Nya lärare…

I går kunde vi läsa att lågstadieläraren med de breda kunskaperna ska återinföras (SvD, AB, DN) och att många lärare inte anser att det gynnar eleverna. (SvD) Inte heller de rödgröna är positiva till förslaget; de vill hellre satsa på arbetslag och ”unga hjälplärare” med specialkunskaper som arbetar tillfälligt i skolan. (SvD, AB).

Liksom samtliga parter tycker jag att det är viktigt att alla lärare utbildas i basen för allt lärande (läsa, skriva, räkna), men jag tycker också att det är orimligt att en lärare ska vara både specialist och intresserad av alla skolans områden. Liksom de rödgröna tycker jag att vi måste fortsätta att arbeta för att lärarna ska arbeta i arbetslag. Ingen elev bör ha en lärare i alla ämnen.
….När det gäller de tillfälliga hjälplärarna så kan jag tycka att det är en lockande tanke att få in en ”vitaminkick” i verksamheten, men samtidigt funderar jag på om inte det året av studier som samhället ska ställa upp med för att hjälplärarna ska kunna verka i skolan är bättre att satsa på kompetens-utveckling av de befintliga lärarna?
….S vill också öppna upp för antagning till lärarutbildningen genom olika sorters tester, inte bara via betyg, vilket jag tycker är utmärkt.

Länkar till andra bloggar om: , , , , , , , ,

Annonser

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Det här inlägget postades i Debatt och politik, skolpolitik och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

20 kommentarer till Nya lärare…

  1. En ursäkt från SAP vore på sin plats.
    Ann Granlund sägs vara tveksam till lågstadielärare, en yrkeskår som bevisligen lärt barn läsa. Är Granlund själv läskunnig?
    Socialdemokratiska skolpolitiker bör be om ursäkt för att Göran Persson och kommunala skoltalibaner genomdrev kommunaliseringen och försökte förbjuda ordet undervisning och elev. När kommer socialdemokrater be om ursäkt för ministrarna Perssons, Ylva Johanssons och Ingegerd Wärnerssons vanstyre?

  2. Kristian Grönqvist skriver:

    Även i det här mottagandet av förslaget anar jag ett principiellt ställningstagande i botten.

    Rent pragmatiskt kan ju vem som helst inse att de är de breda kunskaperna som är viktiga i tidigt skolliv. Unga barn behöver inte specialisera sig. de behöver baskunskaper, bra baskunskaper och det säkraste sättet är via icke polariserade spårvagnsförare som lärare.

    Senare i skolgången kommer specialiseringen tids nog och då är inte behvet av en lärare eller två lärare per klass längre nödvändigt, för då är elementa och kontrollen av elementa redan gjord.
    Då får gärna spårvagnsförarna ta över. Formandet av människan har ungdomarna vid det laget tagit över själv.

    • Christermagister skriver:

      Vilket ställningstagande anar du?

      Jag menar inte att eleverna behöver specialisera sig, det är lärarna som är speciellt intresserade av olika områden. Alla lärare ska ha grundutbildning inom samtliga ämnen, men jag tror att undervisningen blir bättre om den som har hand om läs- och skrivinlärningen verkligen brinner för detta, och den som har hand om matematiken och naturorienteringen brinner för detta. För det mesta har man ju ett område man brinner lite extra för, trots att man kan hantera undervisningen inom alla ämnen. Risken är att någon av bitarna får stå tillbaka för den andra om det bara är en lärare som ska ha hand om all undervisning.

      • Janne skriver:

        Det enda problemet med specialiserade lärare är den praktiska organisationen i arbetslag. Kan man garantera att ett lågstadiearbetslag verkligen innhåller de nödvändiga kompetenserna, och hur gör man i de fall vissa komponenter saknas?

        Det är här någonstans problemet har uppstått, eftersom jag tror att många arbetslag idag har kunskapsluckor av den här typen…

        • Lilla O skriver:

          Visst är det så Janne att det ofta är så att lärare som endast har utbildning i några ämnen undervisar i alla och att arbetslagen har luckor. Att begränsa valet av ämnen så att alla har svenska eller matte, samt gärna engelska vore en idé. Tror inte på en tillbakagång till lågstadielärare utan istället en utveckling av verkligheten som faktiskt passar utbildningen.

