Lärarsekreterare

Häromdagen skrev jag om ”att utnyttja lärarkompetensen”, vilket ledde till en lång och givande diskussion; tack allihopa!

Huvudproblemet är att allt ”extra” arbete som vi pedagoger utför tar tid från sådant som skulle kunna gynna eleverna bättre. Vi behöver mer tid till att undervisa elever, planera och utvärdera undervisningen och att utveckla vår egen kompetens och verksamheten. Jag anser att det är resursslöseri att låta välutbildade pedagoger t ex byta glödlampor och tvätta gardinerna.

I en av kommentarerna skrev jag: ”Jag kan tycka att ”lärarsekreterare” vore vettigt också. Vi skulle säkert kunna spara in minst en timme om dagen på att få vissa småsaker fixade av någon annan.” Spontant tänkte jag då på möjligheten att någon annan skötte kopieringen och ifyllandet av elevfrånvaron i datasystem (som på min förra arbetsplats tog väldigt lång tid).

Nu vill jag höra vad ni andra pedagoger säger:

-Skulle du ha nytta av en Lärarsekreterare på din arbetsplats?
-Vad skulle denna i så fall kunna avlasta dig med och hur mycket tid tror du att du skulle kunna spara på det?

Länkar till andra bloggar om: , , , , , , , , ,

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Detta inlägg publicerades i Läraryrket, skolpolitik och märktes , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

22 kommentarer till Lärarsekreterare

  1. Kristian Grönqvist skriver:

    Lärarsekreterare/läkarsekreterare.

    Som fd chef på Landstinget, så kan jag meddela att gruppen läkarsekreterare håller på att avyttras. Läkarna får själva hämta pat i väntrummet, skriva journaler själva, hjälpa dem på toaletten, skriva remisser själva, e-maila recept till apoteket etc etc.
    Tror Ni på fullt allvar att någon skall investera i sekreterare för Er. ..?

  2. Susanne skriver:

    Kalla det inte lärarsekreterare utan lärarassistent. Det skulle kunna vara en inkörsport till läraryrket. Låt de personer som ännu inte bestämt sig för att bli lärare jobba något år som lärarassistent och följa t.ex. ett arbetslag genom att vara behjälplig vid allehanda göromål, alltifrån att delta på vissa lektioner då det behövs ytterligare vuxna eller till att sköta frånvarohanteringen. En sådan tjänst skulle vara en enorm hjälp för lärarna och eleverna, men också ge den som innehar tjänsten en stor inblick i jobbet.

    Nu jobbar jag ju inte kvar som lärare längre eftersom min hälsa inte höll för det, men ett år hade jag tillgång till en underbar elevassistent som, när hennes hjälp inte behövdes av eleven, tog tag i alla sådana göromål som jag inte alltid hann med, t.ex. kopiering och att hämta material som saknades. Det var underbart, för då hann jag med elever som behövde hjälp av mig.

  3. Kristian Grönqvist skriver:

    Christer

    Jag säger inte att det är bra eller dåligt. Frånvaron av lälkarsekreterare är en katastrof, åtminstone tills vi fått så många läkare att de kan ta hand om det andra också.
    För det andra räddas många liv av läkarsekreterarna. Varje ordination av en läkare läses igenom av sekreteraren som sedan skriver ut pappret som sedan i sin tur läkaren ifråga måste skriva under. Detta förfarande har lärt sekreterarna allt om de flesta läkemedelsdoseringar och när det blir fel, är det oftast de som har upptäckt det. Tidigare en kvalitetssäkring, numer snart ett minne blott.
    Däremot så funderar jag rent ekonomiskt.
    Lärlingsmodellen (Assistent)kanske skulle vara en väg att gå. Men jag tror att folk inte är nog tålmodiga för det numer. Dom vill ha en karriär med en gång och mycket betalt. Peanuts är för invandrare…

    • ChristerMagister skriver:

      Om det är en ”katastrof” är det väl dåligt…

      Precis på samma sätt är det ju i skolan; lärarnas tid räcker inte till. Det måste ju vara billigare att anställa sekreterare/assistenter än fler lärare/läkare?

      Tror du inte att många skulle kunna tänka sig assistentjobb inom skolan som en tillfällig anställning? Antingen för den som funderar på en lärarkarriär, eller för den som inte riktigt bestämt sig för vad h*n ska läsa vidare? Det kanske också skulle kunna vara ett utmärkt sätt för invandrare att komma in i det svenska samhället?

  4. Lilla O skriver:

    Ja, jag vill ha en assistent (låter lite trevligare) Tror du att de kan städa skrivbord och klassrum också?

