Sex och samlevnad

Skolans förmåga att undervisa i ”sex och samlevnad” debatterades i går efter ett initiativ från RFSU. ”Den svenska skolan är fantastisk på många sätt, men det finns en ekvation som inte går ihop: när eleverna går ut nian ska de ha nått högt ställda mål för ämnet sex och samlevnad – men lärarna har ingen utbildning.” (AB) Poängen med RFSU´s debatt var ”att driva den fråga som RFSU har drivit länge, det vill säga att sex- och samlevnad borde inkorporeras bättre som del i lärarutbildningen.” (SvD) Även Skolverket har synpunkter i frågan; de har lagt ett förslag som innebär ”att frågor som rör sex- och samlevnad sprids över fler skolämnen.”

För det första är inte ”Sex och samlevnad” ett ”ämne”, vilket både AB och SvD skriver, utan en del av ämnet ”biologi”. Vad jag vet är det i alla fall bara i det ämnet som mål för sex och samlevnad finns uppsatta. Den här diskussionen får mig att tänka på ett par andra aktuella ämnen; lärares ökade specialisering
(t ex i gårdagens SvD) och nyttan av pedagogers lärarutbildning (gårdagens Expressen). Det är ju ett bra exempel på att en specialisering inte alltid är det bästa; ganska många områden är lämpliga att integrera i flera ämnen. Det är också ett bra exempel på att en lärarutbildning är viktig; för om det går lika bra med ämneskunniga (men ej lärarubildade) pedagoger, hur ska vi då få in liknande dimensioner i fler ämnen?

Vad jag tycker? Det är inte lätt att uttrycka på några rader, men jag försöker.

Sex och samlevnad är en dimension som borde ingå i fler av skolans ämnen, och bl a därför tycker jag att det är viktigt att alla ansvariga pedagoger i skolan är lärarutbildade. Specialiseringen är en lite mer komplex fråga som jag bl a diskuterar i inlägget ”Förändringar i skolan”. Kortfattat kan man väl säga att jag anser att den bör öka bland pedagogerna i de yngre åldrarna och minskas hos pedagogerna för äldre elever (och att lagarbetet i yrket definitivt behöver öka). Vi måste bli bättre på att utnyttja specialiserad kompetens utanför skolans värld, men en pedagog med lärarutbildning bör vara ansvarig för verksamheten.

Länkar till andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

Annonser

Om ChristerMagister

Bloggande lärare med fotointresse.
Det här inlägget postades i Debatt och politik, Läraryrket, Pedagogik, skolpolitik och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

18 kommentarer till Sex och samlevnad

  1. Candy skriver:

    Sexualundervisningen borde verkligen förbättras. Och förändras! För just nu är den väldigt anpassad efter den så kallade heteronormen, och den känns ganska gammalmodig på många andra sätt också.

    När min klass då jag gick i grundskolan skulle ha sexualundervisning, tyckte våran lärare att det var så pinsamt att vi slapp göra det.

    • christermagister skriver:

      Ja, problemet med undervisning i sex och samlevnad är att vi lärare ”bara är människor”… Det finns alla sorter… En del moderna, och andra mindre moderna, om man säger så… 😉

  2. Singelpappan skriver:

    Tycker som du att samlevnad borde vara en mycket viktigare del av undervisningen i skolan. Långsiktigt borde det ha som syfte att minska skilsmässorna, särskilt när barn är inblandade. Vi måste bli bättre på att leva tillsammans och klara av alla de motgångar som finns i våra relationer. Kan skolan göra en insats där, vore det fantastiskt.

    • christermagister skriver:

      Jo, det är ju många dimensioner i det här… En stor del av samlevnaden kan ju ingå i det som ofta kallas ”livskunskap”; ett inslag som inte är obligatoriskt i skolan, men ganska vanligt.

