundande antagningar till högre utbildningar är ett feltänk. Då kommer inte grabbar att ha någon chans eftersom den sena puberteten ställer till det.

  3. Anders B Westin skriver:

    Plura
    Vad är det evolutionära ”syftet” med senare pubertet.

    Kanske skulle någon ta och fundera över detta!

    • Plura skriver:

      Det kan man fundera på.

      Samtidigt kan man konstatera att pojkar som har studievana föräldrar klarar sig igenom skolan bättre. Föräldrarna hjälper dem att lotsas igenom de besvärliga åren.

      Däremot har det blivit svårare att som grabb att göra klassresan än det var under 70-talet.

      På den tiden fanns det ju mer av det du och jag vurmar för, teknik i skolan som en av de 9 utbildningslinjerna på det dåtida grundskolan.

      Det fortplantade sig vidare via fackskola eller gymnasium upp till tekniska högskolor. Då slapp man trängas med alla humanister till tjejer och vi grabbar fick spela på vår planhalva med våra villkor.

      • Mats skriver:

        Bilden av skolan som den store möjliggöraren av klassresan är en väl omhuldad myt.

        Roger tog upp liknelsen med det hungriga borgerskapet som i början av 1800-talet hotade adelns privilegier och med ekonomiska medel skapade en egen kultur som till sist välte aristokratin över ända. (Utom i Skåne där den lever i högönsklig)

        Kanske är det just detta vi bevittnar när förvånade killar i glesbygden undrar var jobben tog vägen och de ambitiösa flickorna har åkt till storstaden för att göra karriär.

        En del av manlighetens reaktioner kanske är sentimentala (var tog mina privilegier vägen) andra kanske handlar om innehållet i yrket. Vad händer när könsbalansen förändras?

        Jag tro att Tjeckovs Körsbärsträdgården beskriver den historiska förändringen väl. Problemet med den här formen av historiematerialistiska analogier är att de beskriver förändringar som nödvändiga och förutbestämda.

        Då blir det liksom patetiskt med manliga nätverk och liknande som försöker hejda utvecklingen.

        • Plura skriver:

          Visst är det patetiskt att manliga nätverk försöker hejda utvecklingen. Det är inte det jag säger i mitt inlägg.

          Har inget emot att tjejer gör akademisk karriär. Bekymret är, även omvittnat av rent kliniska studier av grabbars hjärna av Martin Ingvar, att killar i den ålder, där tjejer får ett försprång före killar, innebär att skolan är felkonstruerad ur ett genusperspektiv.

          Och hur vi än resonerar är jag absolut för mixen av tjejer och killar i nätverk. Det ger en befrukning av problemlösandet på ett helt annat sätt än när nätverken är enkönade. Det är lika stor brist om det är kvinnodominans som mansdominans. Har jobbat i båda dessa världar. Och de är inte sunda.

          Så vad Anders och jag säger är att det behöver återinföras mer naturvetenskap och teknik i skolan. Både för att killar ska kunna hitta sin plats, det är väl därför den nya yrkeshögskolan kommer till.

          Och för att vi faktiskt måste utbilda nya tekniker nu när vi i rekordgenartionen går i pension. Om inte kommer välståndet kraftigt att minska. Alla kan inte trängas i den offentliga sektorn.

        • Anders B Westin skriver:

          Mats
          Samhället är en komplex ekvation.

          Men samtidigt enkelt i vissa delar.

          Skall tjejer och killar i den urbana kulturen kunna köpa coola prylar tillverkade av Asiater så måste någon i motsvarande grad producera andra prylar som familjen Sverige kan sälja till andra familje Nationer.

          Många yrken i den urbana kulturen är sk internsnurr ovan det primala.

          Av någon anledning så är det fortfarande de där förvånade killarna i glesbygden som drar in kulorna in till familjen Sverige så att övriga kan glida runt och tro att de är så där hippt coola.

          I går var jag på ett modernt sågverk i extremt hårt väder där det bara jobbade förvånade grabbar i glesbygd. Utanför i redden lastades fartygen i 20 gradig kyla med trävaror som skeppades till Afrika. Miljardbeloppen strömmar in till landet för att sedan via komplexa omfördelningar skapa glassig status på Stureplan.

          Ibland när jag blir riktigt förbannad så kan jag leka med tanken att alla förvånade grabbar i glesbygden bara gav fan att gå till det där osedda arbetsplatser.

          Efter några månader skulle Stockholm se ut som Warszawa 1944.