      • Christermagister skriver:

        Ja, och just därför är det ju så viktigt att alla får grundutbildning inom samtliga ämnen (vilket man får med det nya systemet). Det enda man kan göra i övrigt är ju att försöka hålla en balans i intresseområden på lärarutbildningarna (utbilda inte bara SO-lärare t ex) och att bygga upp arbetslagen på arbetsplatserna efter intresseområden och kompetens i stället för personliga hänsynstaganden eller tradition…

  3. Harald skriver:

    Nämn icke falska skolprofeter vid namn! De ovan namngivna personerna har varit med och genomdrivit den värsta reduktionen i skolans historia. Skolan leds idag av en samling kommunalpolitiker som inte har den ringaste aning om utbildningsfrågor. Den ena dumheten efter den andra har genomdrivits. Skolvärlden har fått ett löjets skimmer över sig.

    • Plura skriver:

      Helt riktigt!

      För att sitta i nämnden skulle det vara krav på att gått en grundkrus i de nationella styrdokumenten så de arvodestörstande politikerna vet vad de är satta att styra.

  4. Kristian Grönqvist skriver:

    Christermagister

    Eventuellt anade jag en polarisering i Vi och Ni igen, men hela grejen med en lärare tidigt, är att en lärare kan faktiskt på den nivån (hoppas jag) ha hand om samtliga ämnen. Så övermäktigt kan det väl inte vara??
    Vinsten är en lärare som lär känna samtliga barnen och kan följa med deras frånvaro, mobbning, intressen och verligen fungera som mentor istället för en grupp lärare, där ingen tar det övergripande ansvaret.
    En lärare är också enklare att ställa till svars än flera, som alla skyller på varandra, när något går åt skogen.
    Försök inte att intala mig att lärarna är eniga, för de är de aldrig.
    Därför är den”breda”läraren så mycket bättre tidigt i skolan…
    Man kan ju se det från den andra sidan också. Att överlämna en god klass till ”specialisterna” kan verkligen återspegla ens egen lämplighet medan gruppöverlämnandet inte återspeglar något… En duktig lärare vill naturligtvis alltid ha feedback, men en dålig vill det aldrig…

    • Christermagister skriver:

      Jag förstår faktiskt inte vilka ”vi” och ”ni” skulle vara? Som du säger är inte alla lärare eniga (om någonting); lika lite som alla föräldrar, politiker eller vad som helst är det…

      Återigen, att ”klara av kursen” på de lägsta nivåerna klarar förhoppningsvis alla lärare, men om man gör det med en smittsam glädje som inspirerar eleverna är en annan sak. Det handlar inte bara om att ”klara av kursen”… Man ska lyckas förklara t ex varför multiplikation och division kan sägas vara varandras motsatser och hitta på en massa sätt att visualisera matematiken på, man bör läsa sagor med inlevelse, sjunga vackert, älska att gå i naturen och lätt seriekoppla och parallellkoppla ett antal batterier och lampor och förklara principerna bakom vad som händer… Bara för att ta ett par exempel…

      Jag tycker inte heller att de minsta barnen bör ha en massa olika lärare, men två eller tre stycken ser jag inga problem med.

    • Plura skriver:

      Ett bra exempel på det här med fler lärare är ju parallellartieklen i lördagens SvD om Årstadalsskolan. Läs den!

  5. Lilla O skriver:

    Tanken med 1-7 lärare som utbildades när jag läste var att de skulle undervisa i ma/no ELLER Sv/SO vilket är en mycket bättre idé än att en lärare ska undervisa i alla ämnen. Håller med dig om att arbetslag är ett måste och är ganska överraskad över att Björklund gör en helomvändning och menar att bredd är viktigare än djup. Jag vill hellre se en specialisering in ett par eller kanske tre ämnen och därtill grundläggande kunskaper i svenska/matte för alla. Vi måste arbeta i arbetslag för att eleverna ska få bästa möjliga utbildning istället för att ta mer än ett steg tillbaka. Hjälplärare är jag dock skeptiskt till, men gärna en ökning av annan utbildad personal i skolan som socialpedagoger, fritidspedagoger, socionomer, elevassistenter.