    • zoot skriver:

      Oj, här poppade heteronormen upp i all sin prakt! Jag kan inte se att skolan ska ha ett sådant mål, snarare att hjälpa ungdomarna att må bra i sina relationer, och att förstå att lämna relationen om den är destruktiv. Bland annat.

    • christermagister skriver:

      Men zoot, vad är det för heteronorm i det uttalandet? Vad säger att han talar om heterosexuella par? En skilsmässa är väl en skilsmässa? Men visst är det viktigt att lära sig att lämna destruktiva relationer också, det håller jag med om.

      • zoot skriver:

        Tja… lite läser jag nog in mellan raderna, det kanske var orättvist. Om jag har fel ber jag så hemskt mycket om ursäkt, Singelpappan.

        • christermagister skriver:

          Det är nog bara att acceptera att vi alla talar, skriver och tolkar ur vår egen synvinkel. Är man heterosexuell och umgås med enbart heterosexuella vänner så är det klart att man inte alltid tänker på att det finns en annan norm. Nu vet jag ju inte om det gäller dig, zoot, men på samma sätt blir det väl om man är van att reagera på heteronormen eller t ex enligt en feministiskt analys; man kanske övertolkar ibland. Intressant! 🙂

          Kanske också ytterligare en anledning att se till att alla lärare har gått på lärarhögskolan, där tränar man sig ju i att se saker från olika synvinklar.

          • zoot skriver:

            Visst är det så, att man skelar lite ibland särskilt om man känner sig lite debattglad och allmänt folkilsken i värmen 😉

  3. Josef Boberg skriver:

    Själv fick jag ingen sex-utbildning i skolan – och än mindre av mina egna föräldrar, tyvärr tyvärr… 😥

    Mina egna barn hade det lika dant – och för mina fem barnbarn ser det ej bättre ut heller.

    Dock – numera har jag själv tagit en viss ”reson” – och i vart fall tänkt och skrivit ned mina egna gjorda erfarenheter om det här med sexualitet under pkt 6 här.

    Så visst finns det ett skriande behov för mycket mycket mera av sexualundervisning – i hemmen såväl som i skolan ❗

  4. Josef Boberg skriver:

    Tja… – Zoot – ”Smaken är ju som baken delad” – Tack och Löv ❗ 🙄

    • zoot skriver:

      Jag tycker att det uttrycket är helt kass, rent språkligt. Smaken är olika, men baken är delad… OK. Men är baken olika? det går inte ihop. Och jag förstår inte vad det har med min kommentar att göra.

  5. Queersammanbrott skriver:

    Det är verkligen märkligt att Lars Leijonborg för inte alls länge sedan inte alls var säker på om han ansåg att regeringen innan de lägger fram ett eventuellt förslag på ny lärarutbildning bör lägga till sex&samlevnadsundervisning som en given del i biologilärares undervisning.

    Folkpartiets flummiga skolpolitik är en skymf mot barnen, det är väldigt tragiskt att de är de enda som ropar riktigt högt i skolfrågor när de så fatalt har missat den pedagogiska kunskapen att driva skolfrågor.

    I förslaget som tagits fram till ny lärarutbildning tas inte upp att lärare skall få utbildning i genus, heteronormativitet, sex&samlevnad eller HBTQ. Det är en oseriös och oekonomisk inställning till lärande att inte kvalitetssäkra lärarutbildningen vad gäller dessa frågor.

  6. Anders B Westin skriver:

    Queersammanbrott

    Om variation, selektion, normalfördelningskurvor, gradualitet, hbtq frågor läser man bäst om i biologin om man har turen att få en lärare som har en god utbildning i evolutionslära och humanetologi.

    Sex&Samlevnad är självklart ett tvärvetenskapligt ämne som täcker allt från biologi, evolutionslära, psykologi, sociologi, samhällskunskap mm.

    Genusvetenskap får vi passa oss för eftersom det i nuläget bär en lika stor andel ideologisk kökkenmödding som religionerna.

