Bara för att jag då och då ( 😉 ) kritiserar Björklunds skolpolitik blir jag i vissa kretsar kallad ”en röd bloggare” eller t o m ”kommunist”. Det stör mig inte så mycket eftersom jag helt klart drar åt det rödgröna hållet, i alla fall i skolfrågorna, men jag tycker att det är onödigt… Precis som Anders B Westin brukar skriva så tycker jag att skolfrågorna är för viktiga för att låta partipolitik skymma de goda lösningarna.
….Därför kanske det är tokigt av mig att citera Rossana Dinamarca från hennes presentation av vänsterpartiets skolpolitiska program och påpeka att det är precis vad jag brukar skriva, men det struntar jag i:
Några graderade betyg vill inte Vänsterpartiet ha, vare sig i grundskolan eller på gymnasiet.
– Det vi vill garantera, det är att man har de kunskaper man behöver för att kunna gå vidare till nästa steg. Det vill säga, du ska inte kunna lämna grundskolan utan att ha nått målen. Och har man nått målen i grundskolan så har man inga problem med att fullfölja även gymnasieutbildningen. Men sedan har vi satt upp att till den högre utbildningen, där det kan behövas att man gör ett urval, att man gör som många lärosäten i dag, nämligen egna urval. Och det tycker jag är mycket bättre att vi satsar på, säger Rossana Dinamarca. (länk)
Hur gör man för att rösta på Vänsterpartiet enbart i skolfrågorna?
Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, skolpolitik, skoldebatt, grundskolan, gymnasiet, gymnasieskolan, utbildning, utbildningspolitik, betyg, flumpedagogik, Vänsterpartiet, Rossana Dinamarca,
Christermagister 
Vad har du emot vänsterpartiet i alla andra frågor då?
Det är inte så säkert att jag har någonting emot dem i ALLA andra frågor… Problemet är väl att de flesta partier har någonting som är bra, och någonting som är mindre bra.
Jag tycker att skolfrågorna är tillräckligt viktiga för att stå utanför de låsta skott som brukar finnas mellan anhängare till olika partier. Bara för att Vänsterpartiet har skrivit vad de gjort ovan så kan man ge sig sjutton på att vissa personer från den andra färgskalan blir desto mer övertygade om betygens förträfflighet och kommer att vilja öka graderingarna med ännu flera steg. Bara för att ta avstånd.
Jag håller verkligen med den citerade texten. Vi skulle ha en helt annorlunda skola, i positiv bemärkelse, om de olika högre utbildningarna tog in studenter utifrån sina egna kunskaps- och lämplighetstest.
Vad är det t ex som säger att man blir en bra psykolog för att man har MVG i alla ämnen på gymnasiet medan det räcker med G i alla ämnen om man t ex ska bli matte- och fysiklärare på gymnasiet? Helt sjukt tänkt.
Ja, meritsystemet är helt sjukt.
trevlig kväll:)
Tack! 🙂
Att betygsfrågan är så svår beror på att den är så svår.
I den bästa av världar skulle VP betygsidé fungera.
Men verkligheten är inte så enkel.
Vissa kunskaper är viktigare för välfärden än andra. Vissa av dessa kunskaper kräver stor ansträngning att ta till sig. Hur skall vi få ungdomar och på sikt även lärare att ”orka hålla i” om det svåra och jobbiga / tråkiga samtidigt är det viktiga då vi samtidigt tar bort den abstrakta moroten ”betyget”.
Det övergår mitt förstånd.
Jag lovar dig. Inte många skulle läsa matte D och E samt fysik B om det inte var en obligatorisk del med krav.
De tekniska högskolorna har redan nu gigantiska avhopp pga elevernas oförmåga att klara abstrakt matematiskt tänkande.
Hur skall tekniska högskolor fungera i denna framtid. Nu måste man plugga som en maskin i 60 timmarsvecka. Missar man tentor blir det ännu värre. Missar man en 4-5 tentor de två första åren så lägger de flesta av.
Hur skall elever som under sina 12 år av grundskola/gymnasium ha ett ögonblick av chans att klara de tekniska högskolornas ”fallskärmsjägarkultur”.
Jag förstår inte denna ekvation men en sak vet jag:
Utan tekniska högskolor faller Sverige som en sten genom den sk välfärdshierarkin.
Jag känner mig ganska säker. Ingen inom VP;s betygsgrupp har bevistat 5 år på en teknisk högskola.
Just nu oroar jag mig mer ang den senaste undersökningen som visar att naturvetarna på gymnasiet de senaste 13 åren genomgått en förskräckande försämring just i svårare matematik och fysik.
