Flumpedagogik

Janne skriver att vi har varit otydliga med vad flumpedagogik är och vad en flumpedagog står för. ”Vi har strukit under och kursiverat allt det vi inte är och varit väldigt tydliga i våra ställningstaganden mot, men varit betydligt mindre tydliga i våra försök att definiera oss.” (Lancefestivalen)

Jag håller med, och tror att det till stor del beror på att själva uttrycket är en motreaktion. Det är en reaktion mot att Björklund ständigt viftar bort alla som inte håller med honom med motivationen att alla andra åsikter än hans egna är flum. Jag tror inte att någon av oss som nu kallar sig flumpedagog egentligen skulle välja det namnet, men har svårt att komma på ett annat; kanske någon skulle kalla sig ”färdighetspedagog” och någon annan välja ”djupinlärningspedagog” eller ”relationspedagog”… Klart är väl i alla fall att vi alla hellre talar om färdigheter och djupinlärning som grundas i någon slags relation mellan eleven och skolan/förskolan, i motsats till ytliga kunskaper som kan testas med skriftliga prov?

Jag håller också med Janne om att Christina Monthan ­Axelsson definierar det bra i DN.

I Aftonbladet finns en kort genomgång av ”den nya skolan” och jag tänkte snabbt kommentera huvudpunkterna enligt vad jag anser vara flumpedagogik:

Betyg och nationella prov pågår just nu en diskussion om i mitt förra inlägg ”Betyg och bibliotek”. En gemensam syn tycks vara att vi måste minska betygens relevans eftersom de är otillräckliga och orättvisa och att en alltför stark fokusering på nationella prov leder till sämre undervisning och ytliga kunskaper.

Att välja språk tidigt ska ge förtur till högskolan. Det har vi inte diskuterat så noga vad jag vet, men själv anser jag att det är problematiskt att de tidiga valen får en så stor inverkan på högskolestudierna.

Tydligare mål är nog ingen helt emot, men jag tror att en gemensam syn är att tyngdpunkten i målen bör bestå av färdigheter i stället för detaljkunskaper. Det är svårt att kommentera målen utan att ha sett dem…

Elitklasser har vi haft livliga debatter om, bl a här, och åsikterna går vida isär. När det gäller ordning och reda så är vi nog alla överens om att det är något som behövs i skolan, men jag tror att vi också är överens om att vägen dit inte i första hand bör vara förbud och straff.

I högerkant finns ytterligare 44 st inlägg som jag har klassificerat som flumpedagogik för den som vill fördjupa sig! 🙂

Länkar till andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,

Annonser

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Det här inlägget postades i Debatt och politik, flumpedagogik, Pedagogik, skolpolitik och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

26 kommentarer till Flumpedagogik

  1. Plura skriver:

    Intressant, håller med att ni som är i opposition mot den retorisk skicklige majoren inte riktigt lyckats formulera er för att få en idé debatt.

    Flum – ja, det får mig direkt att tidsmässigt fara tillbaka till slutet av 60-talet och tidigt 70-tal när 68orna härjade. Det är väl denna kategori som man snabbt förklnippar med den ”kravlöshet” jag tycker mig se och som fått klä skott för skolans oförmåga att vända trenden i betygssamanhang.

    Samla er till motvärn mot det kontrollfreak som majoren vill införa. Hans enda erfarenhet är att peka med hela handen och ryta på kaserngården. Modernt systematiskt kvalitetsarbetet, för att förbättra pedagogiken, bygger faktiskt på egenkontroll eller självvärdering efter kända kriterier. Precis som den moderna kvalitetsrörelse arbetar.

    Först då kan man säkerställa att det går åt rätt håll. Så kravlöshetens stämpeln måste bort för att flumpedagogerna ska bli trovärdigt som alternativ till kontrollfreaket……

  2. Janne skriver:

    HEJ Christer och Plura!
    Instämmer!

    Jag tycker att ordet Flumpedagog ligger bra i munnen…:-)
    Bara man vet vad det står för.

    Jag försökte förklara min ståndpunkt:
    http://magister-janne.blogspot.com/2009/08/ang-flumpedagog-och-bjorklund.html

    Ang. betyg: Fler betyg ger inte bättre rustade elever, kolla bara på friskolorna som har drastiskt höjt betygssnittet på gymnasiet (som konkurrensfördel?)… läste nyligen om det och blev inte förvånad. Konkurrens med god kvalitet eller konkurrens med fina siffror?

