Även yrkesgruppen gymnasielärare domineras snart av kvinnor, enligt Lärarnas tidning. Många manliga lärare går i pension samtidigt som lärarstudenterna till stor del är kvinnor.
I artikeln framkommer två åsikter som vi brukar diskutera inom Malmö högskolas nätverk ”Män på LUT” (blogg, facebook).
1) Könsbalansen är underordnad kvalitetsaspekten. Det viktigaste är att vi har bra lärare i skolan.
2) Könsbalans bland lärarna är en förutsättning för att få en bra kvalitet i utbildningen.
Jag vet inte jag… Kan man ställa sig mittemellan?
Det är klart att lärarna i första hand ska vara bra pedagoger, men en viss könsbalans tycker jag är nödvändig. Att kvinnodominansen kryper upp mot 60-70% får vi nog acceptera, men sedan måste vi fundera på hur vi kan locka fler män till verksamheten; män som är goda pedagoger. Enligt skolverkets siffror är bara 3% av förskolans pedagoger män. I grundskolan är det 24% män, men de flesta av dem arbetar i år 7-9.
Under ”öppet hus” på Malmö högskola har vi tänkt fråga om det behövs fler män i skolan, och i så fall varför? Kanske ska vi också fråga vad de besökande männen tror fäller avgörandet. Varför väljer man att bli lärare? Varför väljer man att inte bli lärare?
Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, skolpolitik, skoldebatt, utbildning, utbildningspolitik, genus, jämställdhet,
Christermagister 
Bra sammanfattat – men är det inte en underlig vinkel i ingressen:
”Kvinnorna blir fler i lärarkåren. Om vi pratar om det som ett problem finns risken att ännu färre män vill bli lärare, säger Anna Ekström.”
Jag undrar över strategin: Om vi inte pratar om problemet försvinner det?
De tänker väl att om männen har påbörjat utbildningen innan de inser ”problemet” så finns det en chans att de fortsätter i alla fall…
Eller så ska vi vara välvilliga och betona ”som ett problem” i stället för ”om vi pratar”… Alltså med betoningen på att vi inte ska överdriva problemen. Det finns ju en risk att de förstoras i media…
Tystnaden kan inte vara ett alternativ – särskilt inte om man som Anna Ekström säger:
”Jag är en upplysningsmänniska och tror stenhårt på att visa saker och ting som de är. Vårt uppdrag är mer inriktat på kunskapsinhämtning än på åtgärdsförslag och det tycker jag är bra.”
Den här upp upplysningsivern borde även gälla siffror kring hur orimligt många män som avbryter sin lärarstudier utan examen.
Hur skulle detta problem kunna förstoras?
Nu väljer man att göra det till ett ickeproblem – eftersom männen egentligen inte tillför någonting.
Pingback: Tigandet som strategi? « Tysta tankar
Är det inte rätt konstigt i alla fall…?
Åt motsatta hållet är det så viktigt att man börjar genuscertifiera saker, för att få anslag skall utredningar och doktorsavhandlingar ha ett genusperspektiv, 50/50 skall uppnås oavseende av kompetens, men i skolans värld skall man ”nästan” tiga ihjäl det.
Kan det bero på att det redan finns fler kvinnliga lärare?
Då är det som sagt inget problem…
Läste igår ett inlägg av en professor i sociologi, Eva Lundgren, på Newsmill, och blev allvarligt bekymrad om vilka krav på intellekt som ställs, för att man skall få en tjänst som professor i sociologi på ett svenskt Universitet.
Det ställs tydligen inga krav alls på vetenskaplighet för att man skall uppfylla ordningen 50/50 ens på våra högskolor och det är inte det enda exemplet.
Se på Södertörns Högskola.
När jag läste till lärare var vi hälften-hälften, men då läste vi till idrottslärare och där är det väl fortfarande någorlunda jämt. Jag håller med dig om att det är viktigt att ha både män och kvinnor i skolan. Fast det är lika viktigt, tycker jag, att människor som har olika tro, nationalitet, sexuell läggning och så vidare, och så vidare får plats i den svenska skolan. Som det är nu är den absoluta majoriteten; kvinnor i medelåldern, som själva fungerat bra i skolan som små. Vanliga, ”normala” kvinnor. Det gör att barn som inte är blivande ”vanliga, normala” kvinnor inte så ofta har en naturlig länk till någon lärare. Men hur vi skall lösa det problemet har jag ingen lösning på. Har du?
Lösning? Nej, inte direkt, men att döma av hur ”Mats med mössan” blev behandlad är skolan som helhet inte beredd att släppa in folk som bryter normen det minsta ännu. Jag tror att det handlar om inställning… och föräldrasamverkan.