    • Plura skriver:

      Finns det inte en finess i att lärare i de läger stadierna i grundskolan är som ett häftstift. Bred kunskap med vass spetskompeten. ”Dyckertlärare”, litet huvud och djup specialkompetens, blir väl ingen lycklig av eller?

      • Lilla O skriver:

        Tycker absolut inte att djup behövs på samma sätt på lågstadiet, men ifrågasätter definitivt den kvalitet som blir på undervisningen när en lärare undervisar i alla ämnen. Risken är stor att lärarens intresse styr undervisningen och att vissa ämnen går förlorade.

        • Anna skriver:

          Det är väl i alla fall läroplan och kursplan som styr den övergripande planeringen för alla lärare. Att helt utelämna vissa ämnen kan väl ingen lärare som kallar sig professionell stå upp för. Blir om inte annat svårt att skriva skrifliga omdömen i alla ämnen i så fall…
          Dessutom är de ”alla” ämnen vi talar om, enligt förlaget till ny kursplan för grundskolan; svenska, matematik, engelska, so, no och teknik.

      • Christermagister skriver:

        Jag håller med Lilla O, det handlar ju inte om specialkompetens på det sättet att man blir ”nördig” direkt, mer ett intresse.

        Jag har arbetat i ett arbetslag där detta fungerade utmärkt. Vi var tre lärare på tre klasser (år 3,4 och 5) och samtidigt som vi kunde utnyttja våra olika kunskaper och intressen inom olika gemensamma temaområden så lovar jag att det inte var någon risk att vi ”glömde bort” några elever och var sämre mentorer än vi hade varit om vi hade arbetat ensamma i varsin klass. Tvärtom så hade eleverna tre möjliga personer att ty sig till i stället för bara en.

        • Anna skriver:

          Och det du beskriver Christer är ju ingen omöjlighet även om lärarna har samma utbildning i grunden. Både personliga intressen och vilken bakgrund eller kompetensutveckling man har kan ju ligga till grund för sådana samarbeten.

        • Christermagister skriver:

          Det har du rätt i. Jag är bara rädd att man återgår till att idealet är att ha en lärare i alla ämnen.

          Dessutom gör bredden i utbildningen att djupet inte kan bli lika stort. Hur hanterar en lärare som har lärt sig matematik för år f-3 de elever som är väldigt duktiga i ämnet? Jag tror att t ex 1-7 lärare i matematik kan variera sin undervisning bättre.

  6. Plura skriver:

    Nya lärare – ja, nu vet vi hur den nya lärarutbildningen kommer att se ut om propen går igenom.

    Från enhetslärare till fyra lärarkategorier, där humanisterna får begränsade möjligheter att dominera. Ska de bli lärare i F-6 blir det bara språk och inte rättighet att undervisa i matte, som idag fast de inte har läst det i sin utbildning.

    Fritt val försvinner och krav på att utbildas i läroplanskunskap, kunskap om hur man gör bedömning och sätter betyg tillkommer. Kunskaper bara i ämnet är inte tillräckligt i den framtida lärarutbildningen.

    Undra hur skolan 2015 är beredd att ta emot dessa nya lärare? Tur i oturen är väl att merparten av 68:orna har pensionerats. Men frågan inställer sig, hur tar yngre generationer emot dessa lärare?

    Några provakativa frågor från Plura, efter att avhört herrar Björkman och Krantz idag på presskonferensen, hur kommer framtida elever på lärarutbildningen att klara en extra hindersprövning, test att man passar som lärare.

    Teoretisk ämneskunskaper är inte tillräckligt, man behöver också vara estradör för att lyckas som lärare i den framtida skolan. Kanske behövs ett år på scenskolan för att lyckas?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s