  7. Queersammanbrott skriver:

    Jämställdhet skall alla lärare verka för, det är inte förhandlingsbart i nuläget och det kräver att lärare utbildas för det. Det behöver ske ämnesintegrerat genom lärare som har god koll på hur man ger barn lika möjligheter och hur ma undviker heteronormativa fällor.

    HBTQ är inget som skall läsas särskilt om, mer än vad man läser om heterosexualitet. Men eftersom heterosexualitet tas upp i nästan alla ämnen, ständigt, behöver HBTQ det med. Således behöver även HBTQ-frågor exemplifieras och inkluderas i alla ämnen, absolut inte enbart biologi.

  8. christermagister skriver:

    Respekten för allas lika värde är självklart något som alla lärare ska omfattas av, och i utbildningen kan säkert ett speciellt avsnitt om HBTQ behövas tillsammans med avsnitt om kön, etnicitet, handikapp mm…

    Queersammanbrott, jag tror att vi alla tycker samma sak egentligen, men att både Anders och jag inte direkt sätter likhetstecken mellan genusvetenskap och en kamp för jämställdhet…

  9. Anders B Westin skriver:

    Quersammanbrott

    Det viktiga är att förstå normalfördelningsbegreppet på allvar.
    När man gör detta så blir man automatiskt humanist och inser behovet av ödmjukhet.

    ”Heteronormativitet” kommer dock aldrig att kunna upplösas eftersom flertalet människor (> 70 %) är renodlat heterosexuella i en biotop som inte lider av energiunderskott.

    Normativitet är en konsekvens av stereotypisering och gruppbildning. Två egenskaper som homo sapiens också fått nedärvt precis på samma sätt som den sexuella gradualiteten.
    Med kunskap i evolutionslära och humanetologi förstår man detta ungefär som man förstår fysik eller geologi.
    Dvs man ser verkligheten som processer och då slipper man bära alltför mycket ideologisk dekonstruktivistisk stigma.

    Jag har säker skrivit detta tidigare på Christers blogg men det tål att upprepas:

    Det normala är normalfördelning och variationen. Det finns inget som i grunden är normal. Bar att vissa egenskaper är mer vanliga än andra. I just detta ligger den stora insikten. Ett verktyg att använda när man blir ”irriterad” på de andra.
    Ett matematiskt verktyg att förstå jämlikhetsbegreppet som något annat än bara en socialt konstruerad uppfattning.

    Vad jag menar är att om vi hade en riktigt bra utbildning i evolutionslära så skulle ”vi” förstå detta som ett kunskapsfundament istället för att ständigt behöva prata ”etik”.

    Fick jag som jag vill så skulle det skapas ett nytt skolämne:

    Evolutionspsykologi. I detta skulle mycket kunna förklaras utan postmodernistiska argument.

    Dessutom så skulle människor kunna befrias från att ständigt behöva omforma sin identitet till kulturella attityder och moden.

    Vårt tidevarv kräver en oerhörd ansträngning hos de unga att söka sin identitet och att med yttre attribut och attityder signalera detta. Denna ungdomskultur som kräver så många offer. Det är för många ett nålsöga så trångt att utanförskapet nästan blir oundvikligt.

    Detta är baksidan av individualismen samtidigt samtidigt som det pågår ett slags postmodernistisk kamp om tolkningsföreträdet.

    Går man kring i storstaden så är ungdomskulturen som ett lapptäcke. Tänk om all denna ansträngning istället kunde riktas mot kunskap och harmoni.

    PS!
    Jag kan ibland få för mig att man i ideologisk HBTQ – kretsar har fått för sig att heterosexualiteten skulle vara förhandlingsbar. Ibland får man för sig att det finns uppfattningar som bär på föreställningen att det finns en kultur där alla är HBTQ. Inget kan vara mer fel. Kulturen kan möjligen påverka gränszonerna mellan olika identiteter, dvs derivatan på gradualiteten.

    DS!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s