Diskussionen om Malmö stadsbibliotek fortsätter, och bokslakten är stoppad. Lite synd att debatten kom igång när besluten redan var fattade… Nu måste man lägga ner en massa pengar på att övertyga folk om att förändringarna är bra. Det borde ju snarare vara brukarna som efterfrågade förändringar.
Jag vacklar fortfarande mellan att hålla med om att vissa förändringar kan vara bra för att locka nya besökare till biblioteket och viljan att bevara en verksamhet som jag redan är nöjd med. Helt klart är ju också att det finns så mycket böcker att det är omöjligt att inhysa alla i den befintliga byggnaden, och således behöver de samordnande systemen bli bättre. (Sydsvenskan)
Ett bibliotek är för mig en stor del av stadens själ. När jag flyttade till Malmö var bland det första jag gjorde att skaffa ett lånekort. När jag höll kortet från Malmö stadsbibliotek i handen kände jag att jag verkligen hade flyttat hit. Att staden var mitt hem. Jag älskar bibliotek, även om jag föredrar det simpla ”Malmö stadsbiblotek” framför ”Darling Library”, och jag måste säga att mina behov redan är uppfylda av dagens verksamhet. Förändringar skrämmer, men jag hoppas att det blir bra! Fokus måste ligga på böckerna. Det är ju liksom böckerna som gör ett bibliotek till ett bibliotek… Mötesplatser är bra, och att locka nya besökare är viktigt, men fokus måste ligga på att få dem att läsa böcker. Inte bara att mötas…
Länkar: mitt tidigare inlägg ”Att skapa läslust”, Mats senaste inlägg i frågan (bloggen där diskussionen är som hetast.)
Länkar till andra bloggar om: Malmö stadsbibliotek,
Christermagister 
Man kanske kan försöka se det som att man vidgar berättarhorisonten med scen och föreläsningslokaler och vad det nu var?
Det finns skugga även den allra varmaste soligaste dag, man måste bara hitta den.
Ja, som vanligt när det gäller planerade förändringar så beror ju inställningen till dem på vad man ser framför sig. Det bästa sättet att driva en förändring på är ju att ha både medarbetare och brukare med sig från början, och då krävs en gemensam syn och öppenhet när det gäller både syftet och metoderna. Det är väl det man har misslyckats med. Det inger inte förtroende för de förändringsansvariga direkt.
Jag tror att förändringar och förnyelse i biblioteket är bra, men är rädd att man tappat fokus. Att man ser sig som ett allaktivitetshus och en mötesplats i stället för bibliotek (i alla fall vad jag menar med bibliotek…).