Friskolornas vinster

Friskolorna går med vinst och vinsterna används i första hand till expansion, både i Sverige och utomlands. ”– Det här kan bli en framtida svensk exportindustri”, säger Peje Emilsson huvudägare för Kunskapsskolan. (DN 1)
”– I första hand är det stor­driften som gör att vi kan hålla nere kostnaderna. Det är många skolor i företaget. Sedan kan vi ha färre lärare men ändå lägga lika mycket tid på eleverna tack vare att vi har en annan typ av organisation”, ­säger Åsa Gustafsson, skolchef på Kunskapsskolan i Kista. (DN 2)

Jag tycker att det här är en svår fråga!

Rent spontant känns det ju helt fel att skattemedel som är avsatta till elevernas undervisning går till vinster i aktienoterade företag; oavsett om de delas ut till aktieägarna, används till skolchefernas höga löner eller bekostar företagets expansion (men varför skulle vi betala för deras utlandssatsningar?)

Å andra sidan kan jag tycka att det är positivt att några skolor lyckas gå med vinst. Det måste ju finnas något att lära sig av det, och då kanske man får åsidosätta principerna ett tag?

Om jag kunde lita på att friskolornas besparingar inte drabbade eleverna så skulle det vara lättare, men det gör jag ju inte! Jag har hört så många exempel på hur friskolorna delar ut höga betyg för nästan ingen prestation och vet hur de sparar in på lärarledd undervisning genom att påstå att de lär ut ”eget ansvar”. De sparar in på lokaler och personal genom att samla ihop alla sina elever för ett par dagars intensiv slöjdundervisning (snarare ett test). De anställer obehöriga lärare. De tar inte emot de elever som behöver extra stöd… Det finns många exempel.

De nya reglerna i Skollagen och Skolinspektionens arbete måste garantera att friskolorna arbetar under samma villkor, följer samma regler och har krav på samma kvalitet som de kommunala innan jag tycker att det är OK… Om ens då… För, som sagt, varför ska skattemedel finansiera deras vinster? Men å andra sidan, varför skulle de annars driva en verksamhet?

En svår fråga… Vad tycker du?

P.S. Jag tycker varken om ordet ”friskola” (som borde ersättas av t ex  ”privat skola”) eller ”obehöriga lärare” (som borde ersättas av t ex  ”icke utbildad personal” om det gäller personer utan pedagogisk utbildning), men eftersom de är allmänt använda så gör jag detsamma.

Uppdatering: ”Friskolor pressar lärarna in i väggen

Länkar till andra bloggar om: , , , , , , , , ,

Annonser

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Det här inlägget postades i Debatt och politik, skolpolitik och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

13 kommentarer till Friskolornas vinster

  1. Morrica skriver:

    Jag älskar ordet friskola, det ger mig en bild av en skola där kunskapen är fri och tillgänglig för alla att ta för sig av, var och en på sitt sätt. Och jag gillar hur friskolorna erbjuder olika utlärningsstilar, elever är så olika och erövrar kunskapen på så olika sätt att blotta tanken på att man skulle kunna lära alla likadant är rent skrattretande.

    • christermagister skriver:

      Ja, med den tolkningen låter det ju bra, men då borde ju alla skolor vara ”friskolor”, eller hur?

      Jag tycker att bilden av att en ”friskola” är en skola som står fri att göra som den vill (i motsats till en kommunal skola som alltså är ”ofri” eller bunden till något på ett negativt sätt) är för stark. Själva ordet används som en kvalitetsstämpel; ”det här är ju en friskola, så det är klart att den är bättre”.

  2. Plura skriver:

    Christer, vad jag kunnat läsa ut av det nya skollags förslaget kommer de fristående skolorna att tvingas leva med samma läroplan som de kommunala.

    Samtidigt har jag kunnat se en tuffare attityd från Skolinspektionen. De har inte godkänt start av fristående skolor som varit tänkt som avknoppningar. Där har vi nog Tibble gymnasiet att tacka för den inbromsningen.