Läs även:
https://christermagister.wordpress.com/2009/11/09/traditionella-konsroller/
Jag vet inte hur länge jag orkar.
Förklaringen skall sökas i begreppsvärlden:
1) Sexuell status
2) Att göra kön
3) Sexuell selektion
4) Partnervalsarenor
5) Sexuell selektion och partnervalsfunktionen kräver inte enbart ett individuellt utan även ett kollektivt spänningsfält mellan könen. Dvs Plus och minuspoler.
(naturvetenskap) Det är därför killar leker med killar och tjejer leker med tjejer och varför folk älskar romantiska komedier.
6) Män och kvinnor måste söka avskiljning för att spänningsfältet skall uppkomma.
Lösning:
Vi måste konstruera skolan så att detta centrala spänningsfält kan existera och bibehållas.
Tittade idag på Melodifestivalen. 90 % av innehållet handlade om att göra kön.
Salem al Fakir stod för resten: Han skapade och spelade musik. Så helt sexstyrd är ändå inte vår art.
Anders, menar du alltså att vi först och främst bör tänka på sex när vi funderar kring framtidens skola, och därför se till att skilja pojkar och flickor åt?
Ibland förstår jag precis vad Anders menar, och ibland inte alls…
Eftersom skolan som arbetsplats är en av de minst sexuellt laddade platserna jag vet (det kanske bara är tandläkarkliniken som är mindre sexig…) och jag inte kan tänka mig att Anders menar att vi ska locka män till skolan genom att se till att de kvinnliga pedagogerna har en sexigare framtoning har jag bara ett alternativ kvar. Jag tror helt enkelt att han menar att det anses kvinnligt att vara lärare…
Lösningen skulle ju i så fall vara att låta manliga lärare vara ”manligare”, och kanske också kvinnliga lärare ”kvinnligare”… Är det så du menar Anders?
Ok. Vad skulle vi vinna på det? *ärligt förbryllad över resonemanget*
Jag kan ju inte svara för Anders, utan utgår från min egen tolkning, och då är min tanke att om unga män kan säga att de funderar på att utbilda sig till förskollärare eller lärare med stolthet och utan att känna att de därför förlorar i ”manlighet” så finns det större möjligheter att de verkligen tar steget… Samma sak med de kvinnor som vi har talat om tidigare. Om de kände att de inte behövde offra sin personlighet och förvandlas till ”tanter” bara för att de vill bli lärare skulle vi kunna få en större variation på skolans pedagoger.
En större öppenhet för olika sorters personer inom verksameten från både skolan och föräldrarna alltså.
Christer är på spåret.
Det jag försökte beskriva har inget med det vanliga sexet att göra.
Jag skriver om en begreppsvärld som skall betraktas via evolutionslärans språkbruk.
Morrica
Om du ständigt blir så ofattbart förvånad när jag skriver om detta så tycker jag helt seriöst att du skall läsa ”Den generösa människan”
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=918938816X
När du gjort detta kanske du har lättare att förstå vad jag menar. Den är lättläst och förklarar på ett pedagogiskt sätt ganska svåra saker.
Kanske borde alla lärare läsa den.
Kanske kommer vi i en framtid fram till att pojk och flickskolor är det rätta om vi skall kunna bygga långsiktigt välstånd.
Påfågling är nästan lika med kreativitet.
Nej, det tror jag inte att vi kommer fram till…
Christer
Nej det tror inte jag heller.
Men man måste fundera över varför gymnastik är det enda ämnet i grundskolan där pojkar är ”bättre” än tjejer.
Vad är det för speciella omständigheter som råder just med gymnastik.
Just nu under mitt korta liv har diskursen varit / är att könsskillnader skall upplösas / minimeras.
Vi är alla ”hjärntvättade” att detta är en självklarhet. Det är tabu att tänka andra tankar.
Men om hundra år kan det vara något helt annat som gäller.
Man kan väl få fundera över varför det endast är utseendefixerade och modeintresserade människor som skall ha rätten att få göra kön.
Som naturvetare och totalt modeanti upplever jag detta som jäkligt orättvist.
Jag vill göra kön med andra metoder. Men det är liksom helt tabu.
Det är klart att man får fundera!
På vilka sätt vill du göra kön?
De här ”utseendefixerade och modeintresserade” människorna som har ”rätten att få göra kön”, det handlar väl inte alls om att upplösa könsskillnader? Snarare tvärtom…
Jag tror att vi till viss del måste separera skolan från resten av samhället i den här diskussionen, för visst måste vi ha en annan acceptansnivå i en allmän och obligatorisk skola än i resten av samhället?