    Debatten fortsätter…
    Skolan har ju startat nu så jag kör på med ”flum” hela hösten. Temastudier om Livsfrågor, gruppövningar, drama och SO, samtal, loggböcker, men inga prov…

  3. Plura skriver:

    Janne – försök att beskriva att ”flum” inte är lika med kravlöshet – annars har ni förlorat i debatten.

    De som vill se mer hårda tag och rättning i leden enligt ”the old-fashionen way” kommer då att vinna. Och vad vinner vi – ni på att få en kontrollfreak värld i skolan genom nya lagen.

    ”Flumpedagoger” gör en spontant remissvar på majorens skollagsförslag. Då har ni gjort en insats……

  4. Janne skriver:

    Väl skrivet, Christer!

    Plura tar också upp en viktig sak som jag tror att vi ibland tar för lätt på – parallellerna till den ”riktiga” flumpedagogiken på 70-talet. Kravlöshet och så vidare…

    Det är ju lätt för oss att säga att den nya flumpedagogiken är en helt annan än den vi står för, men svårare för folk som inte hunnit läsa inläggen på de flumpedagogiska bloggarna…

  5. Plura skriver:

    Kul att ni är med – återstår bara upp till bevis att ni är skickliga retoriker….

    Och kan ge ett förkrossande svar på kontrollfreaket och majorens framgång att få Alliansen att anama just det……

    I mina ögon stick i stäv med systematiskt kvalitetsarbete som bygger på små, små steg till ständig förbättring byggd på egenkontroll och självvärdering…..

  6. Mats skriver:

    Från min position handlar det om att stå ut med komplexitet. Studenterna vill förstå kursens mål och innehåll innan de har läst böckerna och tagit del av undervisningen.
    Lärarna vill ha lätträttade tentor som går att pricka av i matriser utifrån allmänna tankar om rättvisa och tydlighet. Det enklaste är att kolla om de lyckas reproducera det som står i böckerna.

    Jag försöker lära mig leva med att de egna tankarna och erfarenheterna är basen för personlig utveckling. Därför är den här drömmen om lätträttade examinationer farlig.

    En äkta flummare uppskattar olikheter som en tillgång och ett personligt svar som mer värt än ett ängsligt reproducerat.

    • christermagister skriver:

      Jag håller förstås med dig, men en dimension i det hela är ju att den flummigare varianten också innebär att eleven blir väldigt beroende av sina individualla lärares inställningar och bedömningar. Det är ju inte alla lärare som ”uppskattar olikheter som en tillgång” direkt…

      Hur ser du på betygen på högskolenivå? Behövs det något annat än G på lärarutbildningen?

  7. christermagister skriver:

    Nej, kravlöshet handlar det ju absolut inte om…
    Frågan är om någon av oss orkar ta fighten längre än till ett missnöjt mumlande här på bloggarna…

    Barnuppropet samlade ju över 10 000 underskrifter, varav de flesta från pedagoger, och trots att det inte hade ett smack med betyg att göra viftade Björklund undan hela initiativet med att alla som skrev under var betygsmotståndare under cover…

  8. Janne skriver:

    Kunskap utan förståelse eller insikt är meningslöst, men är mätbart…Suck… fortfarande finns människor som anser att skolan ska ”forma papegojor” som kan rapa upp saker utan att egentligen kunna samtala, förstå, kritisera eller resonera om det.
    Hade en diskussion idag med en elev som funderat byta till engelska skolan, och hade fått en plats, men som avstod eftersom det verkade vara mer fokus på ordning och reda, utantillkunskaper än process och förståelse. ”De är bara stränga och så ska man säga Sir och Miss, du är inte som dem, ja fast du är ju också sträng, på nåt annat sätt”.
    Det är ”flumpedagogik” för mig – ja, eller den pedagogiska grundsyn och det arbetssätt som jag tror på men som Björklundskt seende nervärderar- nämligen att man i processen ställer höga krav på att eleverna förstår och kan använda kunskap i ett sammanhang samtidigt som jag ställer höga krav på innehållet i undervisningen, har auktoritet utan att vara auktoritär i klassrummet och använder flera metoder/egenskaper vid redovisningarna än bara skriva/läsa.
    Att dramatisera en händelse i krig kanske inte är lika lätt att mäta, men insikt är mer värt. Ett givet antal årtal/huvudstäder på prov står sig slätt mot elever som engagerar sig i Plan efter ett arbetsområde, samlar in pengar till UNICEF eller en tjej som hellre lägger 50:- i insamlingsbössan på köpcentrumet än köper smink eftersom vi arbetat med fattigdom och rättvisa i världen… DÅ kan jag fortsätta jobba i skolan.