    • ChristerMagister skriver:

      Njaa, det får du nog försöka fixa själv… 🙂

      • Morrica skriver:

        Städa skrivbord, ja, men städa klassrum? Är vi inte på väg tillbaka mot fastighetsskötaransvar där?

        Ska vi få ordning på hela surven torde vi vinna på att dra skarpa gränser och hålla hårt på dem tills den nya ordningen är stabilt etablerad, annars halkar vi tillbaka igen.

        Just sayin’

  5. Åsa skriver:

    Absolut fler funktioner i skolan…….eller varför inte rullande schema…jag skulle tex. kunna tänka mig att en dag i veckan ha ren administration för att resten av tiden fullt ut kunna koncentrerar mig på våra elever och lektioner….för mig ser jag svårigheten i splittringen under en dag…..jag tillhör typen som gärna vill köra järnet när man är igång……jag vet inte om jag svär i kyrkan nu, men själv har jag i min tysthet funderat på vart den enligt mig fantastiska rastvakten försvunnit? När jag själv gick i skolan hade vi en dam som alltid var ute på rasterna och hon var kanon!!!…själv kommer jag utspringande med andan i halsen ett antal minuter försent… och det känns som att inget gott kommer ut av det…..ska jag vara ute med eleverna vill jag verkligen VARA med dom…… inte polisvakta på en snittslad bana…..

  6. Kristian Grönqvist skriver:

    Vi går i cirklar.

    Det miskade totalanslaget till skolan beror på samhällets allt mer ekonomiserade natur.
    Lärarnas låga status renderar i proportionellt mindre lön, mindre lön renderar i mindre tolerans för assistans, det i sin tur leder till högre frad av frustration hos skolarbetarna, som vill ha mer lärare , anslag och assistans, som leder till större uttag ur den gemensamma skattekassan som leder till frustration hos kommunala ekonomer som gnäller på bråkiga lärare , som sänker statusen hos lärare etc etc

    Det är ett ekorrhjul och därför sätter jag min tillit till statlig styrning eftersom de kan visa med hela handen. Det kräver i sin tur feedback.

    Man vill se en rättvisare skola som resultat av detta, en skola som uppvisar siffror på att vi inte halkar efter, vilket vi nu gör.

    Man kan inte klandra politiker för att de vill förändra något dåligt och att de vill se resultat. Men för att se bevisliga resultat måste en kunskapskontroll upprättas som inte är godtycklig.

    För övrigt så tycker jag att vi skall ha betyg i varje klass.

    • ChristerMagister skriver:

      Men samtliga rapporter visar ju att lärarna är den enskilt viktigaste faktorn för att eleverna ska nå framgång i skolan.

      (Sammanfattning av den senaste.)

      Då är det väl inte svårt att dra slutsatsen att om lärarna kunde ägna mer tid till att vara lärare och till att utveckla sina didaktiska färdigheter så skulle måluppfyllelsen öka?

      Vad är en kunskapskontroll som inte är godtycklig?
      (Det är ju inte betyg i alla fall. 😉 )

  7. Kristian Grönqvist skriver:

    Betyg som grundar sig på gemensamma nationella prov inte på fantasisiffror som det gör nu, utgör en inte helt godtycklig grund.
    Systemet idag, med glädjebetyg, privatskolebetyg, tilltjatade betyg etc är ohållbart. T.o.m. eleverna har insett det. Och det medverkar till den sjunkande statusen som lärarna får.
    Nu handlar det troligen inte om Dig, men betygsdiskrepansen i Sverige gör mig topp tunnor rasande… vad är det för lärare som medvetet sätter högre betyg än vad de nationella proven förutsätter?

    • ChristerMagister skriver:

      Återigen förstår jag hur du menar Kristian och glädjebetyg är ett stort problem som även jag självklart är emot. Men åsikten att de nationella proven ska vara avgörande för betygen bygger på okunskap om både proven och betygssättning…ja, hela skolsystemet. Tyvärr sprider Björklund denna missuppfattning med god hjälp av media.

      För det första är de nationella proven snarast diagnostiska tester för att lärarna ska veta vad de behöver jobba vidare med. Som speciallärare/specialpedagog på högstadiet är ju t ex en av mina uppgifter att se till att de elever som inte får godkänt på de nationella proven förvärvar kunskaper så att de kan få ett godkänt betyg innan de slutar grundskolan. Om skolan INTE sätter högre betyg än resultaten på de nationella proven är det alltså ett bevis för att de har misslyckats…

      För det andra; som jag skrivit så många gånger tidigare så mäter de nationella proven bara en del av det som ska betygsättas. Tänk dig att du arbetar som lärare och har 10 olika kriterier som du ska betygssätta eleverna efter. De nationella proven kan ge dig indikationer (långt ifrån fullständig information) på om en specifik elev har uppnått 3 av dessa kriterier.

