Friskolornas vinster

Tre av fyra svenskar tycker att friskolor ska vara skyldiga att återinvestera hela vinsten i skolan, visar en opinionsundersökning som Lärarnas tidning låtit göra. Sex av sju riksdagspartier tycker tvärtom och därmed borde frågan kunna bli politiskt sprängstoff. (Länk)

Det finns många variabler att beakta i frågan, men egentligen kanske det räcker med att drivkraften i verksamheten inte bör vara ekonomisk vinst? Ingiberg skrev om detta häromdagen (länk): ”Alla de välfärdsföretag som drivs som aktiebolag kan aldrig påstå att barnen, de gamla eller de sjuka är det viktigaste i deras verksamhet. Det viktigaste är den ekonomiska vinsten. De aktiebolag som inte har ekonomisk vinst som främsta mål bryter nämligen mot aktiebolagslagen.”

Tidigare inlägg om friskolornas vinster finns bl a här och här.

Länkar till andra bloggar om: , , , , , , , , ,

Annonser

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Det här inlägget postades i Debatt och politik, skolpolitik och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Friskolornas vinster

  1. Lilla O skriver:

    Klart att de inte ska få sitta på vinsten. Vilket parti av de åtta är inte puckat?

  2. Lilla O skriver:

    Av de sju, SD ska vi väl slippa hoppas jag. Hoppas att det inte var något freudianskt över det. Vänstern ja, det var ju inte så oväntat.

  3. Morrica skriver:

    Skall då kommuner åläggas att återinvestera varenda insparad krona i verksamheten också? Skola som skola, jag kan inte för mitt liv se någon form av rimlighet i tanken att det skulle gälla olika regler för skolor utifrån huvudman.

    I och för sig vore det inte så dumt om kommuner fick sådana direktiv *funderar på saken och gillar tanken* med uppföljning och ekonomiska konsekvenser om de inte skötte sig….

    • Christermagister skriver:

      ”Skall då kommuner åläggas att återinvestera varenda insparad krona i verksamheten också?”

      Gör de inte det? Det är ju skattepengar det handlar om, och om det blir pengar över bör de ju användas för skattebetalarnas bästa.

      • Plura skriver:

        Nej, de återinvesteras inte i den enskilda skolan utan går in i det stor kommunala hålet.

        Och det var ju de kommunaliseringen handlade om. Från öronmärkat pengar från länskolnämnden till en påse pengar till kommunen. Om de sedan investerade i asfalt istället för skola bryr sig inte staten om.

        Samtidigt är den offentliga budgeten baserat på ”självkostnadstänket”. Att intäkter = kostnader så några överskott eller effektiviseringar gör sig icke besvär. Därmed kan du inte återinvestera pengarna.

        • Christermagister skriver:

          Jag ser ju hellre att eventuella överskottspengar går till att asfaltera vägar än till skolchefens nya merca…

          Dessutom är det ju så att om skolan har ett överskott när budgetperioden börjar närma sig sitt slut så ”fyller man på hål” och investerar i material som förbättrar kvaliteten på arbetet under nästa budgetperiod. På det sättet kommer pengarna skolans elever tillgodo.

          • Plura skriver:

            Jo visst gör dom det i desperation för att pengarna inte ska förverkas. Och då undrar jag om investeringarna är så välgrundade.

            Vitsen är ju att överkottet ett år ska kunna balanseras till kommande år. Det är det som är en verksamhets överskott, det ni felaktigt kallar vinst.

            Vinst är något som står i parameter till överskotts likvider i verksamheter som inte gör någon nytta för dess överlevnad.

            Och problemet med det offentliga budgetsystemet är att du inte får ta med dig ett överskott från ett år till ett annat. För då ska det in nya budgetpengar för att tecka nästa år. Och om då skatteunderlaget krymper måste man göra sk besparingar. Hade man dock en klok penningförvaltning skulle det var mer motiverande med långsiktiga investeringar som ökar effektiviteten i skolan.