Christer
På indivdualpsykologiskt plan vill jag och andra ha komplementära förmågor och kunskaper relativt det motsatta könet. Då har man något att erbjuda på partnervalsarenan.
Det är detta som är status.
I mitt personliga fall handlar det mycket om teknisk förmåga. Att kunna sådant som min fru inte kan men som hon uppskattar eftersom hon förstår att hon annars hade tvingats köpa på en marknad.
Men min förmåga och kompetens anses just nu vara en del av den patriarkala överordningen varför skyndsamt även kvinnor skall utbildas till att vara som jag. Dvs tekniknördar redan på dagis med stöd av kvinnliga genuspedagoger som inte har en aning om vad teknik är för något.
Denna diskurs började redan tidigt 70 tal då min SYO så att jag borde utbilda mig till förskolepersonal och min fru skulle bli ingenjör. (samma SYO och samma år)
Den naiva okunnigheten står mig upp i halsen.
Det har nu tjatats om detta 40 år och nästan ingen reflekterar om det kan vara något som glappar i hela detta idébygge.
Jag håller med om att skolan skall vara en specialarena.
Men drivkrafterna måste vi förstå oss på.
Annars så går det illa med lust och därmed med kunskap och kreativitet.
Jakten på likhet är kreativitetens gravgrävare.
Skulle man kunna säga att just din förmåga inte längre är framgångsrik i det naturliga urvalet? 😉
Allvarligt talat så håller jag förstås med; alla måste ha rätt att utveckla sina intressen och förmågor, oavsett kön. Det måste vara tillåtet för män att ägna sig åt teknik, och kvinnor att laga mat, även om det kan kallas stereotypt.
Anders, uppriktigt talat är det snarare din tendens att placera fokus vid unga flickors skrev, lärares urringning etc som får mig att fundera på om du verkligen pratar om det du raskt hävdar att du pratar om när du blir ifrågasatt.
Det är möjligt att jag har tolkat dig fel, det hoppas jag verkligen, isåfall får du ursäkta mig men kanske också tänkta på att uttrycka dig lite tydligare i framtiden.
Ibland förvånas man verkligen av Dina ytliga resonemang Morrica…
Att gå till personangrepp, när argumenten tryter, är väl överhuvudtaget inget som är intressant i någon diskussion. Vi ser alla på problemet med ”våra glasögon” och i belysningen av våra kunskapsområden.
Det ena utesluter inte det andra, det borde i högre grad känneteckna skoldebatten. Nu är den bara puerilt polariserad. Pengar eller inte pengar, betyg eller inte betyg, extra personal eller inte. För en utomstående verkar skolvärlden vara extremt svart-vit, någon genomtänkt plan har inte kunnat fungera, eftersom den tolkas som det ena eller det andra av lärarkåren. Något slags överenskommelse av en gemensam framkomlig väg tycks vara otänkbar, ändå är det just det vi hoppas att våra barn skall lära sig i skolan av sina lärare…
Sluta förbanna mörkret, tänd ett ljus istället…
Kristian, du riktar ditt inlägg till mig, uppenbart irriterad på något. Vad pratar du om?
Men inte är det väl så att bara för att man föds med en snopp mellan benen så blir man automatiskt intresserad av motorer och avgasrör precis lika lite som att bara för att man föds med en snippa mellan benen så blir man automatiskt intresserad av att sy och laga mat?
Alla är vi människor och alla är vi olika på ett eller annat sätt och lika på ett annat sätt. Låt skolan bli en friare arena där det finns manliga lärare som är tekniknördar och kvinnliga lärare som lär barnen laga mat OCH TVÄRTOM, men låt framförallt människor som utbildar sig till lärare få vara som de är hetero, homo, transor, funktionshindrade, kristna, buddister, muslimer, icke knäppisar, knäppisa (så länge man är allt på ett bra sätt) och så vidare. För eleverna är ju sådana, som en gott och blandat påse ungefär och de måste ju mötas av människor som förstår dem.
Appropå ”knäppisar sa min son (7 år) så här i eftermiddag.
– Anna Anka är knäpp på ett dåligt sätt, hon är inte bra alls. (kanske har han hört sin mor och far eller så har han skaffat sin egna uppfattning). Eller hon är bra på ett sätt.
Hon har inga grannar.
Malene
Är det därför som man slutat erbjuda en riktig teknikutbildning i grundskolan och istället erbjuder speciella sommarkurser med namnet ”Teknik för tjejer”.
Medan grabbarna får klara sitt teknikintresse för sig själva.
Mina två söner som nu är en bit över 20 år var flyförbannade. Det var även jag.
Men jag smittade dem ändå så dom blir båda på sikt mycket goda tekniker båda två inom arenor där antalet kvinnor måste letas med mikroskop.