      Siffrorna är bara exempel för att förtydliga, men det borde vara uppenbart att det är vansinnigt att hävda att resultatet av dessa 3 kriterier som mäts under ett specifikt tillfälle (och inte under hela skoltiden, vilket betygen ska grunda sig på) ska styra betyget.

  8. Ingemar skriver:

    Det där med lärarassistent låter helt klart vettigt. Som timvikarie har jag förvisso ännu inte tvingats befatta mig med läraryrkets alla administrativa småsysslor, men helt klart skulle det vara bra om lärare kunde få möjlighet att ägna sig mer åt själva undervisningen!

  9. Kristian Grönqvist skriver:

    Sätt Dig i min situation, inte i Din. Om jag, som byråkrat, får ett visst snittresultat i de nationella proven, så är den enda visshet jag som byråkrat får, att idag kan eleverna i Sverige just så här mycket, Vad lärarna tänker eller försöker lära dem i morgon är bara muntliga löften, och det finns ingen som helst anledning att tro på att de lyckas.

    De nationella proven är inte huvudsakligen en diagnostiskt prov för lärarna, vad är det för rappakalja? Det är de styrandes enda möjlighet att kontrollera att lagar och förordningar samt utbildningsmål efterlevs.

    När de inte efterlevs så får man strama upp det hela. Vi är inte ute efter en trevlig arbetsplats för lärarna, vi är ute efter utbildning för våra barn…

    F.Ö så anser jag att vi skall ha betyg i varje klass.

    • ChristerMagister skriver:

      Så du menar att jag skulle kunna utforma ett prov där du visade upp all din kunskap? Vi kan ta förgivet att du inte kan någonting alls som inte framkommer i provet (som du gjorde tisdag morgon, under tidspress och med sprängande huvudvärk)? Inga tidigare arbeten du har gjort ska räknas med i bedömningen av dig?

      Lärare sitter ju för sjutton inte och gissar i sina bedömningar, eller beräknar vad de kanske hinner lära eleverna. Men de tar hänsyn till tidigare arbeten som de har tagit del av, för det mesta under tre års arbete, och de låter eleverna komplettera med nya uppgifter efter provet gjorts.

      Kalla det rappakalja om du vill, men det är så våra instruktioner ser ut. De nationella proven är inte examensprov, de görs i god tid innan eleverna slutar med det klart uttalade målet att brister som eleverna uppvisar i största möjliga mån ska åtgärdas innan betygen sätts.

      Du ser proven från ett byråkratiskt perspektiv och det huvudsakliga syftet tycks vara att utvärdera skolans arbete. Det är helt OK. Så tycker även jag att man kan, och ska, använda proven. Det är synen på dem som en total värdemätare av elevernas kunskaper jag vänder mig emot. Jag ser det varken från min eller din sida, jag ser det från elevernas sida.

  10. Kristian Grönqvist skriver:

    Jag ser nog mer prov som bevis på vad du inte kan. För det finns ju en massa elever som sitter inne med kunskaper som inte omfattas av uppnåendemålen och det är just i det här avseendet fullständigt egalt.

  11. Magister-janne skriver:

    Kvalificerat lärararbete ska utföras av lärare, helt klart. Men att låna ut fia-spel eller pingisracket och bollar är inte lärarsysslor lika lite som att tömma papperskorgar, sopa golv, sanera klotter eller skruva ihop bänkar som är trasiga är (borde vara) mitt ansvar. Att kopiera kan jag trots allt tycka är ok. Det är ju en del av mina förberedelser.

    Rätt person utför rätt arbete:
    Vaktmästaren undervisar i engelska?
    Städpersonalen skriver IUP?
    Rektor brer smörgåsar till utflykten?
    Skolsyster skottar snö?

    Nä just det!

    Lärare undervisar och arbetar med IUP, handledning av elever och kandidater men städa och sköta lokalerna mm det är inte vårt ”bord”…
    (Var är vår arbetsbeskrivning, vårt uppdrag? När får vi det på papper?)

    Assistent eller sekreterare?
    Jag vet inte, men jobbet finns ju och det finns massor av människor som går hemma arbetslösa och känner sig värdelösa…. Svårt att tänka ut en lösning? Inte för mig…

  12. Magister-janne skriver:

    En annan sak: prov säger inte alls så mycket som en del verkar tro… tänk om man har svårt att uttrycka sig under stressade förhållanden och det bara ”låser sig”, ska man inte kunna få högre betyg än ett misslyckat nationellt prov?
    Alla muntliga, analytiska och kreativa förmågor syns för lite i prov, de kan man upptäcka och utveckla i samtal, diskussioner, loggböcker, hemprov, eller dramatiseringar.
    Varför övertro på prov?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s