          • Mats skriver:

            Frågan om produktivitet är ganska avlägsen i högskolevärlden och det finns gott om underförstådda moraliska antaganden om vad som är det rätta eller goda.

            Min liknelse med manligheten som en föråldrad struktur är ganska svajig och jag tänker att det ur ett ekonomiskt perspektiv. Nu framställs eventuella stödåtgärder för män som en hotande kvalitetssänkning (”Ska vi sänka kraven för att locka män?”) och det tror jag är ett alternativ som ingen har förespråkat.

            Det är verkligen en fascinerande dubbelhet – den här förvånande bonniga manligheten som föraktas av stad och akademi tycks i Anders värld samtidigt vara ryggraden i vår ekonomi.

            Lite hederlig arbetarromantik kanske är vad det här landet behöver – de flesta tycks tro att allt handlar om IT och engelska.

          • Christermagister skriver:

            Ja, arbetarromantiken fastnade även hos mig. Den är som sagt inte så vanlig i den akademiska världen.

  4. Ping: Högskolan som Körsbärsträdgård? « Tysta tankar

  5. Christermagister skriver:

    Det är alltid intressant med diskussionen om vad ”familjen Sverige” ska försörja sig på i framtiden. Den frågan är ju ganska central när man talar om utbildningssystemet, eller borde i alla fall vara det…

    Snabbkoll på SCB: ”Värdet av varuexporten under 2009 uppgick till 994,8 miljarder kronor, och värdet av varuimporten till 902,5 miljarder. Handelsnettot för 2009 gav därmed ett överskott på 92,3 miljarder.”

    De största exportvarorna var: Verkstadsvaror 44,2%, Maskiner 15,5%, Kemivaror 14,2% och Elektrovaror/telekom 13,8%.

    Men har vi inte lämnat ämnet lite nu? Eller menar ni att kvinnor inte kan producera varor för export?

    Dessutom slår det mig att utvecklingen kanske är gynnsam i det här perspektivet. När kvinnorna slår ut männen från de högre utbildningarna borde det ju medföra fler ”förvånade grabbar” som kan såga och lasta trästockar?

    • Anders B Westin skriver:

      Nej men vi talade ju om vad som är problem.
      Och jag påstod att underskottet i teknikutbildning var ett större problem än att tjejer har högre betyg än killar i den skola som vi skapat.

      För det är väl ingen som tror att det nuvarande ämnesindelningen och värderingen viktigt kontra oviktigt är gjutet i sten.

      Att så inte är fallet kan man väl enkelt se när man studerar diskussionen om historieämnet.

      Jag skulle relativt enkelt kunna konstruera en läroplan som skapade den omvända situationen.

      Christer: Någon skall också konstruera de tekniska system som gör att de förvånade grabbarna fortfarande kan få ha jobbet kvar.
      Av någon anledning så är kvinnorna i nuläget väldigt ointresserade av just dessa utbildningsgrenar och arenor.

      Christer:

      Den centrala insikten. Könskriget är en återvändsgränd. Det som skapar kreativa och hållbara samhällen är att respektive kön blir imponerad av det motsatta könet + att det motsatta könet kan syssla med något som bygger mervärde.

      Kvinnor i allmänhet är inte ett dugg intresserade av utslagna män. Kvinnor vill ha män med status.
      Den lilla andelen kvinnor som letar manliga partners på kriminalvårdsinstitutionerna är inte typiska för normalkvinnorna.

      Det gemensamma för alla matriarkat är att männen är passiviserade alternativt drogade.
      Den stolta och nyttigt arbetande mannen behöver en kvinna att imponera på. Annars går det oftast åt skogen.

      Där har vi frågan i ett nötskal.

      Men jag vet inte om Roger Klinth tog upp den aspekten på frågan.

      • Christermagister skriver:

        Om kvinnorna är ointresserade av tekniska utbildningar borde det ju vara en guldchans för killarna som inte kommer in på de andra utbildningarna… Kanske måste vi lära dem att bli mer taktiska? (Och självklart införa mer teknik i skolan så att de har en sportslig chans…)

        Att bli imponerad av det motsatta könet och att tillföra ett mervärde… Om vi får mer självförsörjande och rika kvinnor skulle jag tro att det är skogshuggarna de vänder sig till… 😉 När kvinnorna i powersuits flockas i de värmländska skogarna kan vi nog verkligen tala om ”förvånade grabbar i glesbygden”! Omvända roller…

        P.S. Tjejerna har alltid haft högre betyg än killarna, oavsett vilka ämnen som anses viktiga. Skillnaden är att de inte sökte sig till de manliga arenorna tidigare.

