”Ett stort ansvar vilar på politiker och vården”. Jag är lättad över att inte Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden, skyller på oss lärare, men jag antar att vi får ta på oss en del av ansvaret för rubriksättningen i media…
Bara för att jag har startat en musikblogg kan jag ju inte helt rensa bort det inslaget härifrån! Enjoy!
Länkar till andra bloggar om: skola, skolan, utbildning, lärare, musik, Queen,
Christermagister 
Jo, så kan man också se det.
Om man nu på död och pina vill slippa låtsas om att där finns ett klassperspektiv på det hela.
Det vill jag inte, men jag hade önskat att man även i rubriken hade fått fram att det är livsstilen som leder till hjärtinfarkter och inte bristen på utbildning.
Det är kanske så att man inte alls vill ha fram det, utan önskar på ett eller annat vis uppnå någon specifik effekt med själva vinklingen?
Att fler söker högre utbildning? 🙂
Det vore väl inte så dumt?
Nej, men om de nya studenterna förväntar sig utbildning i hur man undviker hjärtinfarkter kan det bli besvärligt… Eller kanske inte? Det är väl bara att trycka in någonstans…
Jag får så konstiga idéer om scenkläder…
Jag hoppas att jag inte har triggat dig att hålla föreläsning i vita kalsonger nu! Eller ligger läkarrocken närmare till hands? 🙂
Jag brukar använda videon till I want to break free som genuspolitiskt experiment.
Deä är nog mer städrock som är min grej!
I Luleå tar politikerna minsann ansvar – där får man ”pojkpeng”! 🙂
Vad ska man dö av sedan – skratta ihjäl sig kanske …
http://www.ur.se/MediaPlayer/Templates/MediaPlayerPopup.aspx?id=116435&SeriesProductID=153053&ProgramProductID=153050&MediafileProductID=154916&Media=tv
Visst är det livsstilen som ger hjärtinfaktren och till stor del också arvet, men man måste ha lite utbildning för att räkna ut det
Christer
Nu är jag där igen.
Rubriksättaren och möjligen utredaren bortser helt från evolutionslärans insikter.
Det finns något som biologisk variation och normalfördelning.
Dessutom samvariation mellan egenskaper.
Skolans uppgift är att minska de tråkiga effekterna av biologins ”orättvisa” och selekterande spridning / variation.
Men den utopiska nollvisionen är inget annat än en postmodernistisk konstruktion.
Medelvärdet ligger vid 100. Räknar vi rätt finns lika många under som över.
Oftast pratar vi bara om dom som ligger över.
Det är liksom cool.
Det andra tycker vi är jobbigt.
Livsstilen beror faktiskt på socioekonomi och ekonomin beror i de allra flesta fall på vilken utbidning man har. Så är det vare sig man vill eller inte.