För tretton år sedan var det enbart 8 % som inte klarade medelgod nivå. Nu har denna siffra blivit 35 %. (OBS! Av gruppen naturvetare)
Jag skulle vilja svara Anders B. Westin, som menar att graderade betyg måste finnas för att de tekniska högskolorna ska fungera. På många tekniska utbildningar är antalet platser stort och antalet sökande litet. Det innebär att det inte behövs MVG eller ens särskilt många VG i slutbetyget från gymnasiet för att antas till dessa utbildningar. Trots det klarar många studenter av sina utbildningar och tar examen. Det är nämligen så att den kunskapsnivå som motsvarar G i gymnasieskolan ska vara fullt tillräcklig för att klara studier vid högskola.
Jag tror att det är fler som vågar ”chansa” och läsa svårare kurser om det inte fanns graderade betyg eftersom följderna vid ett misslyckande (dvs att inte få VG eller MVG) blir mindre allvarliga. Fler kan då få upp ögonen för naturvetenskapliga ämnen, som brukar betraktas som svåra.
De graderade betygen har funnits hela tiden och ändå har kunskaperna i matematik och naturvetenskapliga ämnen försämrats. Om det finns något samband här så är det snarast att graderade betyg påverkar kunskaper negativt. Jag tror att brister i undervisningen är en viktigare faktor bakom se försämrade kunskaperna. Mindre andel behöriga lärare t.ex., för mycket eget arbete för eleverna och att resurserna i skolan inte används för att hjälpa de elever som har behov av stöd.
Människor är också väldigt anpassningsbara och de som söker utbildningar där det krävs hårt arbete kommer att klara av detta om de har en inre motivation att lära – inte om de bara ska jaga yttre belöningar och bekräftelse i form av betyg.
Till sist så kan man påpeka att inom forskarutbildningen finns inga graderade betyg och ändå lyckas Sverige producera både goda forskare och bra forskning. Hur går det till?
Jag håller med Anders och vill tillägga att anledningen till att kunskaperna hos de elever som trots allt läser matte D och E samt fysik B tydligen sjunker kan vara just att de är obligatoriska delar med krav… (men de är väl inte obligatoriska?) Jag tror att elever som gör egna val presterar bättre och att lärarens jobb blir mer stimulerande (och därmed framgångsrikt) om eleverna är intresserade.
Dessutom kan ju faktiskt högskolorna sätta en viss kunskapsgräns inom specifika ämnen som eget urval. Problemet nu är ju att urvalet grundar sig på ALLA skolans ämnen. Elever som vill satsa på att bli kärnfysiker, datatekniker och veterinärer måste ha MVG i allt. Jag tror att kunskaperna inom specifika ämnen skulle öka om vi släppte på kraven i några andra. Elever i grundskolan som vill gå ett naturvetenskapligt program tvingas nu lägga ner lika mycket energi på att få höga betyg i musik, slöjd, hemkunskap mm som i de naturvetenskapliga ämnena.
Kanske är inte heller de tekniska högskolornas ”fallskärmsjägarkultur” det bästa sättet att bedriva undervisning på? Jag vet ingenting om just de utbildningarna, men vissa högskolekulturer tycks leva kvar i en förgången tid och fortfarande satsa på att låta studenterna råplugga detaljer till tentor. Ytlig kunskap som genast försvinner är ingen betjänt av.
Anders B Westin, det slår mig att du (och många med dig) antagligen ser betygen och ”fallskärmsjägarkulturen” som ett slags evolutionärt urval i miniformat. Har man lyckats i kampen om betygen och överlevt ”fallskärmsjägarkulturen” så är man bäst lämpad att utföra yrket…
Men det förutsätter ju att ”testerna” som görs i urvalet och ”bevisen på framgång” är de relevanta för att avgöra vilka kvaliteter som är de avgörande faktorerna för framgång i fortsättningen. Och det är i detta jag inte håller med. Jag tror inte att egenskapen ”att lyckas uppnå höga betyg i 16 olika ämnen” är det avgörande för att lyckas inom en specialiserad högre utbildning. Och jag tror inte att egenskapen ”höga betyg” isolerat är det avgörande för att t ex bli en framgångsrik lärare. Som jag skrivit tidigare tror jag att vi måste hitta kompletterande urvalskriterier för den högre utbildningen (antagningsförfarande).
Det kanske är dumt att slänga sig med historier som jag inte minns källan till, men som exempel på vad jag misstänker spelar sanningshalten inte så stor roll. Jag läste om någon högre utbildning som gjorde ett datafel i sin urvalsprocess. Man tog in de 30 sökande som hade lägst betyg, i stället för de som hade högst betyg. Misstaget upptäcktes först efter ett år (eller en termin…) och det visade sig att lärarna bedömde den här ”misstagsgruppen” som den mest lovande någonsin. (De fick ändå sluta och lämna plats till dem med höga betyg har jag för mig.)