    • Anders B Westin skriver:

      Christer
      Titta på denna norska film om könspreferenser för teknik.

      Kanske något att beakta ur flera aspekter.

      Kvinnoskolan, frånvaron av teknik, killars sämre betyg.

      http://www.nrk.no/nett-tv/klipp/613426/

  6. Anders B Westin skriver:

    Mats
    Som vanligt är du hal som en ål. (hägring)

    Faktum är att jag hatar den där reklamen.

    Men grabbarna det gäller älskar den.

    I mitt perspektiv beskriver denna reklam i grund livets kompexitet.

    Den hånade arketypen kan mycket väl vara den man som mellan kl 0600- 1800 jobbar i den tuffaste av arbetsmiljöer och dessutom pendlar 2* 10 mil för att sedan komma hem och göra makaroner och falukorv till ungarna eftersom frugan jobbar nattskift på äldreboendet i närmaste centralort.

    Då räcker det shyyyy för att bekräfta sin manlighet.

    Medan Carolina Gynning och Fredrik Federly bekräftar moderniteten med subventionerade intäkter glesbygdens tysta män.

    Själv testar jag just ”Fullers Golden Pride” rally-ale från England.

    • Mats skriver:

      Finns det tävlingar i komplexitet? Man kanske skulle satsa på det?

      Jag tror att den här reklamen lyckats fånga något viktigt och självmedvetet hos de här grabbarna. En kärleksfull romantisering och en viss ironisk distans – ett överlevnadsvillkor i en komplicerad värld.

  7. Anders B Westin skriver:

    subventionerade intäkter från glesbygdens tysta män,skall det vara.

    Livet består av komplexa transaktioner.

    Även de som jobbar i skolvärlden bör förstå transaktionsmatrisen.

  8. Harald skriver:

    Är det så svårt att förstå varför tjejer har bättre betyg än killar? Under de år som jag har varit lärare kan jag konstatera att två huvudorsaker. Den första och viktigaste är; att tjejer jobbar hårdare och satsar på skolan. Den andra är att tjejer mognar tidigare.

    Hur många gånger har inte jag sett hur lektioner, grupparbeten och andra uppgifter bärs upp av tjejer. Långt upp i skolåldern springer killar och fånar sig, gör inte sina läxor och de får många gånger hållas. Det finns en märklig attityd att plugga är något man i bästa fall kommer i tredje, fjärde hand.

  9. Anders B Westin skriver:

    Harald
    Kan det bero på hur skolan är konstruerad?

    • Harald skriver:

      Anders B Westin

      Skolan är säkert ”felkonstruerad” på många sätt. Alltifrån själva byggnaderna till organisationform. Men jag kan inte för mitt liv se att killarna har sämre förutsättningar än tjejerna. De läser samma litteratur, har samma lärare, sitter i samma bänkar, får samma schema och läxor, samma skolmat och har samma tid på sig att genomföra uppgifter och får till och med mycket större uppmärksamhet av lärarna. Så vad fattas killarna?

      Så vad stupar killarna på? Jag skulle vilja förkorta problemet till akronymen LAT.

      Lättja: Killar är helt enkelt latare. Tror sig komma undan lättare med en mindre arbetsinsats för samma betyg som en tjej.

      Attityd: Attityden eller snarare bristen på attityd. Att skolan är viktig även om den är ”tråkig” verkar inte finnas på kartan hos många. Vem har påstått att skolan skall vara rolig?

      Tid: På grund av den slappa attityden och lättjan så lägger killar ner mycket mindre tid på skolan. Gör andra saker som är roligare. Det brukar vara roligt fram nian då många inte kan förstå varför man inte kan få betyg i vissa ämnen.

      Kommer vi åt detta problem så kommer killarna att hämta in tjejernas försprång omgående. Jag tror att det handlar i många fall att fördela tiden lite bättre. Resultaten skulle komma om många stängde av mediebruset under några timmar om dagen för att plugga.

  10. Kristian Grönqvist skriver:

    En liten fundering.
    Vilken rubrik faller skogsråvaror under eller gruvråvaror? Som åtminstone tidigare var Sveriges exportryggrad. Eller har de bara försvunnit i hanteringen?