    Personligen tycker jag att det inte skadar med konkurrens. Det är ju en realitet i skolvärlden. Idag har barnen makt över pengarna. Så vi lär se både kommunala och fristående skolor gå ”över styr” nu när barnkullarna minskar några år framåt för gymnasiets del.

    Vem som producerar samhällstjänster tycker jag i sig är av underordnad betydelse så länge det finns lagar och styrdokument att falla tillbaka på…..

    Det viktig är väl att den kunskap som ska bibringas elever görs på ett för barnet adekvat sätt…..

    • christermagister skriver:

      Ja, det håller jag i stort sett med om. Det viktiga är att undervisningen är bra, och ägarformen kommer i andra hand.

      Rent allmänt när det gäller friskor har vi bara dimensionen av segregering kvar om rättvisan i driftsform och kraven på undervisningen jämställs genom nya regler. Ett långt inlägg om det här (kommentera inte i den bloggen, jag läser den inte längre):

      http://christermagister.blogg.se/2007/december/friskolor-och-segregation.html

      Men hur är det med vinstfrågan som jag försökte plocka ut i det här inlägget? Visst kan det finnas klåpare som slösar bort pengar inom den kommunala skolan och system som är hopplöst ineffektiva och kostar pengar i onödan, men det finns ju i alla fall ingen risk att skolledningen tar beslut med sin egen ekonomiska vinst i åtanke, eller risk att styrelsen inför system som kostar mindre för att de har ett vinstkrav från aktieägarna att tänka på.

      • zoot skriver:

        Jag tycker att det här är en av de viktigare nackdelarna med friskolorna, det finns ett vinstintresse i bakgrunden som kan skapa stora skador. Och det du tar upp med den ”dumpning” som kan ske när friskolorna så att säga plockar russinen ur kakan.

  3. Plura skriver:

    En sak till….

    Samtidigt är jag lite förvånad över upprördheten kring fristående skolors vara och icke vara. De utgör ju futtiga nio procent av skolvärlden. Den kommunal skolan är inte på något sätt hotade ur den synvinkeln.

    Det stora hotet för gymnasierna är eleverna rätt att välja program vart hon/han vill i landet. Det sätter krav på att bli en kvalitetsskola för att dra till sig elever…..

    • christermagister skriver:

      Visst är det själva valfriheten som ställer till störst problem rent allmänt, men återigen, så länge villkoren och kraven är desamma så är det ett mindre problem, ja t o m bra tycker jag. Det driver skolan framåt.

      Vissa städer har en bra mycket högre andel friskolor än så, och även om det bara fanns en friskola i landet så kan problemen för de kommunala skolorna som ligger i närheten vara stora. Jag har väl dåliga erfarenheter helt enkelt… Jag har sett så många elever drabbas på olika sätt; glädjebetyg som delats ut i friskolan gör att de skäms i gymnasiet och ibland hoppar av, elever som inte tas emot eller ”kastas ut” p g a stödbehov och elever som uppenbarligen inte får den undervisning och det stöd de har rätt till. Jag har också arbetat på en skola som var tvungen att ta emot alla elever från en friskola som lades ner mitt i en termin. Inte skoj att helt plötsligt få ansvar för ett hundratal extra elever som inte fanns med i planeringen och vars skolpeng redan var spenderad!

  4. Inga M skriver:

    Den fria företagssamhetens grundpelare är ju fri konkurrens. Och det bör ju naturligtvis vara så att friskolor och grundskolor konkurrerar på lika villkor. Samma läroplan naturligtvis och om man kompletterar den med obligatoriska nationella prov så borde det vara möjligt att komma åt att eventuella glädjebetyg ges för att locka elever till en enskild skola. Det skulle gå att få fram regler om att betygssättningen på en skola inte får avvika alltför mycket från resultaten på de nationella proven.

    Sen om man når bra resultat genom att organisera undervisningen på annat sätt och för en billigare penning borde ju vara en samhällsekonomisk fördel. De stora friskoleföretagen kan ju på så vis få en storlek som gör dem konkurrenskraftiga interntionellt och därmed också ge fördelar till deras skolor i Sverige. Jag kan tänka mig att man exempelvis kan pressa priserna rejält i upphandling av läromedel och förbrukningsmateriel och kanske också i kompetensutveckling för lärare.