Ni har nog båda både rätt och fel.
I det enskilda fallet kan betygen slå väldigt fel. jag är själv ett bevis på detta. Dåligt gymnasiebetyg men bra högskolebetyg.
Jag hävdar dock att betygen måste vara kvar till dess någon hittat ett bättre system. Jag har ännu inte hört något förslag som är trovärdigt.
Vänsterpartiets förslag är vänligt och humanistiskt rent spontant. Men jag tror inte att de fungerar på sikt. Människan är alldeles för anpassningsbar och bygger med stor glädje relativa system.
Ganska fort skulle det som är svårt och ”tråkigt” men samtidigt samhällsviktigt komma på undantag.
Att för få säker teknisk högskola är ett symtom på förlorad status. Detta är isig ett eget problem men också en biprodukt av grundskolans oförmåga att skapa status runt teknik och naturvetenskap.
Denna rea började redan på 70 talet men har förstärkts successivt.
Det pågår en ständig konkurrens mellan statusarenor. Problemet är bara att vissa statusarenor har en förmåga att bygga välstånd medan andra har en risig verkningsgrad och andra rent ut kontraproduktiva.
Teknik och naturkunskap kräver tung råkunskap för att blomma ut som kreativitet. Många ungdomar vill undvika det tunga för att istället hoppa på det direkt kreativa.
Detta problem kan enbart lösas genom att skapa status runt ”råkunskap”. Man kämpar och sliter för att nå upp till bergets topp. Sedan kommer vinsten.
Ni får gärna förklara för mig hur råslitet skall funka om det inte finns några abstrakta morötter. (om vi nu räknar bort självgående nördar)
Anders
För några år sedan var det långt fler ungdomar som sökte till Big Brother än till summan av alla tekniska högskolor.
I årets Gymnasieguiden anges att man nog är en lite tråkig och trist socialt inkompetent person om man vill bli civilingenjör. Gymnasieguidens ägare har bett om ursäkt men jag hävdar att detta uttalande ganska bra speglar den rådande diskursen.
Något seriöst måste göras om vi vill fortfarande vill tillhöra jordklotets sk välfärdsländer.
Det finns Något i Allt ❗ Samverkan Är Win-Win för Alla. Motverkan ger vinnare och förlorare = Alla blir förlorare över tid sett, tyvärr tyvärr… 😥 – ”vet” Josef B. 😉
Christer
Det är inget fel på vänsterpartiet och miljöpartiet skulle jag kunna tänka mig att rösta på, speciellt Wetterstrand, men en röst dit är egentligen en röst på Mona Sahlin som är okunskapen personifierad, Det var trots allt socialdemokraterna som fick skolan hit. En fullständigt kravlös institution som producerar okunniga människor.
Anders
Varifrån får Du att vi i dag producerar bra forskare och bra forskning på löpande band? Evidens tack.
Apropå forskningen i dags dato… 😥
För att kunna ta bort betygen, behöver man förändra hela skolsystemet. Det räcker inte med att bara ta bort betygen.
Jag var ingen duktig skolelev, men duktig universitetsstuderande. Varför? Jo, för att det inte fanns några gränser på universitetet. Och det fanns bara G. Då var det lärandet i sig själv som hade betydelse. Betyget var ju oviktigt – man fick ju bara G.
Nu är det betygen som gäller och som universitetslärare ser jag ju hur lärandet rent generellt sjunker när studenterna fokuserar på betygen mer än på att de skall lära sig något. Kanske för att examinationerna har förändrats i syfte att skilja ut ett A från ett C osv.
Jag har också sett hur fyrkantigt det har blivit vid bedömningar. Nu kan man underkänna eller dra ner betyget för småsaker. Man kan i princip underkänna en A-students arbete, OM man inte hittar det man bestämt skall finnas med på lägre betygsnivåer. Trots att alla borde kunna se att det inte är möjligt att skriva en sådan text om man inte har just de baskunskaper man kräver på lägre nivåer.
Jag har lärt mig leva med betygen, men ibland känns det bara helt fel att sätta ett betyg på en students arbete som om lärandet i sig självt inte betyder något alls.
Mycket mycket klokt tänkt och skrivet, verkligen… 💡
På en folkhögskola får eleverna behörighet eller inte behörighet, och jag upplever precis som du beskriver att det lyfter en del av fokus från betygen till lärandet istället. Kunskapen blir viktigare än vad som måste betas av för att uppnå en högre grad i betyget, och elevernas kunnande blir både djupare och bredare.
FRÖJDEFULL JUL ❗ – önskar Josef B. 😉