    • Christermagister skriver:

      Jag kollade bara lite snabbt som sagt, och nu när jag kollar igen ser jag att statistiken är lite lustig… Inte ens SCB kan man lita på! Totalen blir ju mer än 100% i denna tabell, och inte ens om man försöker sammanföra vissa kategorier som att de var underkategorier stämmer det… eller blir tydligt i alla fall…

      Det ser i alla fall ut som att gruvorna har tappat i betydelse.

      http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____26625.aspx

      • Anders B Westin skriver:

        Det väsentliga är oavsett:

        Hela vårt välstånd bygger på denna förmåga att uppfinna, skapa, konstruera, tillverka, sälja och exportera.

        Utan denna förmåga hade det seminarium som ni lärare var på inte existerat.

        och inte heller begreppet och sysselsättningen Genusvetenskap. Ingen hade då tid och lust att bry sig om sådana trivialiteter.

    • Plura skriver:

      Det var urminnestider sedan man sysslade med råvaruexport i Sverige. Det tjänar man inga pengar på. Det gäller att integera framåt i värde kedjan. Från råvara till högt specialiserade varor eller tjänster. Det är det vi kan leva på i Sverige.

      Och det innebär inte att det fordas massor av männsko kraft, som grabbarna på sågen. Den varuproducerande industrin står för ca 20 procent av sysselsättningen men merparten av förädlingsvärdet i ekonomin.

      Integrerar vi framåt i värdekedjan innebär det att kunskapsinnehållet ökar i de varor vi säljer. Och det är här problemet ligger. Hur kan Sverige bli en kunskapsnation när kunskaperna i matematik sjunker?

      Spelar ingen roll om tjejer har högre betyg än killar. Skolan är felkonstruerad idag än för fyrtio år sedan.

  11. Christermagister skriver:

    Problemet är väl att vi inte längre har en chans att hävda oss kunskapsmässigt i den globala konkurrensen, oavsett hur skolan är utformad. I Kina och Indien är urvalet och drivet att lyckas så mycket större… Dessutom har de fördelen (i det här sammanhanget) av att ha tillgång till billig arbetskraft.

    Forskning och uppfinningar kan jag tro på för svensk industri i framtiden, men risken är att all förädling och tillverkning kommer att hamna någon annanstans.

    Så, vad ska alla andra syssla med?

    • Plura skriver:

      Det är väl det jag försökt säga hela tiden. Öka kunskapsinnehållet i varan eller paketera tjänsten så den går att sälja på burk. Då kan du behålla tillverkning i landet.

      Men det kräver en skola som sysslar med ”rätt” saker. Dit hör att teknik, matematik, fysik och kemi åter blir prioriterade ämnen.

      Det var det den oheliga aliansen mellan förra stadsbärande partiet och näringslivet hade innan flummet på 70-talet.

      Det var då vi importerade ”arbetskraft” från sydeuropa för att hålla hjulen igång. En av dem blev superentreprenör i Sverige tackvare sitt jobb på Volvo i Köping. Samtidigt fick begåvningarna i arbetarklassen möjlighet att studera och göra klassresan. Denna möjlighet är nu borttagen genom att klass avgör var du studerar eftersom innehållet i skolan kräver föräldrar med studiebakgrund.

      Inget ser du av detta i dagen debatt när ”alla ska med”. Och det fungerar inte. All framgångsrik utbildning måste bygga på en specialisering ju äldre du blir som leder fram till ett yrke.

      • Christermagister skriver:

        Jo, jag förstår det historiska skeendet, men när jag blickar framåt så undrar jag om en återgång till mer specialiserad undervisning hjälper om den görs inom de traditionella områdena; tillverkning och förädling av befintliga produkter. Vi har helt enkelt inte flera hundra miljoner invånare som är beredda att studera 18h om dagen sex dagar i veckan… (Det är precis som i boxning, du måste vara hungrig för att lyckas. Vi är som den gamla mästaren som tänker mer på gåsleverpastejen än på att vinna fighten.)

        Jag tror att vi måste satsa på nyskapande…

        Men självklart ändrar inte det faktumet att vi behöver satsa mer på teknik, matematik, fysik och kemi.

        • Plura skriver:

          Med risk för att bli tjatig, entreprenörskapandet görs inom alla upptänkliga traditionella områden. Nyskapandet i sig är ingen garanti för kommersiell framgång. Det vittnar USA om. Det gäller att ta befintlig teknik och tvista om den till ett behov som ännu inte täckt på marknaden.

          Du berör ett en intressant aspekt på välvärldens barnbarn.