  9. Plura skriver:

    För att spetsa till det lite räcker det inte med namninsamlingar. Det instrumentet har alltid varit verkningslöst.

    Kittlar mig om ni skulle kunna göra ett retoriskt grepp som klass 9A och vis att flumpedagogik inte är kravlöst på bästa sändningstid…..

    • christermagister skriver:

      Det som skrämmer mig är att vi har ett system som tillåter att en person som totalt saknar insikt i pedagogiska frågor har så stor påverkan på systemet.

      Det är svårt att gå i effektivt svaromål när man har olika agendor… Björklund vill ha snabba resultat och statistik för att kunna fortsätta sin politiska karriär, medan vi kämpar på i skolorna för elevernas bästa på lång sikt. Antagligen har vi alla främst de individuella eleverna som vi för tillfället har ansvaret för i tankarna och ingen tid eller kraft över för att producera TV-shower… Men jag håller med om att det är en spännande tanke!

  10. Plura skriver:

    Kunskapsresultat brukar inte var något som kommer snabbt. Som ni pedagoger vet, progression tar det tid. Och matte kunskaperna, som började denna debatt, är ju inte de bästa. Varken i grundskolan eller tydligen i gymnasiet. Inte kommer de att bli nämnvärt bättre under resten av mandatperioden, nationellt.

    Så ska man våga sig på en slutsats….

    Majorens politiska karriär är kanske…..

    I varje fall kommer kontrollfreaket och hans önskan om kontroll att köra ordentligt i diket. Ingen har lyckats med något sådant.

    Vad spelar det för roll hur många nationella prov Skolinspektionen rättar. Det är lika mycket fel så länge inget händer hos majoriteten av matematiklärare och dess förmåga att förmedla matematik kunskaper…..

    • christermagister skriver:

      Jag tror att han klarar sig ett tag till eftersom han för fram budskapet ”att han gör något” medan ingen lyckas få allmänheten att förstå att det han gör är verkningslöst eller kontraproduktivt.

      Sedan är ju inte saken så svartvit… Allt han gör är inte fel. Som jag skrev i ett tidigare inlägg, ”när han håller sig till de övergripande organisatoriska frågorna kommer han till sin rätt”.

  11. Magister-janne skriver:

    En tanke slog mig i går efter en lektion. Stod i hissen med ett lass böcker och kände mig lite förvirrad efter första lektionen i höst. Vetgiriga elever i min åtta ville ha hjälp och handledning eftersom vi ska börja med PM-skrivande i SO och det är något nytt för dem. Alla 30 ville ha min hjälp mer eller mindre samtidigt. Där står jag i lugnet efter stormen och undrar hur det ska gå och om man verkligen kommer att orka på lång sikt. Klart att det vore enklare att ge dem ett par sidor och boka in ett prov istället.
    När klasserna nu går över 30 i flera fall verkar det tyvärr vara den enda möjliga vägen för många. Man orkar ju inte med att arbeta kreativt i så stora grupper. Gruppstorleken är vår värsta motståndare på något sätt. Besparingar i skolan ger Björklundkst manér nya möjligheter…

    • christermagister skriver:

      Ja, stora grupper i skolan är helt klart det största hotet mot god pedagogik.

    • Också flumpe skriver:

      Ämnesintegrering med svenskämnet verkar vara en bra väg att gå här! Kräver lite mer förberedande samplanering och att målen/kriterierna konkretiseras (både för lärares och elevers skull) men efter att ha jobbat så under ett läsår är jag helt såld på det arbetssättet som i mitt tycke är totalt överlägset.

      Större helhetssyn och ”kunskapsram” för eleverna och dessutom konkreta uppgifter att använda språkverktygen till. Kan inte bli mycket bättre, väl? 🙂

  12. Plura skriver:

    Jo, Björklund ska tacka kommunpolitikerna, som fått stora darren och drar in resurser med den norska uppfinningen osthyveln.

    Då kanske hans väg går. Men nu verkar den vite riddaren Borg var på gång att ge pengar till kommunerna. Undra om de hjälper att grupperna blir mindre…..