Det där är nog ingenting generellt…
Christer
Det där skall du gärna kontrollera. Jag har lagt många timmar på att undersöka detta.
Dom här har kämpat i motvind under väldigt många år:
http://www.liu.se/cetis/
Men visst finns det goda exempel:
http://www.arboga.se/arbogatemplates/Page.aspx?id=45865
Malene, jag håller med, större variation tack!
Min blogg är förresten fel, den är rätt i den här rutan istället.
Ja, men Anders B Westin, jag har väl inte sagt något om hur många som är intresserade av vad/som skall vara intresserade av vad.
Vad jag menar är att alla människor är just människor, med allt vad det innebär. En del kvinnor är, hör och häpna, teknikintresserade, inte intresserade av att laga mat och städa och så finns det män som inte gillar teknik, faktiskt. Hur många som gillar vad och varför, har jag ingen aning om.
Jag tycker att vi vuxna lärare/föräldrar/andra har en viktig uppgift – att ge barnen rätt möjligheter att utveckla just det som de är intresserade av. Några killar gillar ju faktiskt att klä upp sig i trikåer (balettdansörer till exempel) och en del kvinnor gillar att meka med bilar.
Dina söner ville hålla på med teknik. Kul för dig som också är teknikintresserad. Själv köpte jag en klänning till sonen när han var fyra år – för att han önskade sig en.
Marlene
Jag hakar inte upp mig på att människor är olika.Det vet jag.
Det jag hakar upp mig är en ideologisk diskurs som bär på föreställningen att skillnaden mellan könen är något destruktivt och som med alla medel måste bekämpas och undertryckas.
Inget annat.
Däremot anser jag inte att variation bland lärare med automatik är något gott.
Lärare skall lära ut kunskaper och problematisera vanföreställningar och se till att eleverna får kunskaper så att de klarar av att vara självförsörjande och så att landets välfärdssystem kan bibehållas.
Religiösa knäppskallar får därmed inte plats som lärare i den skola jag vill bejaka.
Religiösa knäppskallar är nämligen kunskapens invers. I skolan skall man syssla med kunskaper.
Du blandar mänskliga arketyper i en salig blandning. Det är kanske lite gulligt men inte speciellt funktionellt.
Att vara lärare är något speciellt. Ett stort ansvar där kunskapen är placerad på altaret.
Jag tror att din skola skulle bli något speciellt… 😉
Janne
Det skulle bli ordning och reda kombinerat med häftiga debatter i lärarrummet.
Högt i tak men med ständigt fokus på att jaga postmodernistiska rovdjur.
På jobbet debatterar jag just nu begreppet Gud med en Pingstvän.
Det blir lite åt det här hållet:
http://andersbwestin.wordpress.com/2009/04/10/ar-gud-dataprogrammerare-eller-pianist/
Han verkar ha tron att Gud är så duktig att han både är dataprogrammerare och pianist.
Anders B Westin du har ju en uppfattning och ett sätt att vara på (vare sig du är man eller kvinna) som skulle fungera för vissa elever, om du nu var lärare. Din ryggsäck och dina åsiker är nog något annorlunda än min ryggsäck och min åsikter (förutom det att jag är kvinna då). Det finns inga rätta svar i många frågor, som jag ser det, bara många olika vägar och möjligheter. De vägarna måste barnen få chansen att hitta. Och du, mina exempel på vilka som skulle vara bra lärare i skolan var just bara exempel, en liten förklaring på att skolan behöver alla typer av vuxna, bra förebilder. Ditt sätt att tänka på, dina åsiker är ju inte rätt för alla, precis som mina åsikter inte heller är rätt för alla. Om din debattör på jobbet tror att Gud både är pianist och dataprogrammerare, så är det väl okej också, så länge han inte bestämmer att du också skall tro det. Sjäv är jag inte med i kyrkan längre, men tycker att de som vill tro kan få göra det. Att de människorna som jobbar som lärare har med sig kunskap, det hade jag liksom med i beräkningen, om du förstår, det tyckte jag var så självklart att jag inte ens behövde nämna det. Fortsätt stå för dina åsikter, det är bra. Och till sist. Jag stavar Malene utan r.
Hej Christermagister!
Det är trevligt att du uppmärksammar Lärarnas tidnings artikel om att kvinnorna snart är en majoritet av gymnasielärarna.
Dock ser jag att du utan lov publicerat den grafik jag har upphovsrätt på. Jag ber dig därför att genast ta bort den.
Klickar man på länken i din text kommer man ju till oss och får se grafiken där.
mvh
Mats Thorén
Lärarnas tidning
Ursäkta, det har du rätt i.