    • christermagister skriver:

      Problemet är att jag inte tycker att det är bra att betygen blir fastare knutna till resultatet på ett enskilt skriftligt prov. Jag ser hellre att kvaliteten på bedömningarna grundas i ordentlig utbildning, samarbete och självkontroll. Mer om det i veckans tidigare inlägg: Betyg och Betyg och bibliotek. (Jag försökte återuppta vår diskussion från början av sommaren.)

      Att pressa priserna med hjälp av stordrift borde väl vara ännu enklare för kommunerna, eller staten? Eller menar du att vinsterna från skolorna utomlands i förlängningen ska återföras till de svenska skolorna?

    • Janis skriver:

      Jag tror inte de privata skolorna är duktigare på att pressa priserna i upphandlingen av läromedel – jag tror bestämt att de ofta överhuvudtaget inte köper in läromedel. (Vilket inte endast behöver vara av ondo, men om det är satt i system mer talar om ekonomiska än pedagogiska skäl).

  5. fredriktomte skriver:

    Tänk, alla dessa regler och byråkratiska myndigheter (som tillser att reglerna efterlevs) som krävs för att garantera att friskolorna gör ett lika bra jobb som de kommunala skolorna. Vem bär kostnaden för detta? Friskolorna? Nej, samhället såklart.

    Men den kostnaden kanske är underordnad om den fria konkurrensen kan skapa en bättre skola. Frågan är dock om den kan det.

    Tanken med att införa en marknadsbaserat system (skolpeng) med privatägda och vinstmaximerande friskolor är att vinstmöjligheten ska skapa en drivkraft för förbättring och effektivisering som i längden gynnar hela samhället (bättre ”produkt” till lägre kostnad).

    Problemet med utopins möte med verkligheten är att de vinstmaximerande företagen inte är intresserade av att hjälpa samhällsutvecklingen för sakens skull (det är ju egenintresset som är hela poängen). De vill ha största möjliga vinst på enklast möjliga sätt. Om det är lättare att skapa vinst genom att erbjuda lägre kvalitét och/eller kringå de regler som är uppsatta i syfte att förhindra friskolorna från att sänka kvalitéten än det är att skapa vinst genom inovativa (och bättre!) nya sätt att bedriva undervisning så kommer de att göra det.

    Urtypen av exempel på detta är betygsinflationen. Genom att ge högre betyg får de fler elever och genom att ha färre lärare eller mindre lokaler kan de hålla lägre kostnader = vinst. Samhället förlorar dock dubbelt genom sämre undervisning/utbildning och missvisande och snedvriden betygssättning.

    Som generell regel tror jag att det är lättare att kringgå reglemente (särskilt om detta reglemente samtidigt utformas på ett sådant sätt att det inte ska verka menligt på friskoleföretagens möjlighet att göra vinst) än det är att skapa helt nya undervisningsformer som gör att man faktiskt lyckas erbjuda bättre undervisning med färre lärare eller mindre lokaler (givet att man nu inte snor åt sig alla de studiemotiverade och skötsamma eleverna och lämnar problembarnen åt den kommunala skolan).

    Några friskolor kanske kommer att lyckas att skapa den bättre undervisningen. Flertalet kommer dock tjäna sina pengar genom att dra ner på kvaliteten alternativt dränera den kommunala skolan på de studiemotiverade akademikerbarnen och på så vis ytterligare förvärra effekterna av segregationen (ännu en samhällskostnad associerad med friskolorna).

    Jag tycker Jämtin har en bra poäng. När friskolereformen infördes var det mycket fint prat om att det skulle handla om visionära eldstjälar som tillämpade andra, men lika bra, metoder som den kommunala skolan. Dessa skulle ju knappast ha något problem med ett totalt vinstförbud (för de driver ju inte sin skola i syfte att tjäna pengar). De andra, vinstmaximerarna, tror jag vi klarar oss bättre utan.

  6. Ping: En fin present « Christermagister

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s