          • Christermagister skriver:

            Jag förstår vad du menar Plura, och systemet är långtifrån perfekt, men jag har personligen varit med om att ligga på pluss flera gånger och tycker att jag har kunnat investera de pengarna hyggligt väl. Förbrukningsmaterialet som jag vet kommer att gå åt nästa år kan t ex köpas in tidigare, vilket medför att jag får större svängrum det kommande året när det gäller museibesök mm. Jag kan uppgradera elevernas datorer med nya pedagogiska program, eller köpa fler datorer, digitala kameror osv som sedan höjer kvaliteten i undervisningen.

            Det jag kallar vinst är det som ägarna/skolledningen plockar ut som personlig förmögenhet, eller delar ut till aktieägarna. Skattepengar som är avsatta till elevers undervisning men som överförs till en privat bankbok. (Ett exempel)

            Flera av de stora aktiebolagen (Kunskapsskolan, Pysslingen och Academica) använder det svenska överskottet till att expandera utomlands, och jag är ganska övertygad om att de kommer att ta ut skolavgifter i t ex USA och Indien. Alltså används våra elevers skattepengar till att finansiera bolagens framtida kassakor. Academica hade ett överskott på 81 miljoner 2008, och sedan dess tror jag att det har ökat, så det är inga småslantar det handlar om.

  4. Harald skriver:

    Friskolereformen är jämte kommunaliseringen den största katastrofen som drabbat den svenska skolan. Mitt råd till Jan Björklund är att alliansen river upp denna ”reform” som bara har bidragit till kaos och ett slags Marrakesh. Allt går att hitta. Allt från rymdgymnasium till tungomålstalande representanter. Priset? Dålig (ut)bildning och en dyster framtid till mötes. Vi blir utkonkurerade av bättre utbildade människor från låglöneländer.

    • Plura skriver:

      Vad har produktionsformen att göra med en skola som inte kan leverera resultat?

      Att det är över representation av fristående skolor i Stockholm är en ska. Trots allt är det bara nio procent av skolorna i Sverige som är fristående. En inte allt för dominerande faktor för att vara en förklaring till bristande skolresultat.

      Kommunaliseringen, tja 290 påvar som hittills styrt. Kommer det att bli bättre är du kommer få 21000 olika sätt med den nya skollagen att mål- och resultatstyra skolan?

      Eller är hela debatten den att skolan är urusel att leva upp till kraven i styrdokumenten därför att skolledare och lärare har bristande kunskaper i systemkunskapen om hur de ska driva skolan?

  5. Janne skriver:

    Produktionsform och leverera? Föder du upp grisar?

    1. Lärare styr inte skolan. Lärare har ett uppdrag att bilda elever och studenter.
    2. Om det vore bara 290 påvar. Det tillkommer kardinaler, ärkebiskopar, biskopar, kyrkoherdar, präster, diakoner och till sist korgossarna. Försöker su ta reda på vem i denna hiearki som har sista ordet kommer du vara så utmattad att du glömt vad du skulle fråga om. Allt i syfte att skapa förvirring så ingen ska fråga. Men vi har den demokratiska rättigheten att just ställa frågor och ifrågasätta! Räcker i inte det? Förvänta dig inga klara besked.
    3. Friskolor? Fritt från vad eller vilka? Skolan skall ju vara likvärdig. Friskolor tar ju sig rätten att välja och vraka om de kan. Detta kan inte en kommunal skola. De elever som bor i upptagningsområdet kan inte nekas en plats.
    4. Har du kunskaper om styrdokumenetens exegetik? Hur skall de tolkas? Jag kommer gärna och lyssnar på en uttömmande föreläsning och vinner insikt i detta magroveträsk av mål, strävanden, uppnåenden och värderingar. Har lyssnat på ett antal föreläsningar sedan läroplanen kom 1994. Inte har det blivit framkomligare med åren. Faktum är att ingen vet. Alla sitter fast i kvicksanden och sjunker allt djupare.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s