          Dom är mätta och tar välfärden för given. En falsk trygghet många kommer att få erfara brutalt under kommande år. Vi kommer att bli omsprugna av just Kina och Indien som är nutidens kopister. Men ett kan vi vara säkra på, de står inte för nyskapande. Den tekonologiska höjden har de inte. Möjligen med undantag av Indiens programmerare.

          Så vad vänta framtidens elever? Hårt arbete efter 12 år studier som städare eller arbetslös för att det går 100 på dussinet inom mediabranschen.

        • Christermagister skriver:

          Ja, men jag tror att det är viktigt att komma ihåg att nyskapandet och ”tvistandet” är viktiga ingredienser, annars är det risk att vi lockas att följa kinas och indiens utbildningssystem, som i stort sett skapar effektiva maskiner.

          Vi måste ta kampen inom de områden där vi har en möjlighet att lyckas… Vår grundläggande goda välfärd borde möjliggöra en utbildning som ger de bästa förutsättningarna att lyckas inom dessa områden; mindre grupper av elever där utrymme för reflektion, helhetstänkande och nyskapande ges.

        • Plura skriver:

          Jo visst, jag håller med dig.

          Har själv i mitt yrkesliv sysslat med utveckling. Så jag vet att det du säger behövs. Därom råder det ingen tvekan.

          Vad jag försökte säga, är att varför vi inte har förmågan att omsätta idéer till produktion har att göra med att vi någonstans under de senaste hundra åren tappat förmågan att skapa nya företag som axlar de gamla.

          På den senaste sextio åren är det väl en handfull sådan företag som skapats. Till skillnade från när seklet var ungt hundratals. Och de var teknikdrivna.

          Ta bara SKF, som hade sitt ursprung i Gamle tadens väverier i Gbg som även Volvo, var en uppfinning som berodde på problem med ”stela” kullager till spinnerimaskinerna som ständigt gjorde avbrott och haverier på grund av axlarnas icke exakta rotation.

          Där var en driftsingenjör Sven Winqvist som kom på det sfäriska kullagret. Fem år efter upptäckten och bildandet av SKF fanns man i 25 länder och växte så det knakade. Trots hotet över tiderna från 60-talets kopister, Japan, är de världsledan för att de ständigt förbättra både varan och sättet att distrubera det ut på marknaden.

          Den kunskapen borde skolan mer sprida för att göra unga nyfikna på hur man skapar nya kommeriella framgångar i kombination med just matematik, mekanik, fysik, kemi och elektronik.

        • Christermagister skriver:

          Såg du ”Draknästet” förra säsongen? Jag tycker att det var ett inspirerande program och ser fram emot fler avsnitt:

          http://svt.se/2.107937/draknastet

          Den idén borde man kunna vidareutveckla.

        • Plura skriver:

          Nej, inte hela program, bara glimtar. Har ju i verkliga livet praktiserat det Draknästet står för. Och det är viss skillnad på fiction och verklighet. Det är inte alltid av god med riskkapitalister eftersom de inte förstår långsiktigt risktagande.

          Men jag håller med att det behövs på schemat.

          Och jag tycker det är synd att grundskolan av idag är enhetlig, vilket kanske har beddat för att humanisterna tagit över.

          Det kanske inte behövs nio utbildningsgrenar i de sista årskurserna, som när jag gick ut grundskolan, där vi killar med teoretisk läggning kunde välja 9t och de som var praktiskt inriktade 9tp.

          Däremot tror jag att åttan och nian i grundskolan ska må bra av att ha två huvudfåror en humanistisk, där tjejerna kan trängas och en naturvetenskapliga där killar kan häcka. På kuppen kanske lärutbildning kan attrahera män att bli lärare igen.

        • Christermagister skriver:

          Men ”på den tiden” (ursäkta 😉 ) var det ju långt ifrån lika vanligt som nu att man fortsatte till gymnasiet och ännu högre utbildning. Tror du inte att det finns en vits med att vi får en längre gemensam grundskola för att sedan specialisera oss?

          P.S. Det är få TV-program som är speciellt realistiska, men det fick i alla fall mig att börja fundera på olika affärsidéer, och kanske är det den lilla knuffen som behövs för många?

        • Plura skriver:

          Vet att allt inte var bättre förr.

          Men jag tror att det finns en vits att separera utbildningen de två sista åren i grundskolan.

          Speciellt ur grabbarnas synvinkel eftersom hjärna är på service i den åldern och inte är motiverad att ägna sig åt det tjejer gör i den åldern.

          Och visst är fiction bra för att få igång idéerna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s