    Kanske ett nytt pedagogiskt grepp vore att ta till distansutbildningens knepet för att rådgöra. En underskattad pedagogisk metod. Ungarna är ju flyhänta att använda datorn….

    • christermagister skriver:

      Ja, rådgivning på distans skulle vi nog kunna utnyttja mer i de högre åldrarna, men samtidigt är det kanske inte en väg vi vill slå in på? Risken är att det överanvänds… Jag tycker att det är bättre att vi inser att utbildning av våra ungdomar inte ska bokföras som en kostnad, utan som en investering, och lägger ner de resurser som krävs för att kunna bedriva undervisning i mindre grupper. Det har vi råd med.

  13. zoot skriver:

    Skönt att ni, christermagister och janne, formulerar så klokt om ”flumpedagogiken” att jag slipper bry min hjärna utan bara kan säga : Ja, just, precis så! Björklund har skickligt använt sig av de totalt innehållslösa och odefinierade orden flum och kunskap och satt dem i motsatsställning. Om jag inte fick så högt blodtryck av att höra honom skulle jag kunna tycka att det var skikligt. Nu tycker jag mest att det är otäkt demagogiskt.

    • christermagister skriver:

      Tack!
      Som sagt, det är retoriskt skickligt men får otäcka konsekvenser. Jag förstår inte varför ingen reporter ställer honom mot väggen och frågar vad han menar med ”flumskolan” och om han verkligen tror att den existerar i dag!

  14. Också flumpe skriver:

    Det ”roliga” är att det är otroligt många som tror blint på vad karln, den där Björklund, säger (ja, retoriskt skicklig är han nog, ja). Jag har träffat på ett antal mer eller mindre vuxna människor som pratar om ”flumskolan” utan att ha några som helst personliga referenser eller argument att backa upp sina uttalanden med. Det kanske är detsamma med Björklund när allt kommer omkring?

    Jag är inte säker på att alla de som jag träffat som använt begreppet ”flumskola” anser sig kapabla att kunna kommentera pedagogiskt tänk, inlärning och kunskapsnivåer. Jag tror det bottnar i flera andra saker, som t.ex. att det är så legalt att göra läraryrket till spottkopp och att många föräldrar väljer att inte se sin egen del i att barn och ungdomar hamnar snett. Det är flumskolans/samhällets fel. (Sen finns förstås en klick bara som är avundsjuk på våra INARBETADE sommarlov, som säkert hojtar om flumskola bara utifrån det).

    Ja, är man lärare så kan man vara säker på att man alltid är skyldig till nåt och att man aldrig räcker till.

    Jag är i alla fall glad över att jag hittade hit och att det verkar finnas ett antal kloka människor som försvarar ”flumtänket”. Hoppas för elevernas skull att fler inser att skolan inte på något sätt är kravlös, utan att den förändrats och bygger på att varje individ ska få komma till sin rätt, växa och lära sig (och då menar jag inte bara ämneskunskaper) och bygga vidare på de förutsättningar som just han/hon har. 🙂

    • christermagister skriver:

      Kul att du hittade hit. Våra tankar verkar gå i samma banor och jag ser fram emot fler tankeutbyten framöver. Att skriva, läsa och kommentera i bloggar är i alla fall för mig ett sätt att utvecklas tillsammans.

  15. Hanna skriver:

    En tanke som slog mig, som jag inte riktigt tänk igenom helt. Jag slänger ut den ändå för att se vart det leder.

    Kan det vara så att begreppet ”flumpedagog” har gått samma de till mötes som ordet ”feminist”? det vill säga att folk debatterar det hej vilt utan att veta vad det egentligen står för.

    Feminismen har kommit att handla om en surkärring som vill trycka ner alla karlar när det egentligen handlar om en vilja att ge alla samma rättigheter oberoende av kön.

    Som sagt, inte helt genomtänkt från min sida men jag vill se vart det leder.

    / Hanna, också flumpedagog

    • christermagister skriver:

      Hmmm, ja, det kanske är samma sak… Problemet är väl att många (inspirerade av Björklund) använder ord som ”flumskola” och ”flumpedagogik” och vet precis vad de tänker på, men att det som de tänker på inte existerar… och som jag skrev i inlägget, att de kallar alla som inte tycker att Björklunds lösningar är de bästa för flummiga. Det är lite som att kalla alla som inte är blåaste moderater för kommunister.

      Det vi måste göra är ju att visa att vi kan ha andra lösningar än Björklund, utan att vara ”flummiga”…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s